Butiksfasader som förenar insyn, energikrav och gestaltning

Affär i Stockholm med tvåglas Eclaz Lumi på båda sidor. Isolerrutan, med 32 mm järnfritt glas och två energibeläggningar, ser mycket bättre ut i verkligheten än på denna
Butiksfasaden ställer särskilda krav på glasets egenskaper. För att kombinera god insyn, låg reflektion och hög energiprestanda krävs väl avvägda val av glas, beläggningar och specifikationer. Rätt lösning kan stärka både butikens uttryck och byggnadens energiprestanda.

Butiksfasaden är ett specialfall i den moderna fasaden. Modernt solskyddsglas kan ge mycket god sikt både ut och in, även i treglaslösningar. Men just i butiksfasader uppstår en särskild utmaning: insynen utifrån försämras när glasets reflektion ökar.

Spegelsalen i Versailles utformades med 357 speglar. Här dög det inte med charmig vågighet. Glaset gjöts till en homogen kvalitet och varje glas polerades sedan för hand i tre månader tills rätt yta uppnåddes.

Skyltfönster var tidigare betydligt dyrare än vanligt fönsterglas. Det maskindragna glas som vi känner från äldre fönster har en något ojämn struktur, vilket inte tilltalade butiksägare som ville ha fri sikt in till varorna.

I stället tillverkades glas för skyltfönster på samma sätt som glas för speglar och fordon: glaset göts först till en tjocklek på omkring 10 mm och polerades sedan ned till 6–7 mm för att få en jämn struktur och parallella ytor. Polerat glas var eftertraktat, om än ordentligt kostsamt. Saint-Gobain exporterade redan före 1600-talets slut spegelkvalitet till Sydostasien och Nordamerika. Glaset tillverkades dessutom i allt större format.

Floatglaset ändrade förutsättningarna

När floatglaset kom på 1960-talet försvann det polerade glaset. Det hade redan perfekt planparallella glasytor. Skyltfönster var fortfarande enkelglas. Men att bygga med 6 mm floatglas kostade då bara en bråkdel av vad polerat glas tidigare hade gjort. Många butiksägare betraktar fortfarande den här typen av enkelglas med parallella ytor som standard och vill gärna behålla den. Glaset syns därför fortfarande i många stadskärnor.

Energikrav ökar reflektionen

Ökade krav på energieffektivitet har lett till en gradvis ombyggnad av skyltfönster till isolerglas. En glasyta reflekterar cirka 4 procent vinkelrätt. Ett enkelglas består av två glasytor vilket ger 8 procents reflektion. Tvåglas får 15 procents reflektion och treglas 20 procents reflektion, så länge glasytorna inte beläggs på något sätt.

Det här är inte bra för exponering av varor eller för restaurang- och kaféverksamheter. Det hjälper knappast mot den butiksdöd vi ser i centrala delar av många städer. Samtidigt planeras verksamhetslokaler ofta i markplan i nya byggnader, där det inte är attraktivt att bo.

När man utformar en byggnad behöver man vara medveten om konflikten mellan energieffektivitet och synlighet i markplan. Om man tänker rätt i tidiga skeden kan man nå båda målen utan hög kostnad, vilket ger goda möjligheter att hitta och behålla en hyresgäst.

Tvåglas kan vara rätt avvägning

Det första man behöver tänka på är att skapa utrymme i energikalkylen genom övriga fasaddelar. Om dessa görs mycket energieffektiva kan det lämna utrymme för en något sämre isolerförmåga i markplanet. Inte tillräckligt för enkelglas, men väl för tvåglas med U-värde 1,0.

Med tvåglas har man fyra reflekterande ytor kvar. Två av dem ligger in mot distansprofilen, med ett klimat som tillåter känsliga energi- och solskyddsbeläggningar.

Dessa beläggningar kommer med väldigt olika reflektion. De energiglas som kallas 1,0-glas har ofta ganska hög reflektion och fungerar därför dåligt som skyltfönster.

Dagsljus och insyn

När det gäller insyn blir dagsljuset mycket viktigt. Insynen förbättras avsevärt om ljus kommer in i rummet från två håll. Bilhandlare brukar till exempel placera den senaste modellen i ett hörn av utställningshallen för att få bästa möjliga effekt.

Insynen blir mer problematisk när butiksfasaden saknar glasat hörn och vetter mot norr. Solljus på fasaden mitt emot kan då skapa en stark spegelbild som försämrar sikten in.

De flesta moderna beläggningar har en reflektion nära 0 procent, eftersom det ljus som inte speglas bort går igenom och ger högre ljustransmission. Med två moderna beläggningar kan man eliminera reflektion inne i isolerrutan och nå en reflektion som ligger mycket nära enkelglasets, utan stor kostnad.

Här finns såklart fallgropar. De flesta beläggningar färgar ljuset: solskyddsbeläggningar tar bort röd färg för att eliminera infraröd energi. Energibeläggningar adderar ofta en gul ton. Mitt förslag på en trestegslösning är:

  1. Välj tvåglas med U-värde 1,0 och högsta möjliga g-värde. Addera så mycket kyla som möjligt.
  2. Använd Saint-Gobains beläggning Eclaz Lumi på båda de invändiga sidorna. Den släpper mycket energi men eliminerar reflektion utan gulton.
  3. Överväg järnfritt glas för att ytterligare förbättra skyltningen.

Det här är ett utdrag ur en längre artikel. Läs hela artikeln som pdf här:

Oskar Storm
Architectural Specifications
Manager SE/NO
Saint-Gobain Glass

2026-06-15 FasadHur snabbt försämras en tegelfasad, och var sker nedbrytningen först? Med hjälp av drönare och bildanalys går det att följa …

2025-09-02 Fasad2 september 2025 I Sverige regleras säkerheten kring användning av glas i byggnader av både Boverkets Byggregler (BBR) och Arbetsmiljöverkets …

2025-08-26 Fasad, TakVarmare tider ger nya utmaningar 26 augusti 2025 Övertemperaturer uppmärksammas alltmer som ett problem i bostäder. Vi köper fläktar och …

2025-06-09 Fasad10 juni 2025 För att möta krav på klimatsmart renovering har ett biobaserat fasadsystem tagits fram, tillsammans med ett digitalt …

2024-08-22 Fasad22 augusti 2024 Återbruk och cirkulärt byggande har på senare år ökat stadigt i byggsektorn. Än så länge genomförs dock …

2024-06-03 Fasad3 juni 2024 Nu publicerar branschföreningen Mur & Putsföretagen egna branschregler, med syftet att tydliggöra BBR och samtidigt förbereda byggbranschen …

2024-06-03 Fasad3 juni 2024 Murat byggande har en historia som går tillbaka till ungefär 8000 f Kr. När människor i Mellanöstern …

2023-08-07 Fasad7 augusti 2023 Per Karnehed har varit fuktsakkunnig i projektet när Mur- och Putsföretagen tar fram nya branschregler, här skriver …

2023-06-07 Fasad, Tak7 juni 2023 Leder eroderade murfogar i tegelfasader till förhöjt upptag av slagregn? Är omfogning en effektiv åtgärd för att …

2022-06-07 Fasad7 juni 2022 I det nyligen avslutade projekt ”Fasaden i staden Snabb, Snygg, Smart” utvecklades ett adaptivt fasadsystem i trä …

2021-06-08 Fasad8 juni 2021 Brandskyddsreglerna för fasader innehåller många olika moment som ska uppfyllas. Både krav och provningsmetoder skiljer sig mellan …

2020-06-09 Fasad20 augusti 2020 Under 2010-talet har intresset för tegel och puts på murverk ökat stadigt. Robusthet, låga underhållsbehov, lång livslängd, …

2019-09-11 Energi & miljö, FasadFönster med allt bättre isolering kan spara väldiga mängder energi, inte bara på vintern. Nya fönster kan också dämpa värmeinstrålning …

2019-08-14 Fasad3 juni 2018 En stor del av en byggnads värde finns i fasadens utseende, och framförallt skick. I klartext; vem …

2018-08-16 Fasad16 augusti 2018 Husbyggaren nr 3, 2016 rapporterade om kinesiska magnesiumoxidskivor som orsakade byggskandal i Danmark. Nu har det kommit …

2016-06-17 Fasad17 juni, 2016 Artikelserien om material, teknik och funktioner vid byggande fortsätter, denna gång med tak och fasader. Vad finns …

2015-12-22 FasadOktober 25, 2015 Kartläggning av betydande köldbryggor i praktiken i Miljonprogrammets flerbostadshus har gjorts för att ge ett bättre kunskapsunderlag …

2015-11-21 FasadOktober 25, 2015 Hållbar utveckling av de stora bostadsbestånden som byggdes för femtio år sedan kan gå via social hänsyn …