Inomhusmiljö i lägenheter med hög boendetäthet

Hur påverkas huset när många personer bor på liten yta under stor del av dygnet? När många personer vistas i en lägenhet och lagar mat, duschar och tvättar bidrar det till ökad fuktbelastning och luftföroreningar inomhus. Detta ökar risken för dålig luftkvalitet och fuktskador, både i lägenheten och i byggnaden, och kan på sikt påverka de boendes hälsa och välbefinnande. Men hur illa är det? Forskare har genomfört mätningar i 40 lägenheter med hög boendetäthet för att undersöka det.

I Sverige byggdes över en miljon bostäder under åren 1965–1974, inom det så kallade miljonprogrammet. Syftet var att lösa bostadsbristen och komma till rätta med dålig bostadsstandard och inomhusmiljö (Boverket, 2009). Under de senaste åren har dock antalet boende i många av dessa lägenheter ökat, särskilt i förorter till större städer. Orsakerna är bostadsbrist i allmänhet men också invandring (Boverket, 2015; Boverket, 2016). Norm 3 definierar trångboddhet som att det finns mindre än ett rum för varje boende eller två samboende, utöver kök, badrum och vardagsrum. Andelen människor i trångboddhet  – har ökat från 15 till 17 procent mellan 2008 och 2018 (Boverket, 2020).

Till 2024 har andelen ökat ytterligare till 19 procent (SCB, 2026). Bland utrikesfödda invånare var andelen 30–36 procent år 2021 (SCB, 2021). Tidiga indikatorer kom redan under covid-19-pandemin på att utsatta stadsdelar, där man bor trångt och där flera generationer delar lägenhet, kom att drabbas extra hårt. Som det ser ut i dagsläget kommer hög boendetäthet att förekomma i delar av bostadsbeståndet under många år framöver. Därför är det viktigt att fastighetsägare har kunskap om hur man förvaltar byggnader så att bostaden erbjuder en bra innemiljö – samtidigt som fastigheten har låg energi- och effektanvändning och låg risk för skador, oavsett boendetäthet.

Hur påverkas huset när många personer bor på liten yta under stor del av dygnet?

 Ju fler personer som vistas i lägenheten och utför aktiviteter som matlagning, dusch och tvätt, desto mer ökar fuktbelastningen och luftföroreningarna inomhus. Detta påverkar risken för dålig luftkvalitet och fuktskador i byggnaden, och på lång sikt de boendes hälsa och välbefinnande. Ett väl fungerande ventilationssystem är en förutsättning för god luftkvalitet och termisk komfort. För att spara energi sänks dock ventilationen ofta till lägsta möjliga nivåer, vilket kan leda till att koldioxidkoncentrationen överskrider de rekommenderade. En koldioxidkoncentration på 1000 ppm används ofta som riktvärde för god luftkvalitet, och nyare studier pekar på att negativa hälsoeffekter kan uppträda redan vid dessa nivåer (Satish et al., 2012; Allen et al., 2016). Även fukttillskottet ökar vid låg ventilation och hög boendetäthet och förväntas medföra högre nivåer (Linderholt och Persson, 2023) än de 2 g/m³ som tidigare uppmätts i lägenheter med normal boendetäthet (Bagge och Johansson, 2019).

Baserat på resultat från tidiga studier är hypotesen att lägenheter med hög boendetäthet har ökad risk för bristfällig inneluftkvalitet och skador i byggnadsskalet (Mjörnell et al., 2019). Vid systematiska intervjuer med fastighetsskötare från andra bostadsområden med hög boendetäthet har det framkommit att det förekommer olägenheter och skador orsakade av hög belastning. Dessa är i sin tur beteenderelaterade och bör kunna påverkas med bra information till de boende (Abdul Hamid et al. 2020; Mjörnell et al. 2020; Abdul Hamid et al. 2021). Baserat på uppgifter från intervjuerna gjordes även simuleringar som visade på höga nivåer av koldioxidhalter och fukttillskott. Dessa nivåer skulle kunna medföra ökad risk för ohälsa och skador på byggnaden om boendetätheten är hög (Abdul Hamid et al. 2020; Abdul Hamid et al. 2021). Nästa steg var att undersöka om simuleringarna verkligen stämde och om vi även skulle uppmäta så höga nivåer i lägenheter med hög boendetäthet.

Mätningar, enkäter och simuleringar av inomhusmiljön i lägenheter med hög boendetäthet

Under perioden juni 2022 till hösten 2024 genomförde forskargruppen omfattande mätningar i 44 lägenheter inom ett flerfamiljshusbestånd i Halmstad. Fastighetsförvaltaren identifierade 28 lägenheter med förmodad hög boendetäthet (grupp A). Ytterligare 12 valdes ut baserat på hög varmvattenanvändning (grupp B), och fyra tjänade som referenslägenheter (grupp C). Huvudsyftet var att kvantitativt beskriva inomhusklimatet – temperatur, relativ fuktighet och koldioxidhalt – i lägenheter med hög boendetäthet under en längre period, samt att testa riktade åtgärder.

I varje lägenhet placerades två GSM-uppkopplade IC Meter Mobile-enheter. Dessa placerades normalt i ett sovrum och i vardagsrummet och de loggade temperatur, relativ fuktighet och koldioxidkoncentration var femte minut, vilket ger upp till 105 000 datapunkter per mätpunkt och år.

Som ett komplement till mätningarna delades enkäter ut till boende i samtliga lägenheter. Enkäten var en förenklad version av Boverkets BETSI-enkät (Boverket, 2009) för vuxna boende i flerbostadshus och bestod av 22 huvudfrågor med kryss- eller svarsalternativ på en skala. Syftet var att fånga de boendes subjektiva upplevelse av temperatur, drag, luftkvalitet, fukt, buller och ljus samt deras dagliga vanor såsom till exempel vädring, duschning och matlagning, som kan påverka inomhusklimatet.

Baserat på mätningarna gjordes simuleringar av hur boendetätheten inverkar på effektanvändning, energianvändning, fuktsäkerhet och innemiljö. Simuleringarna har utförts i programmet WUFI Plus som möjliggör hygrotermisk analys av inomhusmiljö och konstruktioner.

Resultat från mätningar, enkäter och simuleringar

Inom projektet mättes temperatur, relativ fuktighet och koldioxidhalt var femte minut i 40 lägenheter med förmodad hög boendetäthet samt i fyra referenslägenheter med låg boendetäthet.

Texten är nedkortad läs hela artikeln som pdf här