Klimatberäkningen flyttar in i bygglovsprocessen

För byggherrar och projektörer är den viktigaste förändringen i EPBD-genomförandet inte kravnivåerna i sig — utan att klimatberäkningen byter rättslig karaktär.

Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, skulle ha varit genomfört i svensk rätt senast den 29 maj 2026. Sverige är delvis försenat och mycket finns ännu bara som förslag. Riktningen är ändå tydlig. Från 2028 ska nya byggnaders klimatpåverkan över hela livscykeln beräknas och redovisas, och från 2030 ska det ske mot gränsvärden. Vidare flyttas kontrollen från Boverkets register till byggnadsnämndens slutbesked.

Tre nivåer — föreskrifter med kravnivåer ännu inte beslutade

Genomförandet sker på tre nivåer. På lagnivå antog riksdagen i maj 2026 proposition 2025/26:159, i kraft den 1 juli 2026. Den avser energideklarationssystemet och hållbar mobilitet — varken minimistandarder, renoveringsplanen eller livscykelberäkningen regleras där. På förordningsnivå fick Boverket samma dag bemyndigande att föreskriva att energikraven alltid ska uppfyllas i fråga om andra byggnader än bostadshus. På föreskriftsnivå remitterade Boverket i februari 2026 nio författningsförslag. I dessa finns de kravnivåer som faktiskt kommer att träffa beståndet, och de är ännu inte beslutade.

Det är härvid värt att notera att kravnivåerna för befintliga lokalbyggnader fastställs i myndighetsföreskrift och inte i lag. Dessa kan alltså ändras utan riksdagsbehandling, och remissförfarandet hos Boverket blir därmed branschens reella kanal för påverkan.

Från registrering till egenskapskrav

Sedan 2022 gäller lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader. Byggherren ska upprätta en deklaration när en ny byggnad uppförs och ge in den till Boverket, och slutbesked får meddelas först när den kommit in. Beräkningen omfattar byggskedet — från råvaruutvinning och tillverkning till transporter och byggproduktion — och avser klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och innerväggar. Drift och rivning ingår inte. Några gränsvärden finns inte. I praktiken har systemet därför varit administrativt: man räknar, man rapporterar, och siffran får stå oemotsagd.

Direktivets artikel 7.2 kräver dock något annat. Livscykelns globala uppvärmningspotential — livscykel-GWP — ska beräknas enligt bilaga III och redovisas i byggnadens energideklaration, från den 1 januari 2028 för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter användbar golvyta och från den 1 januari 2030 för alla nya byggnader.

Boverket föreslog i maj 2026 att klimatdeklarationslagstiftningen upphävs den 1 april 2027 och ersätts av ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen, med gränsvärden från den 1 januari 2030. För byggnadskategorier med statistiska referensvärden sätts gränsvärdet som en reduktion av referensvärdet och landar mellan 130 och 250 kg koldioxidekvivalenter per kvadratmeter bruttoarea — 235 för flerbostadshus och 250 för kontor, vård, förskolor och skolor. Byggnader utan referensvärde får 295 kg.

Om förslaget genomförs är det inte främst nivåerna som får betydelse, utan den rättsliga karaktären. Ett tekniskt egenskapskrav kontrolleras av byggnadsnämnden inom lovprövning, startbesked, kontrollplan och slutbesked, med tillsyn och sanktioner enligt 11 kap. plan- och bygglagen. En klimatberäkning som inte klarar gränsvärdet kan därmed innebära att slutbesked inte kan utfärdas. Det är en helt annan riskbild än en sanktionsavgift på högst tio prisbasbelopp. Dessutom blir uppgiften offentlig genom energideklarationen, med betydelse för taxonomirapportering och grön finansiering.

Vad som ska redovisas vidgas samtidigt väsentligt. Enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2026/52 ska klimatpåverkan redovisas för byggnadens hela livscykel räknat över femtio år — alltså även underhåll, utbyte av byggdelar, driftsenergi och rivning. Scenarier för detta måste dokumenteras redan i projekteringen. Gränsvärdet föreslås däremot fortsatt gälla enbart byggskedet. Redovisningsskyldigheten är alltså vidare än det bindande kravet, och skillnaden har praktisk betydelse när ansvaret ska fördelas i avtal.

Två krav som båda heter 16 procent

Parallellt kommer minimistandarder för lokalbyggnader. Enligt artikel 9.1 ska ett gränsvärde fastställas som 16 procent av lokalbyggnadsbeståndet ligger över, och ett andra som 26 procent ligger över; alla lokalbyggnader ska underskrida det första från 2030 och det andra från 2033. Vid geografisk justeringsfaktor 1,0 innebär Boverkets förslag bland annat 204 kWh per kvm och år för kontor 2030 och 167 kWh per kvm och år 2033. Eftersom tröskeln är låst till beståndet 2020, som förbättrats sedan dess, bedömer Boverket att omkring 11 procent av dagens lokalbyggnader träffas 2030.

Artikel 9.2 avser bostadsbeståndet och är något annat: en minskning av den genomsnittliga primärenergianvändningen med minst 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Här har Sverige valt en linje som förtjänar uppmärksamhet. Bestämmelsen innehåller en ventil för medlemsstater där fossila bränslens andel av energianvändningen i bostadsbyggnader understiger 15 procent. Regeringen har bedömt att förutsättningen är uppfylld och Boverket har föreslagit en linjär bana 2020–2050. Effekten är betydande: i stället för minus 16 procent landar kravet på cirka minus 3,4 procent till 2030. Kommissionen har dock i juli 2026 begärt att banan redovisas — tillämpningen är inte accepterad.

Undantag och statligt stöd

Sverige har valt bort direktivets undantagsmöjligheter. Kulturarvsundantaget tillämpas inte och några kriterier för att undanta enskilda lokalbyggnader har inte heller fastställts. I stället får kraven anpassas enligt en generell regel i Boverkets föreskriftsförslag — vid varsamhetskrav och förvanskningsförbud, försumbar nytta, oskälig kostnad i förhållande till nyttan eller tekniska skäl. Valet av konstruktion är logiskt på så sätt att utan undantagskriterier utlöses inte direktivets krav på kompenserande förbättringar i andra delar av beståndet. Priset är att bedömningen flyttas till det enskilda ärendet, och att det i praktiken hamnar på byggnadsägaren att visa att en åtgärd inte är rimlig.

Något statligt stöd bör man inte kunna räkna med. Stödet till flerbostadshus är stängt sedan 2022 och för lokalbyggnader finns inget byggnadsriktat stöd alls. Energimyndigheten konstaterar själv att det inte finns några särskilda budgetmedel avsatta, vare sig för privata eller offentliga aktörer.

Rekommendation

Utifrån de förslag som ligger på bordet är vår rekommendation tredelad.

• Kartlägg beståndets energiprestanda i tid, eftersom minimistandarderna kontrolleras mot energideklarationer.
• Dokumentera anpassningsgrunder i förväg för kulturvärden, planerad avveckling och olönsamma åtgärder.
• Slutligen reglera klimatberäkningen i avtal. I entreprenader enligt AB 04 och ABT 06 bör de administrativa föreskrifterna ange vem som tar fram och verifierar klimatdata, vilka datakällor som gäller, hur ÄTA-arbeten påverkar beräkningen och vad som gäller om ett gränsvärde inte klaras. Vår bedömning är att ett överskridet gränsvärde efter den 1 januari 2030 kan utgöra fel i entreprenaden om entreprenören åtagit sig funktionsansvar för klimatprestanda — en fråga som bör avgöras i avtalet snarare än i efterhand.