Återbruk av fasadtegel kräver planering redan innan rivningen startar. Teglet behöver inventeras, testas, demonteras varsamt, transporteras, rensas och kvalitetssäkras innan det kan användas som byggprodukt på nytt. Brukspecialisten har byggt upp en arbetsgång där dessa moment kopplas samman från materialinventering till färdig CE-märkt produkt. Husbyggaren har gått igenom stegen med företagets vd Jacob Steen.
Arbetet börjar vid materialinventeringen inför rivning. Då bedöms teglets förutsättningar för återbruk och materialet testas med avseende på bland annat egenskaper och frostbeständighet. Resultatet sammanställs i ett protokoll som används som underlag i den fortsatta processen.
Det mesta fasadtegel kan rensas och återbrukas, både håltegel och massivt tegel i olika kulörer, även tegel som murats med hårda cementbaserade murbruk. Svenskt normalformat, SNF, går direkt in i företagets mixserier.
Testningen är en viktig del av kvalitetssäkringen och av underlaget för CE-märkning (se faktaruta). Brukspecialisten anger att testningen för CE-märkning kostar omkring 15 000 kronor och tar cirka fyra veckor och är ett av skälen till att frågan om återbruk behöver komma in tidigt i projektets planering.
Kvalitetssäkringen fyller också en funktion mot marknaden. Utan dokumenterade egenskaper blir återbrukat tegel svårt att föreskriva.
— Vi har bra koll på det som kommer in, och det har varit en väldigt viktig nyckel för att få acceptans på marknaden. Man ska veta att det som kommer ut på andra sidan är ett fasadtegel som håller en kvalitet, säger Jacob Steen.
Kravställ inför demonteringen
När teglet bedömts som lämpligt för återbruk behöver demonteringen planeras så att så stor del som möjligt av materialet kan tas till vara. Fasadteglet tillhör fastighetsägaren och kan, precis som andra byggmaterial, demonteras för återbruk.
Arbetssättet liknar traditionell rivning, men vissa fasader kräver mer skonsamma metoder. Målet är att minimera kross och spill och därmed bevara en hög andel hela tegelstenar.
— Det är de normala riv-entreprenörerna som plockar ner skalmurarna. I början fanns det diskussioner om att det skulle ta längre tid och att det var ett ovant moment, berättar Jacob Steen.
Avgörande är i stället när frågan om återbruk väcks. Är testerna gjorda innan rivningen handlas upp kan entreprenören få besked om vad den specifika fasaden kräver.
— Är det en väldigt porös sten murat med ett hårt murbruk ska man kanske inte låta den falla flera våningar. Annars är det normal rivningsutrustning de använder, fortsätter han.
Beställaren bör därför ställa krav på en så hög återbruksgrad som möjligt och på varsam demontering. Brukspecialisten rekommenderar att krav ställs på CE-märkning, frostbeständighetsklass F2 och god arbetsmiljö vid upphandling enligt LOU.
Hur väl demonteringen genomförs får betydelse senare i processen, eftersom ersättningen för teglet kopplas till hur stor andel som faktiskt kan återbrukas.
Sortera och transportera teglet
Efter demonteringen läggs teglet i normala låga, öppna containrar och transporteras till återbruksproduktionen. Brukspecialistens nuvarande anläggning ligger utanför Falkenberg. Företaget planerar även en anläggning i Katrineholm med öppning 2028 för att effektivisera hanteringen i Mälardalen.
Varje rivningsprojekt får ett unikt ID som följer materialet genom hela processen. Det ger spårbarhet från den ursprungliga byggnaden till den färdiga pallen med återbrukat tegel.
Transporten är också en del av den ekonomiska kalkylen. Kostnaden för att köra teglet till återbruksanläggningen behöver vägas mot både den ersättning som kan betalas ut och alternativkostnaden för deponi.
Rensa bort murbruket
I återbruksanläggningen rensas tegelstenarna från kvarvarande murbruk. Produktionen kan hantera både hårt sittande cementbaserat murbruk och mer lättrensat kalkbaserat murbruk.
Rensningen sker industriellt och är en central del i att göra tegelstenen användbar som byggprodukt på nytt. Brukspecialisten beskriver produktionen som automatiserad och ISO 14001-certifierad.
Att klara cementbaserat murbruk är avgörande för vilka volymer som över huvud taget är tillgängliga. Skalmurar från 1960- och 1970-talen, där håltegel dominerar, är i regel murade med cementrikt bruk.
— Inom EU har man bedömt att fasadtegel är ett av de byggmaterial som har högst potential för återbruk, förutsatt att det inte är murat med cementbruk. Det lyckades vi lösa och det gör vår fabrik i Falkenberg unik i Europa, berättar Jacob Steen.
Rensningen är helt mekanisk. Vatten används för att binda damm och förlänga livslängden på verktygen, men inga kemiska processer ingår.
En annan aspekt är arbetsmiljön. Genom att flytta rensningen från rivningsplatsen till en industriell anläggning minskar behovet av manuell bearbetning i en mer utsatt rivningsmiljö.
Redaktör
