

Efter sommaren fylls kalendern snabbt igen. Projekt startar upp, byggarbetsplatser vaknar till liv och tempot ökar. För många innebär hösten en nystart med nya projekt, nya kollegor och nya utmaningar. Mitt i allt det hoppas jag att vi också tar med oss en vana tillbaka till arbetsplatsen. Att stanna upp, tänka efter och våga lyfta en fråga när något inte känns rätt.
Vi pratar ofta om rutiner, skyddsutrustning och riskbedömningar. Det är viktiga delar av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, men min erfarenhet är att den viktigaste säkerhetsfrågan sällan handlar om utrustning eller rutiner. Den handlar om hur vi agerar mot varandra.
Under mina år som byggprojektledare har jag sett vilken skillnad det gör när människor känner att deras frågor tas på allvar. När någon vågar lyfta en oro eller uttrycker att något inte känns rätt och faktiskt blir lyssnad på, händer något. Då blir det lättare för nästa person att göra detsamma. Fler börjar ställa frågor, fler vågar ifrågasätta och risker fångas upp innan de hinner bli problem.
Min upplevelse är att utvecklingen går åt rätt håll. Säkerhetsfrågor diskuteras mer öppet idag än tidigare och allt fler vågar lyfta risker innan något händer. Det ser jag som en mycket positiv utveckling. Men den viktigaste framgångsfaktorn är inte att någon säger ifrån. Den är att någon lyssnar. Först när synpunkter tas på allvar och leder till förändring skapas den trygghet som gör att fler fortsätter att säga ifrån.
Att säga ifrån är ett ansvar vi alla delar, men det är minst lika viktigt att den som lyssnar tar frågan på allvar. Om synpunkter möts av tystnad eller inte leder till någon förändring, är risken stor att de aldrig lyfts igen. När frågor däremot tas emot med respekt och leder till förändring, skapas ett klimat där fler vågar bidra. Det är så en stark säkerhetskultur växer, steg för steg.
Här kan SBR bidra genom att skapa mötesplatser för nätverk, erfarenhetsutbyte och dialog mellan kollegor. Säkerhetskultur byggs inte bara på den egna arbetsplatsen. Den utvecklas också när vi lär av varandra och tillsammans bidrar till en bransch där det är naturligt att ställa frågor, lyfta risker och ständigt bli bättre.
En stark säkerhetskultur byggs inte av den som säger ifrån en gång. Den byggs när nästa person också vågar göra det. Och nästa. För mig börjar säkerhet när människor vet att deras röst spelar roll och att deras synpunkter kommer att tas på allvar.

Ledamot i förbundsstyrelsen SBR






























