22 augusti 2024 Återbruk och cirkulärt byggande har på senare år ökat stadigt i byggsektorn. Än så länge genomförs dock merparten av återbruksprojekten som pilotprojekt. För att det storskaliga återbruket och visionen om ett cirkulärt byggande som inkluderas i den ordinarie byggprocessen ska bli verklighet krävs bland annat ett ändrat regelverk, strukturerade modeller för att kvalitetssäkra återbrukat byggmaterial samt smidiga möjligheter för köpare och säljare att mötas.
Text: ANNIKA WIHLBORG
Centrum för cirkulärt byggande, ofta kallat CCBuild, är en arena där byggbranschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning. 170 aktörer är medlemmar i CCBuild och intresset för att delta växer stadigt. CCBuild erbjuder nätverk, kunskap och digitala tjänster som stödjer cirkulärt byggande i praktiken. CCBuild har en publik marknadsplats där man kan hitta återbrukbara varor och aktörer som erbjuder olika typer av cirkulära tjänster. Syftet är att inspirera och stötta kunskapen kring hur man bygger och förvaltar utifrån cirkulära principer. Medlemmarna har också möjlighet att använda digitala tjänster såsom att skapa sin egen interna digitala produktbank och inventera för återbruk med inventeringsapp.
Än så länge sker merparten av återbruket internt, exempelvis när en fastighetsägare väljer att återbruka komponenter antingen på befintlig plats eller från en fastighet i samband med byggnationen eller renoveringen av en annan. Även återbruket mellan olika aktörer ökar, men det är än så länge lång från storskaligt.
Många av medlemsföretagen i CCBuild har på senare år introducerat ett mer strukturerat cirkulärt arbetssätt. Den interna cirkulationen av återbrukat material har på många håll ökat och sortering och inventering av återbruksmaterial sker på ett mer organiserat sätt i samtliga byggprojekt. Rutiner för kvalitetssäkring av återbrukat material börjar också falla på plats i branschen.
Mycket arbete återstår
–Vi har sett en stor cirkulär förflyttning i branschen, men mycket arbete återstår innan marknaden för cirkulära produkter och tjänster är fullt utvecklad och cirkulära arbetssätt är brett implementerade, säger Carina Loh Lindholm, verksamhetsledare för CCBuild.
På senare år har även allt fler större byggkomponenter återbrukats, exempelvis balkar och stommar.När Isdala ishall i Göteborg revs för att ge plats åt en ny simhall tillvaratog man limträbalkarna för att återanvända dem i nya Kvarteret Återbruket, som består av nyproducerade hyreslägenheter i Göteborg. När Vasakronanenergieffektiviserade och utvecklade kontorsfastigheten Lumi i Uppsala, som byggdes på 70-talet, användes en återbrukad betongstomme samt innerväggar, dörrpartier, glaspartier, pentryn samt material från rivna fasader.
Efterfrågan överskrider tillgången
En utmaning är, enligt Carina Loh Lindholm, att utveckla effektiva metoder för kvalitetssäkring av återbrukat material. För vissa materialkategorier räcker det med en okulär besiktning för att säkerställa kvaliteten, medan andra typer av byggmaterial kräver mer avancerade testmetoder som ännu inte utvecklats. Att kalkylera för användningen av återbrukat material är dessutom i många fall mer komplext än att kalkylera för användning av primära resurser.
–Ytterligare en utmaning är att efterfrågan på återbrukat material överskrider tillgången. För att öka tillgången på återbrukat byggmaterial krävs fler materialleverantörer med cirkulära affärsmodeller. Jag vill uppmuntra fastighetsägare och byggföretag att synliggöra det material som kan återbrukas på ett så tidigt stadium som möjligt i ett projekt. Det ökar sannolikheten att finna en köpare. Framöver kommer det sannolikt även att vara möjligt att kunna köpa fler återbrukade komponenter i bygghandeln, säger Carina Loh Lindholm.
Mobilitetshus med fasad av återbrukade plåtar, glasskivor och skärskelett
I februari 2024 stod mobilitetshuset Hyllieäng i den expansiva Malmöstadsdelen Hyllie klart. Husets fasad, som består av kasserat och bortsorterat material i form av återbrukade glasskivor från en universitetsbyggnad i centrala Malmö, överblivna plåtar från värmeväxlare och skärskelett från tillverkningsindustrin, är innovativ. Vägen från ritning till färdigbyggd fasad var dock långt ifrån problemfri. En utmaning var att gestalta en fasad med material som normalt sett inte kategoriseras som byggmaterial.
–Under projektets gång lärde vi oss att gestalta för ett stort mått av osäkerhet och ett flexibelt förhållningssätt, exempelvis vad gäller tillgången till material. Vår tanke var redan tidigt att leta material utanför byggsektorn. Ambitionen var att utforska och utmana gränserna för vilka material som kan återbrukas i en byggnad, säger Petra Jenning, arkitekt och utvecklingschef på FOJAB, som, på uppdrag av Parkering Malmö, stod för mobilitetshusets arkitektoniska utformning.
Fasaden på Hyllies nya mobilitetshus har byggts för att kunna demonteras och återbrukas ytterligare en gång när huset så småningom har nått sin fulla livslängd. Därför hölls alla material så rena och ursprungliga som möjligt.
Efterlyser mer sektoröverskridande samverkan
En viktig förutsättning för framtida storskaligt återbruk är, enligt Petra Jenning, någon form av branschgemensam databas, en marknadsplats där köpare och säljare av återbrukat material kan mötas. Optimalt vore om en oberoende aktör kan skapa en materialflödesdatabas som hela samhället kan använda sig av.
–Om vi ska lyckas med omställningen till ett cirkulärt samhälle och öka tillgången på återbrukat material krävs etablerade strukturer och mer sektoröverskridande samverkan mellan exempelvis industriföretag, byggföretag och fastighetsägare. Fastighetsägare, som normalt sett inte har en organisation riggad för att sälja byggmaterial, kan i ökad utsträckning behöva gå in i en säljroll framöver, säger hon.
Uppdatera regelverket utifrån cirkulära processer
Petra Jenning efterlyser även en ökad kompetens kring vilka återbruksmaterial som med fördel kan låsas upp i en fastighet under exempelvis femtio år och vilka material som i stället bör återbrukas med kortare intervall för att göra mest nytta i samhället.
Hon betraktar en förändring av regelverket på samhällsnivå som en förutsättning för att introducera storskaligt återbruk i svensk byggsektor. I dagens bygglovsprocess är jungfruliga byggmaterial normen. För att möjliggöra ett mer storskaligt återbruk krävs regelverk som uppdaterats utifrån cirkulära processer.
Från pilotprojekt till systemnytta
–Dagens bygglovsprocess är inte utformad för situationer där materialen till viss del är okända långt in i processen. När man jobbar med återbrukat material kan man inte ta för givet att allt material ska finnas tillgängligt exakt när det behövs. Man behöver ha en löpande dialog kring tillgången på material med samtliga involverade aktörer under hela projektets gång, säger hon.
Petra Jenning betraktar skärpta riktvärden för byggnaders koldioxidavtryck som ett viktigt incitament för att öka andelen återbruk i byggsektorn. Möjligheten för hållbara byggprojekt att få tillgång till grön finansiering med mer fördelaktiga villkor är ytterligare ett incitament som talar för mer återbruk framöver. I slutänden handlar det om att återbruket behöver gå från pilotprojektstadie till ett systemnyttigt perspektiv.
Livstiden på trämaterialen från rivna fasader förlängs
I forskningsprojektet FÅTT, Förädling av återanvänt trä genom teknikutveckling, finansierat av BioInnovation (Vinnova, Energimyndigheten, Formas) som inleddes 2023 och pågår till 2025, undersöker bland annat RISE, Luleå tekniska universitet, Lantbruksuniversitet tillsammans med projektpartners, Norsjö trä, Trä & teknikcollege, PEAB i Sverige, Lindbäcks Bygg, Grön Bo Produktion, Skebo, Würth, Ragn-Sells Recycling, Snidex, IsoTimber, Lotus Maskin & Transport och Skellefteå Kommun, hur livstiden på delar av trämaterialen från rivna byggnader kan förlängas genom att industriellt tillverka fasader. Målsättningen är att omvandla solida trärestströmmar och återvunnet material till ett högvärdigt fasadmaterial som delkomponent i ett träfasadsystem. Det kan exempelvis röra sig om reglar eller gamla golvplankor som kan återvinnas till nya fasadelement. Via en kombination av datortomografi och beprövade träskanningsmetoder från sågverksindustrin kommer forskarna registrera och mäta faktorer som påverkar virkeskvalitén.
–Målsättningen är att ta reda på vilken teknik som är lämplig för att maskinellt sortera återvunnet material utifrån kvalitet. Vi ska även belysa processen för återförädling. Vi tar bland annat hjälp av AI för att avgöra hur stor andel av materialet som kan återbrukas utifrån kundens krav, säger Karin Sandberg, projektledare och senior forskare på RISE.
Maskininlärningsmodeller kategoriserar återvunnet trämaterial
I projektet ingår även att fastighetsägare, byggföretag, återvinningsaktörer och fasadelementtillverkare gemensamt gör en materialflödesanalys, bedöma tillgången på det återvunna materialet och göra livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsanalyser (LCC). Projektet har som ambition att ta fram prototyper för ett fasadelement som kan användas på kompetenscentret Arctic Center of Energy som byggs i Skellefteå.
Forskningsprojektet ska resultera i tränade maskininlärningsmodeller som kategoriserar återvunnet trämaterial och som i framtiden kan användas för att sortera materialet.
–Genom att skanna av trämaterialets yta och inre med hjälp icke-förstörande skanningsteknik kan vi samla in mycket data på kort tid, exempelvis om det finns kvistar, hål, sprickor, smuts eller färgförändringar i träet. Resultatet används för att automatisera kategoriseringsprocessen för det återvunna materialet för visuell bedömning med hjälp av maskininlärningsmodeller (AI) för sortering och kategorisering. Ambitionen är att tekniken ska möjliggöra kvalitetsbedömning av stora kvantiteter trä på relativt kort tid, säger Karin Sandberg.
Från linjär produktion till cirkulär ekonomi
En utmaning för att kunna skala upp återbruket och säkra det för storskalig produktion är att bedöma tillgången på återvunnet trämaterial. Forskarna siktar till en början på att utveckla ett hybridmaterial, exempelvis genom att sammanfoga flera olika typer av trä.
–Vi vill bidra till en förflyttning från linjär produktion till en cirkulär ekonomi genom återbruks-och återvinningsprocesser och nya värde- och aktörskedjor. På sikt kommer analysen av återvinningsförädlingen att vara ett viktigt verktyg för att ge incitament till aktörer att minimera avfallsgenerering och hitta cirkulära lösningar för materialströmmar, säger Karin Sandberg.
Utmaning att göra återbruket lönsamt
Den absoluta majoriteten av allt rivningsvirke flisas i dagsläget upp och går till energiåtervinning i värmeverk eller elproduktion. Forskningsprojektet är det första i sitt slag med fokus på industriellt återbruk av träfasader. En utmaning i forskningsprojektet är att utveckla en modell för storskaligt återbruk av trä utifrån en process som är lönsam för samtliga involverade parter.
–Vi väger samman samtliga miljöfaktorer för att minska klimatpåverkan från det återbrukade träet. Det handlar bland annat om att minska andelen transporter och i största möjliga mån åstadkomma ett lokalt/regionalt återbruk. Om vi lyckas utveckla ett hybridträ som fungerar rent tekniskt så hoppas vi att träindustrin ska utveckla det till storskalig tillverkning, säger Karin Sandberg.
Annika Wihlborg
Frilansjournalist