Redaktionellt

Figur 2. Kemisk struktur för pentaklorfenol (PCP) och tre vanliga varianter av kloranisoler som mikrober kan bilda från PCP och andra klorfenoler.

Figur 1. Antal nybyggda bostäder över tid i förhållande till användning av kasein i flytspackel och klorfenoler i träskyddsmedel.

Figur 2. Termogrammen visar olika typer av köldbryggor för olika byggsystem i jämförelse. De övre byggnaderna har båda utfackningsväggar men bjälklagskanten ligger olika långt ut i ytterväggen. Socklarna är oisolerade. De nedre byggnaderna har båda betongsandwichväggar,
 men de till vänster är bärande upplag för bjälklagen och de till höger 
istället infästa i stommen i punkter. Förstärkningar i betong ger köldbryggor. Termogrammen till vänster visar båda förstärkta värmeförluster i bjälklagskant orsakade av att ettrörsvärmesystem är ingjutna i mellanbjälklaget, i det övre fallet oisolerat och i det nedre fallet begränsat isolerat. Observera att visade temperaturskillnader bara kan jämföras inom, inte mellan, bilder.

Figur 1. Exempel på termogram. Värmekameran ser mer, där ögat ser en homogen vägg. Övre delen av den putsade betongväggen, lägenhet med fönster, är utvändigt isolerad. Infästningarna syns som små köldbryggor. Källarförråden på våningen under är isolerade invändigt och i mindre omfattning, där är yttemperaturen högre (till vänster i bild). Under röret till höger ansluter en tvärvägg i betong som en oisolerad köldbrygga och den varmaste fläcken bortom röret visar var den helt oisolerade källargången börjar. Överst till vänster en plåtfasad som helt skymmer stommen och eventuella köldbryggor för värmekameran. Det går inte att säga något om konstruktionen bakom en plåtfasad.

Detalj bandplåt.Foto Andreas Falk