Leverantörsguiden Byggleverantörer

Byggleverantörer Konsulter

BYGGLEVERANTÖRER

April 2018 Riksbyggen gjorde Sveriges första upphandling av klimatsmart betong hösten 2015 för bostadsrättsföreningen Viva i Göteborg. Den byggs nu. Klimat påverkan minskar med 30–40 procent. Cementa provar en ny typ av klinker som kan brännas vid lägre temperatur. Läs hela artikeln här som pdf.

Riksbyggens upphandling av klimatsmart cement resulterade i ett nytt bindemedelsrecept från Cementa, med högre inblandning av flygaska för prefab och platsgjuten betong. (Se Husbyggaren 2–2016). I mars 2018 är byggandet i full gång.
– Det flyter på enligt plan. Kravspecifikationen visade sig vara rätt. Vi har spänt bågen lagom, säger Anders Johansson, projekt ledare vid Riksbyggen i Göteborg.

MEN FINNS DET NOG MED ASKA OCH SLAGG?
– Man måste göra det bästa av varje möjlig situation. Om ett material tar slut så hittar industrin andra. Det duger inte att sitta med armarna i kors, säger Anders Johansson. Det är längre brinntider för det nya betongreceptet, men det klarar man av i fabriken.

Anders Johansson

Prefab till Brf Viva kommer från Kynningsrud i Uddevalla och den platsgjutna betongen från Thomas Betong i Göteborg.

För både den platsgjutna betongen och prefabbetong följer man upp torktiderna.
–Det finns inget som tyder på fuktrisk. Men meningarna går isär. Cementa gör provningar på Viva och de ska vara klara i sommar, säger Anders Johansson.

Han talar om nästa steg: att ställa klimatkrav på armeringen. I en rapport om projektet från Cementa, Riksbyggen, CBI/RISE och andra till Energimyndigheten är bilden väldigt positiv: ”Den upphandlade konstruktionen har 30procent lägre klimatpåverkan per BOA /boarea/ jämfört mot om den byggts med traditionell betong. Hade de ursprungliga konstruktionsdetaljerna från programskedet använts för väggar och bjälklag hade klimatpåverkan istället varit ca 40 procent lägre”, heter det i rapporten.

Den heter ”Kriterier för resurssnålt byggande i praktiken” och kan laddas hem från Energimyndigheten.

Med slankare konstruktion kunde man alltså sänkt klimatpåverkan med ytterligare tio procentenheter. Att så inte skedde berodde på att konstruktionen förändrades kraftigt. Bland annat blev den uppvärmda ytan 50 procent större än i programskedet.

MER BERÖM FRÅN RAPPORTEN: ”De krav som ställdes vid upphandlingen av brf. Viva togs väl emot av de olika aktörerna och har inte påverkat kostnader eller kvalitet negativt. Tvärtom har betongen i flera avseenden visat sig bättre att använda än traditionell, främst gällande bearbetningsbarhet, mycket god arbetsbarhet med litet vibreringsarbete, släta gjutytor, fin ljus färg, låg värmeutveckling vilket ger en sprickfri konstruktion. Härdningstiden är lite längre än traditionell betong men inom Viva-projektet har man kunnat lösa det utan att byggtiden påverkats.”

Brf Viva ligger i ett attraktivt läge i Guldheden i Göteborg

Andra följer nu efter Viva.
– Det sprider sig som ringarna på vattnet säger Anders Rönneblad, projektledare på Cementas avdelning för forskning och utveckling.

SVANENS MILJÖMÄRKNING PREMIERAR vad man skulle kunna kalla ”Viva-betong” på två sätt. Såhär går det till enligt Kirsikka Englund, rådgivare, Miljömärkning Sverige AB: Om innehållet av cementklinker är mindre än 70 procent i bindemedlet av betong kan man få poäng

  •  Om man medvetet väljer olika betongkvalitéer enligt konstruktionsdelens behov. Här vill vi se olika betongklasser för t.ex. betongstomme beroende på vilken våning i huset den befinner sig.
  •  Om man medvetet arbetar att minska betonganvändningen till exempel genom slankare byggdelar genom användning av fiberarmering eller att ersätta ”vanliga” betongbjälklag med betong håldäck.

SVANENKRITERIER PÅVERKAR BESTÄLLARLEDET, JM till exempel, Svanenmärker alla bostäder de bygger från 2018.

Trafikverket ställer från 2020 krav på ”minskning av klimatpåverkan från betongen med 25 procent jämfört med utgångsvärde” – ganska likt Viva.

Thomas Betong, som levererat fabriksbetong till Viva, har visat att man kan gå ännu längre. Företagets polska verksamhet använde 40 procent alternativa bindemedel (aska och slagg) år 2016, i Tyskland hela 47 procent, vilket står att läsa i bolagets hållbarhetsredovisning.

Erik Lindén

Erik Lindén är kvalitets-och miljöchef på Thomas Betong:
– Flygaskan är bara att ta som den är. Problemet är att flygaskan kommer från kolkraftverk, och ”vi vill inte ha några kolkraft verk.” På sommarhalvåret körs kolkraftverken också mindre, och då finns det mindre aska. Stålindustrin kommer också bantas ner på sikt, menar han, och då blir det mindre slagg. Stålverken behöver göra en initial investering för att ta hand om slaggen omedelbart så den bibehåller sin reaktivitet och kan användas som bindemedel.

Begränsningarna i Sverige ligger inte i brist på slagg och aska utan i tolkning av standarder och efterfrågan, menar Lindén.
– Vi kan oftast tillverka klimatmässigt bättre produkter än vad våra kunder initialt efterfrågar. Det är väldigt lågt hängande frukter och viktigt att vi är med och informerar och utbildar våra kunder.

Förr var standarden mer låst, menar Erik Lindén, nu finns det öppningar för optimeringar av betongen även inom infrastruktur och anläggningsprojekt.
– Cementindustrin var i en monopolställning och kunde diktera standarder. Det skapade osäkerhet i beställarledet. Det är viktigt att kravställa tidigt och inte speca material utan speca klimatkrav, säger han

– Vägverket har varit extremt konservativa och krävt det högsta cementtalet i världen, men där är det nu en öppning, säger Erik Lindén.

Han menar att mycket hänt de senaste åren:
– Det börjar bli proppen ur nu för klimatkrav. Slagg och aska är inte slutlösningen. På sikt krävs fler tekniska innovationer, säger Lindén.

Arvid Stjernberg

DET ÄR JUST VAD CEMENTA NU ARBETAR MED.
Cementas anläggning i Degerhamn på Öland producerar nu på försök några tusen ton av en ny klinker med mer sulfat (gips) och aluminium förutom kalksten. Gips och bauxit finns globalt i mycket stora mängder.
– Den ger 30 procent mindre koldioxid, ännu större minskning om man också tillsätter slagg, säger Arvid Stjernberg, teknisk direktör vid Heidelberg Cement Norra Europa.

Under mars 2018 ska 3–5 000 ton produceras.
– Det är spännande försök. Det är en intressant produkt, med höga hållfastheter väldigt tidigt och kortare härdningstid, säger Arvid Stjernberg.

En fördel är också att man kan sänka temperaturen i ugnen, och därmed minska förbrukning av bränsle och koldioxid utsläpp. Hur mycket temperaturen kan sänkas ska verifieras av de nu pågående försöken, och försöksgjutningar tillsammans med kunder. Läs hela artikeln här som pdf.

FREDRIK LUNDBERG
Frilansjournalist
med inriktning på
energi och klimat

 

Våra svenska städer byggs allt tätare och gröna tak kan då vara ett sätt att bibehålla en god stadsmiljö generellt och för stadens invånare. Syftet med de gröna takanläggningarna och dess utformning kan variera liksom hur attraktiva miljöerna uppfattas vara och, inte minst, hur attraktiva de kan förbli över tid. Läs hela artkeln här som pdf.

I denna artikel lyfter vi fram några viktiga aspekter och krav som man bör ställa på gröna tak i dagens byggprojekt. Informationen är utvecklad i ett pågående Vinnovaprojekt (UDI Steg 3). Projektet kalllas Gröna Täta Tak (GTT) och är ett fortsättningsprojekt på motsvarande Steg 2 inom samma utlysning från Vinnova. Steg 2 berättade vi om i Husbyggaren nr 3/2017.

I Steg 3 utnyttjas bland annat framtagna handböcker och resultat från Steg 2, för att på sikt kunna garantera att de gröna taken blir just täta, säkra och attraktiva under hela sin livstid. Workshops och kursverksamhet ingår som viktiga delar i projektet. Steg 3 koordineras av RISE/SP. Ett tjugotal parter medverkar i projektet som löper fram till maj 2020.

Beträffande teknisk kvalitet oroar man sig som beställare och förvaltare inte bara för läckage, till följd av skador på tätskikten, utan också för komplicerade tekniska lösningar, otydlig kravställning i samband med upphandling, näringsläckage, brandrisk samt drift- och underhållsfrågor. Den täta uppbyggnaden, säkerhetsaspekter och den attraktiva miljön på gröna tak behandlar vi kortfattat i avsnitten nedan.

TÄT UPPBYGGNAD
Ett väl fungerande tätskikt är av största vikt för den gröna takanläggningen. På marknaden finns en rad olika typer av tätskikt i form av förtillverkade mattor och dukar eller som flytapplicerat material. Hur kraftigt tätskiktet måste vara beror på typ av överbyggnad och om trafik ska förekomma på tätskiktet innan övertäckning sker. Tätskiktet behöver också kunna stå emot en hel del andra påfrestningar från den aktuella konstruktionen och dess överbyggnad. Tätskiktet kan t ex påverkas av infästningslösningar kopplat till solceller om detta installeras på taket.

Ingående material i tätskikten beskrivs i Grönatakhandboken, där också relevanta standarder listas. Detta gäller även för olika typer av primerprodukter som används tillsammans med tätskikt på betongbjälklaget. Det finns många produkter på marknaden och det är viktigt att installationen utformas för tänkt användning och att val av produkt speglar detta. Ett exempel på tätskiktssystem är en helklistrad polymerbitumenmatta vilken, beroende på hur ytan kommer att användas under byggtiden, kombineras med antingen ett lager polymerasfaltmastix eller en polymergjutasfalt (PGJA).

Användningen av varje typprodukt är beroende av dess ingående egenskaper. En typisk bitumenbaserad tätskiktsmatta är uppbyggd kring en stomme av bitumenimpregnerad polyester och mattan svetsappliceras som regel mot underlaget.

PGJA innehåller polymerbitumen, kalk, naturfiller, sand och makadam. Materialet läggs ut vid cirka 220°C.

Asfaltmastix innehåller som regel också polymerbitumen samt kalk, naturfiller och sand, och läggs ut vid cirka 200-220°C.

De vanligast förekommande typerna av syntetisk takduk är tillverkade av PVC (polyvinylklorid), TPO/FPO (termoplastisk eller flexibel polyolefin) eller EPDM (gummipolymer).

Syntetiska flytapplicerade tätskikt till gröna tak kan utgöras av plastmaterial baserade på akrylat, epoxi, polyuretan och polyurea, eller hybrider av dessa. Ett flytapplicerat system är skarvlöst och kan därmed lätt påföras områden med mycket detaljer.

Ansvar och garanti för tätskikt regleras enligt AB04 och enligt ABT06. Ansvarsutfästelse kan lämnas för tätskikt som uppfyller Tätskiktsgarantiers riktlinjer för exponerade och inbyggda tätskikt. Växtrötter söker sig naturligt till vatten, och många misslyckanden när det gäller gröna tak har berott på att rötter trängt igenom tätskiktet i skarvar, kanter och/eller anslutningar. Rotskydd krävs därför i de flesta anläggningar. Rotskyddet kan ingå i dräneringsskiktet, i tätskiktet eller ibland läggas ut ovanpå tätskiktet. Tätskiktet som sådant kan även fungera som rotskydd. I vissa fall kan rotskyddet vara kemiskt och giftigt för växternas rötter. Motstånd mot rotgenomträngning måste under alla omständigheter provas enligt angiven standard. Eldtorn används som provplanta enligt SS EN 13948 och provningen tar lång tid. Godkänt resultat enligt testet garanterar emellertid inte att rotskyddet också är rhizomsäkert. Det finns dock ett alternativt test på den tyska marknaden som också testar en produkts motståndskraft mot rhizomer. Resultat från dessa tester presenteras på den tyska organisationen Fbb:s hemsida (www.fbb.de). Olika typer av rotskydd beskrivs i Grönatakhandboken. Mer om rotskydd tas upp under avsnittet om säkerhetsaspekter nedan.

SÄKRA GRÖNA TAK
Det finns en rad olika typer av säkerhetsaspekter att ta upp kring gröna tak. I detta avsnitt behandlas några av dessa.

Brand
För gröna tak finns två huvudsakliga säkerhetsrisker vad gäller brand. Dessa avser spridning i byggnad och spridning mellan byggnader. Enligt byggreglerna (BF2011:26) ska taktäckningen på en byggnad utformas så att antändning försvåras, brandspridning begränsas och taktäckningen endast kan ge ett begränsat bidrag till branden. Brännbar taktäckning ska även uppfylla Klass BROOF(t2). Boverket öppnar emellertid upp också för andra möjligheter genom de funktionsbaserade reglerna som finns för att utforma en brandsäker design med de material/ substrat som man önskar använda. Extra säkerhetsåtgärder krävs i så fall och man tittar på den totala brandsäkerheten. Svårigheten ligger då i att kunna visa att säkerhetskraven enligt byggreglerna verkligen uppfylls.

Den testmetod som finns att tillgå idag BROOF(t2) är inte relevant och vi kommer i projektet att lyfta fram varför, dvs visa på vilka brister och fel som föreligger. En inriktning mot klassificering av olika typer av vegetationssystem anses bättre. Den aktuella testmetoden är begränsande och återspeglar inte alltid verkligheten. Metoden begränsar dessutom utvecklingen av system med höga biologiska värden eller hög dagvattenreduktion, vilket är olyckligt ur denna aspekt. Analytisk dimensionering eller särskild utredning är därför ofta nödvändigt. Mer data genom provning och storskaliga tester efterfrågas liksom antändningstester vid lägre infallande strålning.

Brandaspekten måste beaktas också vid växtval och val av substrat. Detta gäller framförallt om man riskerar få ackumulation av biomassa i form av växter eller i substratet och då framförallt i närhet till andra byggnader och byggnadselement. Substrat med högt organiskt innehåll och ren torv bör också undvikas på grund av brandrisk och flera andra anledningar.

Brandsäkerhet för gröna tak är således ett komplicerat område och behöver därför tas upp i större omfattning i bland annat Grönatakhandboken.

Solceller
Säkerhetsrisker och fördelar med solceller på gröna tak är ett annat område som behöver redas ut. Riskerna kan beröra infästningar, punktlaster, lutning, olika typer av solcellsinstallationer samt drift och underhåll. Brandprovning av solceller efterlyses, eventuellt även i kombination med vegetation…… Läs hela artkeln här som pdf.

Ylva Edwards
Teknisk doktor vägteknik
Docent i brobyggnad (från KTH)
Seniorkonsult. Ylva Edwards
Material teknik AB.

Tobias Emilsson
Forskare Gröna tak och
grön infrastruktur.
SLU Institutionen för
landskaps arkitektur, planering
och förvaltning.

Masonite Beams tillverkar och säljer träbaserade I-balksystem.

Rios bygg- & anläggningsmätning

Släpp in dagsljuset!
www.nytec.se
Takljuskupoler  Brandventilationer  Rökluckor

 

CE-märkta rökluckor med ljusinsläpp och motoröppning
Beställ komplett röklucka på nätet.
info@röklucka.nu
08-56035409

PeikkoTroll-2

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Trebolit

One of Europe’s leading suppliers of membranes for roofing and environmental buildings.

 

Hagmans

Avancerad ytbehandling för golv, tak och fordon.

Stegcentralen

Sveriges största utbud på stegar och plattformar hittar du hos oss.

Motala

Motala Hissar specialiserar sig på smalhissar för befintliga byggnader samt handikapphissar.
Hissar från Motala är alltid störst invändigt och samtidigt minst utvändigt. För att uppnå högsta kvalitet tar vi ansvar för hela kedjan från offert till montage av hiss och medföljande hisschakt med stål- eller glaspaneler.

Trygghetsvakten

Trygghetsvakten tillverkar produkter som skyddar fastigheter från fukt, lukt, mögel och radon. Energieffektivitet, litet underhåll och lång livslängd är högt värderade egenskaper.

Induf-logo_rgb

Svensk generalagent för Rust-Oleum färgprodukter för professionellt och industriellt målningsunderhåll.

GNF

Ett företag baserat på infrastrukturbuller