28 oktober 2022 Energianvändning i byggbodar på byggarbetsplatser är ett område som hittills varit lågt prioriterat ur energi- och hållbarhetssynpunkt. Emellertid börjar insikten komma om att det även inom detta område finns möjligheter att hushålla med resurser, pengar och att även minska utsläppen av växthusgaser. Politiker från alla partier lyfter ständigt fram att samhället måste elektrifieras som ett led att minska fossilanvändningen. Men i vissa fall är en av-elektrifiering en lösning.
Motsvarar 15 000 eluppvärmda villor.
Idag har vi 55 000 – 60 000 dåligt isolerade byggbodar placerade på olika byggarbetsplatser runt om i Sverige där alla är uppvärmda med värdefull kvalificerad direktverkande el. El-användningen för en byggbod ligger mellan 240-380 kWh/m2 och år. Den den totala årliga el-användningen av dagens byggbodar är på cirka 7-8000 kWh per bod av detta utgör drygt 1000 kWh för belysning och apparater. För en liten andel nya byggbodar blir energianvändningen lägre. Byggbodens area är vanligtvis cirka 20 m2. Totalt är den årliga el-förbrukningen av samtliga byggbodar i Sverige 374 GWh. Som jämförelse motsvarar detta cirka 15 000 eluppvärmda villor. Boverkets byggregler (BBR) har skarpare krav för till exempel eluppvärmda villor, men detta gäller inte för elslukande byggbodar trots att målet är att dessa ska vara uthyrda och i drift på byggarbetsplatser hela tiden. Fjärrvärme för byggbodar minskar inte själva energianvändningen men innebär att mer lågvärdig energi som fjärrvärme ersätter mer högvärdig elenergi. El är för värdefull för att värma byggnader till 20-21 grader med ett lågt exergiutbyte med hänsyn till elens kvalitet. El med sin höga exergi1) ska inte användas att värma ljummen luft och tappvarmvatten med en exergi nära noll, utan ska i första hand användas till belysning, apparater och eldrivna maskiner.
APD-plan (arbetsplatsdisposition) anpassas för inkoppling till fjärrvärmekulvertnätet.
Med klok planering och krav vid upphandling av byggbodar går det att ansluta dessa till fjärrvärme där ett kulvertnät finns tillgängligt. Ur både miljö- och ekonomisk driftsynpunkt är en övergång till fjärrvärmeuppvärmda byggbodar intressant. Framtidens el kommer sannolikt att kosta betydligt mer än tidigare jämfört med fjärrvärme. Att använda lågkvalitativ fjärrvärme är med andra ord bättre än att använda högkvalitativ el för uppvärmning.
Hur bör beräkning av klimatpåverkan göras?
Koldioxidekvivalenter (CO2e) för nordisk elmix är enligt Energiföretagen och SMED:s statistik cirka 93g CO2e per kWh och genomsnittsvärdet för fjärrvärme är 52g CO2e per kWh. Även ur klimatutsläppsynpunkt av CO2e är det således en fördel. Eftersom den svenska elen är länkad till det europeiska nätet bör det uppmärksammas att den europeiska elmixen ligger på cirka 400g CO2e per kWh. Byggbranschen, inte minst beställaren eller byggherren, har här själva rådighet, ansvar och möjlighet till att påverka en förändring vid upphandling av byggbodar, bara viljan och kunskapen finns.
I Boverkets klimatdatabas för klimatdeklarationer har el-värdet för emissioner märkligt nog sats till 37g CO2e /kWh enligt svensk elmix och fjärrvärme har 56g CO2e /kWh. https://www.boverket.se/sv/klimatdeklaration/klimatdatabas/.
Det är anmärkningsvärt att Boverket indirekt anger att det är ”bättre” att värma till exempel byggbodar med direktverkande el än med fjärrvärme ur klimatsynpunkt. Det är även anmärkningsvärt att Boverket vid klimatdeklarationer använder svensk elmix vid klimatberäkningar av material. Detta ger helt fel signaler till byggsektorn speciellt när andra myndigheter vill att vi i Sverige ska spara el. Att Boverket anger svensk elmix är också märkligt genom att de är helt medvetna om att det svenska elnätet är kopplat till det nordeuropeiska nätet. I stället borde Boverket använda svensk el-konsumtionsmix som är mera relevant. Än mer logiskt är att använda emissionsfaktor för nordisk elmix med hänsyn till import och export som förordas av flera mycket tunga instanser inom SMED, (IVL Svenska Miljöinstitutet, SCB , SLU och SMHI). Refererande till denna rapport som Naturvårdsverket beställts av SMED: ”Utredning av lämplig systemgräns för elmix samt beräkning av det nordiska elsystemets klimatpåverkan” https://www.smed.se/luft-och-klimat/4708. Rapporten rekommenderar helt andra värden för klimatpåverkan än Boverket. SMED:s värden ligger i paritet med nordisk elmix. Som statlig myndighet är det mycket väsentligt att man inte skickar fel signaler till byggsektorns aktörer vid generell beräkning av klimatdeklarationer.
Vattenburen värme i byggbodar
Vid anslutning med fjärrvärme krävs att byggbodarna i framtiden är utrustade med vattenburen teknik. Tekniken med vattenburna radiatorer är ingenting nytt. Tidigare under 60-70-talen när oljeeldning förekom så användes vattenburna radiatorer som värmedistributionssystem i byggbodarna. Det är viktigt att planeringen sker redan vid APD-planeringen (arbetsplatsdisposition). Bodarna måste placeras i anslutning till fjärrvärmekulverten. Byggnadens framtida fasta undercentral projekteras i anslutning till kulverten. I ett tidigt skede är det därför lämpligt att planera för en mobil undercentral som ansluts till byggbodarna och som i senare skede med fördel kan kopplas in som byggvärme innan installationerna i huset är färdigställda. Där inte fjärrvärme finns utrustas bodarna med elpanna och vattenburen värme.
Nya energiförbättrande byggbodar med ett lägre värmebehov börjar komma, med ett uppskattat värmebehov som är 40 procent lägre än dagens byggbodar. Utbudet är dock fortfarande mycket begränsat. Hyrkostnaden för dessa nya byggbodar är cirka 20 procent högre än för traditionella byggbodar vilket i dag kan utgöra ett visst hinder. Ett annat hinder är att det ofta är byggherren som står för elkostnaderna på byggarbetsplatserna vilket inte skapar incitament för entreprenören att hyra dyrare energieffektiva byggbodar.
Elektrifiering är nödvändig
Bortsätt från byggbodar är elektrifiering på byggarbetsplatser nödvändiga framför allt av fossildrivna arbetsfordon och transporter. Energieffektivisering på byggarbetsplatsen med utsläpp av CO2e kan i dag minskas med 20 procent med i dag redan känd existerande teknik. På sikt bör all ej nödvändig och ineffektiv el-användning för uppvärmning ske med fjärrvärme där det är tekniskt möjligt. Speciellt när el-användningen beräknas att fördubblas till år 2045 och där svensk industri i första hand bör prioriteras. Vattenburen värme skapar också förutsättningar för värmning med solvärme och värmepump om inte fjärrvärme finns att tillgå. För befintliga bodar som närmar sig åldersstrecket är det inte motiverat att bygga om dessa till vattenburen teknik, men väl för nya bodar och bodar med lång kvarvarande livslängd. Energieffektiviseringsåtgärder för byggbodar bör alltid utföras oberoende av uppvärmningsform.
Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg
- Exergi inom termodynamiken är ett begrepp som förenklat betyder nyttan som man kan skapa med energi. El är en högkvalitativ energibärare medan fjärrvärme har en låg energikvalitet som därför lämpar sig för värme och tappvarmvatten.
Referenser:
- Energiklassning av byggbodar, Lågan.
- Bygga och bo primärenergiklokt, Fjärrsyn, Johnny Kellner, Eje Sandberg.
- Energieffektiva byggbodar, SBUF 12272:2, Mikael Kläth.
- SMED (Svenska MiljöEmissionsData).