30 mars 2022 Boverket ska införa nya föreskrifter som ska ersätta dagens bygg- och konstruktionsregler – har ska aktörerna i sektorn ta emot detta? Mårten Lindström projektledare för Samhällsbyggandets Regelforum skriver här om det pågående arbetet.
Artikeln presenteras här i nedkortad version, läs hela artikeln som pdf här.
Efter flera år av utredningar har Boverket, som följd av ett regeringsuppdrag, tagit beslut om att utarbeta en ny regelmodell, som förväntas träda i kraft vid halvårsskiftet 2024. Under utvecklingsarbetet går regelmodellen under arbetsnamnet Möjligheternas byggregler. Vad innebär då detta?
Huvuddragen i den nya regelmodellen är att Boverket som myndighet ställer funktionskrav och att sektorns aktörer, genom utnyttjande av standarder, branschråd, handböcker etc, tar fram modeller för hur man ska verifiera att man uppfyller dessa krav. Schematiskt kan man redovisa detta som att rollfördelningen förändras enligt figuren nedan.
Med Möjligheternas byggregler avser Boverket att ersätta dagens bygg- och konstruktionsregler (BBR respektive EKS) med nya föreskrifter. Dessa ska vara uppbyggda som funktionskrav och de allmänna råd som tillhör dagens regelverk ska, liksom hänvisningar till standarder inte längre finnas kvar i regelverket. Den nya regelmodellen ska underlätta ett utvecklingsinriktat arbete som ger stora möjligheter att introducera nya och bättre lösningar än de traditionella.
En bakgrund till detta är att de allmänna råden och standardhänvisningarna har upplevts som utvecklingshämmande. Den byggherre som vill utveckla en egen lösning för att uppfylla ett övergripande krav har haft svårt att få denna lösning godkänd i byggnadsnämnden, om den inte följer dagens allmänna råd.
Utmaningar i en ny modell
Dagens regelverk med sina allmänna råd och sina standardhänvisningar innehåller en stor mängd goda erfarenheter som det gäller att ta tillvara i en ny modell, samtidigt som utrymme för ständiga förbättringar skapas. Det är också viktigt att man får enkla och entydiga sätt att verifiera hur ett krav uppfylls. Vidare är likartad tolkning i hela landet en mycket viktig förutsättning. Möjligheterna att effektivisera byggandet och ge säkra och prisvärda byggnader genom ökad standardisering och utnyttjande av goda erfarenheter ska stimuleras. Idag upplever många byggherrar att olika tolkningar i olika kommuner hämmar möjligheterna att effektivisera.
Vilken roll har Samhällsbyggandets Regelforum?
Arbetet med införande av nytt regelverk ställer krav på att man kan hitta nya sätt att säkerställa verifiering av funktionskrav. Regelverket ska bli lättillgängligt och användbart för såväl byggherrar som för de olika företag de anlitar liksom för de kommunala byggnadsnämnderna, som får nya sätt att hantera frågorna på.
Under en längre tid har de stora branschorganisationerna i samhällsbyggnadssektorn diskuterat en mer aktiv samverkan vad gäller standardisering. Standardisering är ett viktigt verktyg för att effektivisera olika typer av processer och jämfört med andra delar av samhället har samhällsbyggandet inte utnyttjat denna potential tillräckligt mycket. Standardiseringsbehovet har påskyndats av Boverkets arbete med Möjligheternas byggregler och i och med detta har sektorn organiserat sig genom bildande av Samhällsbyggandets Regelforum.
Bakom Samhällsbyggandets Regelforum står följande branschorganisationer:
- Byggföretagen
- Byggherrarna
- Byggmaterialindustrierna
- Fastighetsägarna
- Innovationsföretagen
- Installatörsföretagen
- Sveriges Allmännytta
- Trä- och Möbelföretagen
Bland initiativtagarna kan också nämnas SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, Svensk Byggtjänst AB och IQ Samhällsbyggnad. IQ Samhällsbyggnad svarar för administrationen av Regelforum och har för ändamålet engagerat mig, Mårten Lindström som projektledare, och Kristina Gabrielii som biträdande projektledare. Projektledningen rapporterar till en styrgrupp med representanter för de deltagande organisationerna. Under uppbyggnadsskedet har styrgruppen månadsvisa möten. För den långsiktiga inriktningen och finansieringen finns en förankringsgrupp som har ett par möten per år. Ordförandeskapet i Samhällsbyggandets Regelforum roterar, med byte varje år. Under det inledande året har Byggföretagen haft ansvaret, genom Lars Redtzer. Till sommaren tar Byggherrarna, genom Tommy Lenberg, över ordförandeskapet.
En huvuduppgift för Samhällsbyggandets Regelforum de närmaste åren är att koordinera de insatser som krävs för att Boverkets nya regelmodell ska få en smidig introduktion och bra tillämpning. I detta arbete ingår inventering och analys av standarder, branschregler, branschråd och liknande som kan användas för verifiering av de funktionskrav som kommer att ställas. Standardiseringsorganet SIS och andra standardiseringsorgan kommer, liksom organisationer som Svensk Byggtjänst, Säker Vatten och många andra att involveras i detta arbete.
Vid sidan av det närliggande arbetet med Boverkets nya regelmodell bedrivs ett mer långsiktigt arbete för det djupare engagemanget i standardisering. Detta inleds med framtagande av en standardiseringsstrategi, ett arbete som just har påbörjats.
Konkreta förändringar – vilka kan de bli?
Vi vet ännu inte hur de nya föreskrifterna kommer att se ut, arbetet pågår hos Boverket. Men en kärnfråga är att funktionskrav måste skrivas så att de är entydiga. Det kan göras genom någon typ av beskrivning eller genom hänvisning till ett visst värde. Nu gällande energikrav kan vara ett exempel på hur man anger ett visst värde: energianvändningen får inte överstiga xx kWh/m2 och år. Med denna typ av krav anger man inte hur kravet ska uppfyllas, det är upp till byggherren och dess konsulter, entreprenörer m.fl. att utforma byggnaden på ett sätt som gör att kraven uppfylls. På detta sätt kan vissa krav vara ganska enkla att ange, medan komplexa samband mellan olika funktioner kan göra kravställningen svårare.
En viktig förutsättning i Boverkets arbete är att uppdraget inte innefattar att skärpa kraven (eller att sänka dem). Boverket har som myndighet att utfärda föreskrifter som preciserar de krav som redan ställs i den av Riksdagen antagna Plan- och Bygglagen och den av Regeringen utfärdade Plan- och Byggförordningen. Om man vill ha skärpta eller sänkta krav är det alltså en politisk fråga.
De krav som ställs i det offentliga systemet av lagar och föreskrifter är de övergripande krav som samhället vill ha kontroll på. Det gäller i allt väsentligt frågor runt hälsa och säkerhet. Man ska kunna komma ut ur en byggnad som brinner, brand ska inte spridas mellan lägenheter, konstruktionerna ska tåla de belastningar som blir aktuella vid användning och vid extrema väderförhållanden, inomhusklimatet ska vara hälsosamt etc.
I praktiken finns en rad krav utöver dessa, som är bra för att säkerställa att vi har byggnader som behåller sitt värde över livslängden, är försäkringsbara och som är attraktiva för användaren etc.Dessa krav är i normalfallet betydligt fler och mer omfattande än de krav som ställs av myndigheter. Här är det förstås byggherren som bestämmer vilka krav som ska uppfyllas. Myndighetskraven är minimikrav, det är både vanligt och långsiktigt hållbart att byggherrar ställer egna krav som går längre i flera avseenden.
Artikeln presenteras här i nedkortad version, läs hela artikeln som pdf här.
Mårten Lindström
Projektledare
Samhällsbyggandets
Regelforum
