Ökad byggkvalitet till lägre kostnader med rätt teknik och oberoende konsulter

Maj 2020 Kraftigt ökade byggkostnader, uteblivna energibesparingar och försämrade lånevillkor har på senare år resulterat i stora höjningar av boendekostnaderna. Trots många försök till miljöprofilering och certifieringar har även byggfelskostnaderna ökat kraftigt och uppskattades i Boverkets rapport från december 2018 till 100 miljarder kronor per år. I denna artikel lyfter Christer Harrysson fram grundläggande systemfel och beroende förhållande i byggbranschen som bidragande orsaker till byggfel och kostnadsökningar. Läs hela artikeln här som pdf.

Bristande kvalitet i byggandet handlar inte bara om byggkostnader utan även om att myndigheter, byggare och materialproducenter i hög grad bortser från fakta. Detta leder till att husen många gånger kostar mer. Därtill ska läggas underlåtenheter vad gäller kontroll och övervakning av byggprocessen som gör att man bortser från fakta och låter felaktigheter fortsatt gälla. Drabbade blir samhället och ännu viktigare de boende. Detta slarv och fusk, att strunta i fakta skadar samhället och många människor.

Kommittén för modernare byggregler föreslår att certifierade sakkunniga och kontrollansvariga avskaffas. Som orsak anges att beroende ställning föreligger och att systemet varken garanterar en oberoende bedömning eller motverka byggfel. Därtill ska läggas försäkringar som inte täcker utvecklingsfel och säljaransvarsförsäkringar som komplicerar byggprocessen och att utröna vem som är ansvarig för olika byggfel.

FÄRRE BYGGFEL OCH LÄGRE ENERGIANVÄNDNING MED FUNGERANDE KVALITETSSÄKRING
Husets kostnader och kvalitet påverkas av många faktorer: utformning, utförande, drift och skötsel samt boendevanor, figur 1. Utformning och utförande av viktiga detaljer måste dokumenteras på arbetsritningar och i beskrivningar. Liksom att alla berörda har eller får tillräcklig utbildning. Ett bra och välbyggt hus påverkas förutom av entreprenadformen även av kvalitetssäkringssystem,
försäkringar och garantier samt att det görs systematisk uppföljning och erfarenhetsåterföring.

Klimatskydd måste finnas på byggplatsen för att minska riskerna för fukt- och mögelproblem under byggtiden. Andra faktorer är arbetsmiljön, byggföretagets kunskaper samt framförallt de kontrollansvarigas och besiktningsmännens kunskaper, förmåga och kurage att ställa tillräckliga kvalitetskrav på bygget. Detta framgår av många medieinslag för till exempel Mall of Scandinavia och NKS, Nya Karolinska Sjukhuset. Det senare blev världens dyraste sjukhus, rots att syftet var det motsatta.

TOTALENTREPRENAD SÄKRAST
Möjligheterna att få ett välbyggt hus till beställt pris är störst vid totalentreprenad liksom om byggföretaget har alla anställda och all kompetens inom företaget. Delad entreprenad som ofta skenbart förefaller billigast kan ge osäkerheter, merkostnader och allehanda problem för husköparen. När det gäller småhus bör främst totalentreprenad väljas med en ansvarig part: totalentreprenören. Olika entreprenörer kan då inte skylla på varandra för fel eller tidsglapp. Beställaren, som normalt inte är branschkunnig, riskerar heller inte att komma i kläm. Tvister om vem som ska betala detta uteblir också. Förutsättningen är dock att felen genom handlingar och entreprenadavtal m.m. tydligt kan härledas till entreprenören, figur 2.

Husets kvalitet, byggfel och kostnader påverkas av om det är totalentreprenad eller delad entreprenad. Men också av hur mycket av arbetet som görs under skydd från väder och vind eller i fabrik. I de flesta husbyggen uppstår merparten av felen faktiskt på byggplatsen. Detta framgår vid granskning av några välrenommerade trähusföretag, som bygger på totalentreprenad och, dessvärre, sedan kontrakterat olämpliga byggföretag och andra underleverantörer för arbeten på byggplatsen. Kritiken för alla byggfel faller därvid tungt tillbaka på trähusföretaget, vars varumärke och renommé belastas. När ett byggprojekt ska genomföras måste man ta hänsyn till många olika faktorer med olika tyngd. Vad som ska anses vara viktigt är något som kan och bör diskuteras.

Totalentreprenad är som nämnts många gånger bäst när det gäller småhus och privatpersoner. För större byggprojekt kan dock andra entreprenadformer än totalentreprenad vara aktuella. Nya entreprenadformer som samverkansentreprenad och partnering ställer ökade krav på kunskap och kompetens hos beställaren, både för privatpersoner och för offentlig sektor. Byggföretagen har både skickliga entreprenörer och jurister i händelse av byggfel och vid eventuella rättsprocesser.

FÄRDIGSTÄLLANDE- OCH NYBYGGNADSFÖRSÄKRING /SÄLJARANSVARSFÖRSÄKRING
Färdigställandeförsäkring, som är obligatorisk, ska ta över ansvar om byggföretaget går i konkurs under byggtiden. Nybyggnadsförsäkring, som är frivillig, kan tecknas hos samma bolag och gäller under 10 år efter slutbesiktning. Notera särskilt:

  • Försäkringsbolag ägs bl.a. av olika trähusföretag.
  • Besiktningar i samband med försäkringar påstås ofta endast få utföras av särskilda besiktningsmän ”knutna” till försäkringsbolaget. Efter kontroll och påtryckningar visar det sig i regel attman fritt kan välja besiktningsman.
  • Skador som ska ersättas av försäkringsbolagen har vid varje skadetillfälle självrisken ett halvt basbelopp. ’ Försäkringarna täcker inte så kallade utvecklingsfel som t.ex. enstegstätade putsfasader.

Vid köp av befintliga hus finns många olika frivilliga säljaransvarsförsäkringar att tillgå. De uppvisar stora villkorsskillnader. Observera att försäkringarna ibland trasslar till ansvarsfrågorna för olika byggfel etc.

ÄLDRE BYGGBESTÄMMELSER OCH NUVARANDE
Äldre lagar och bestämmelser som SBN baserades på distinkta krav med detaljerade lagar och byggregler som alla skulle uppfyllas vid projektering och byggande. Övervakning skedde med kommunala bygginspektörer. Dessa hade betydande kunskap, kompetens och kurage. De granskade handlingar och gjorde flera byggplatsbesök och hade stora befogenheter att påverka och säkerställa kvaliteten på byggandet. Den tryggheten är numera i stort sett borta. De kommunala bygginspektörerna har ersatts av kontrollansvariga och besiktningsmän anställda i privata företag.

Nuvarande byggbestämmelser är funktionsbetingade, dvs. utan detaljerade uppgifter om byggnadens utformning. Plan- och Bygglagens, PBLs, och Boverkets Byggreglers, BBRs, ambitioner är att gynna utveckling av nya lösningar och högre kvalitet med hjälp av kvalitetssäkring, egenkontroller och övervakning med hjälp av kontrollansvariga och besiktningsmän. Byggherren är numera ansvarig för bygget gentemot samhället och ska till sin hjälp anlita sakkunniga. BBR är lagar och funktionsbetingade byggregler som alltför sällan efterlevs och garanteras. Det är tydligt att nuvarande byggbestämmelser inte räcker för att garantera bra hus och olika aktörers oberoende, figur 3.

Före byggstart ska en kontrollplan upprättas och fastställas mellan byggföretaget och kommunens byggnadsnämnd. Kontrollplanen är ett dokument som visar vilka kontroller av byggets utförande som ska avrapporteras till byggnadsnämnden. Den kontrollansvariges roll är att vara byggherrens förlängda arm och övervaka så att samhällskraven uppfylls och huset uppförs enligt gällande handlingar. Egenkontrollen ska främst kontrolleras av de kontrollansvariga. Ofta sköts egenkontrollen på ett styvmoderligt sätt och listorna fylls i lite då och då. Kvaliteten på bygget blir heller inte bättre än utförarnas kunskap och intresse för sitt jobb. Brist på kunskap, kompetens, motivation och språksvårigheter ger samtidigt sjunkande byggkvalitet och ännu fler byggfel.

Kontrollen ska utföras av en certifierad kontrollansvarig, men det finns enligt planoch bygglagen inget hinder att den kontrollansvarige utses av det berörda byggföretaget, vilket ofta förekommer, men detta är helt olämpligt. Det är ett sätt att överlämna samhällets ansvar till byggaktörerna. Enligt PBL och BBR besöker byggnadsnämndens personal idag bara undantagsvis ett bygge. Byggnadsnämnden kontrollerar idag bara kontrollen, vilket är helt enligt regelsystemet.

Entreprenaden ska överlämnas till beställaren i samband med godkänd slutbesiktning och det är beställaren som ska utse besiktningsmannen för att kontrollera sitt köp genom denne. Men ofta är det hustillverkare, byggföretag eller försäkringsbolag som tillhandahåller en ”egen” kontrollansvarig och besiktningsman och byggherren får finna sig i valet. I det senare fallet är det inte konstigt att det blir problem med hur besiktningsmän och kontrollansvariga agerar. Besiktningsmannens roll är att bedöma om entreprenören levererat det som handlingarna anger. Om handlingarna anger en låg kvalitet och detta levererats så är det korrekt.

Nämnda besiktningar är huvudsakligen okulära och begränsas ofta till att omfatta finish på inredningsdetaljer och tapeter, så kallad målningsbesiktning. Besiktningsmännen fokuserar vanligen på utseendebrister i stället för på den tekniska funktionen. Det räcker inte. En snygg yta kan dölja stora brister. Ju kortare besiktningsprotokoll besiktningsmännen producerar desto mer attraktiva är de sett från byggföretagens och försäkringsbolagens sida, men med stora olägenheter för husägaren och samhället. Läs hela artikeln här som pdf.


Christer Harrysson
Professor emeritus, Örebro
universitet