Så ska träd skyddas vid byggnationer

Träd-rot-spridningEn svensk standard för skyddande av träd vid byggnationer har trätt i kraft. Den gäller i planeringsstadiet, vid placering av byggnader, vägar och infrastruktur samt under byggnation och i kontrollskeden under byggprocessen. Tanken är att den ska ingå i AMA.

Text: Helena Thorén Illustrationer: Katharina Henriksson Foto Örjan Stål

Mars 14, 2016  Våren 2015 presenterades för första gången en svensk standard för skyddande av träd vid byggnation. En handbok för tillämpning av standarden togs fram av Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med en rad kommuner, fastighetsbolag och tankesmedjan Movium. Där beskrivs hur hänsyn ska tas till träd och trädgrupper som är skyddsvärda i planeringsstadiet, vid placering av byggnader, vägar och infrastruktur samt under byggnation och i kontrollskeden under byggprocessen.

Projektledare för arbetet har varit forskaren Johan Östberg på institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Johan forskar bland annat om träd i urbana miljöer. Han skrev standarden tillsammans med en av Sveriges främsta vad gäller skydd av träd vid byggnation Örjan Stål, då verksam vid samma institution. Den började gälla i april 2015. På sikt ska den bli en del av AMA. Därför är det viktigt att den börjar användas i branschen och att företrädare i byggbranschen lämnar synpunkter till standardförfattarna. Husbyggaren fick en pratstund med Johan Östberg.

Standarden är inspirerad av den brittiska. Varför just den?

– Britterna har arbetat så lång tid med det här. Den gröna branschen i Sverige är 10-20 år efter England vad gäller standardiseringsarbetet. Britterna har tagit fram en bra standard som används en längre tid, inte bara i England utan som också tolkats om till standarder i Australien och på Nya Zealand. Många lösningsbeskrivningar i den svenska standarden är desamma som britternas.

Vad har varit det viktigaste att åstadkomma med standarden?

– Det är att vi äntligen har något att rätta oss efter. Förut hade varje kommun och konsult sina regler över hur de gör för att skydda träd. Nu har vi en gemensam som vi kan diskutera kring.

Grön kompetens har en central roll i regelverket. Kan du beskriva den?

– I SIS standard för trädvårdskategorin finns en beskrivning av yrket arborist som en person med kompetens i trädvård vars kunskap är dokumenterad eller certifierad. Problemet är att man ofta tolkar en arborist som en person som klättrar i träd. Det är kanske inte den kompetensen som är den viktiga här. Ibland kan en landskapsingenjör, landskapsarkitekt eller trädgårdsingenjör med djup kunskap om mark och jord vara den lämpligaste att anlita. Vi har därför skapat en ny terminologi nämligen grön kompetens som omfattar mer än arborister. I standarden står att man ska använda den gröna kompetensen vid skyddande av träd i byggprojekt. Varje kompetens ska självklart respekteras.

Standarden började gälla 2015 och ska uppdateras redan 2017. Vilka är skälen och hur kan byggbranschen delta i utväträdplantering_2rderingen?

­– Vi behöver ha tajta uppdateringar för att vi behöver få in synpunkter. Det är första gången vi gör en sådan här standard och den behöver säkert justeras. I diskussioner
med britterna kom vi fram till att två år är en lagom tid. Vi vill också kunna visa för AMA att standarden uppdaterats efter att vi lyssnat på branschen. Standarder ska vara allmänt vedertagen för att kunna ingå i AMA. Det viktigaste för byggbranschen är att börja använda standarden och när man har något som man vill tycka till om så ska man skicka ett mejl till mig. Mejladressen finns där man laddar ner standarden på www.tradskydd.nu 

Vad vill du lyfta fram i handboken?

– Vikten av att komma in i ett tidigt skede i byggprocessen. Då kan vi göra saker och ting bra och billigare. Kommuner som ska använda standarden och lyfta trädfrågan i ett tidigt skede är inne på rätt spår, annars kan det bli otroligt dyrt. Och vi behöver riktigt bra besiktningsmän och den gröna kompetensen.

SÅ HÄR PÅVERKAS YRKESGRUPPER INOM BYGGSEKTORN

Det kommer att bli lite mer besvärligt till en början eftersom standarden är ny. Vi kommer att gå igenom en lärprocess under de första åren. De flesta vill att träden ska överleva ett byggprojekt, frågan är bara hur man gör det på bästa sätt.

Arkitekter Med hjälp av standarden kan man lättare se vad som krävs för att kunna spara ett träd. Hur långt breder rötterna ut sig? Hur kommer trädet att växa?

Projektörer och konsulter Det finns standardformuleringar att använda. Standarden har satt ribban högt. Genomgående har den ”ska”-krav för att det inte ska finnas några tvetydigheter. Det kan finnas tillfällen då skyddet går att lösa på ett annat sätt, men då måste man ta ett aktivt beslut i frågan precis som i AMA.

Byggledning Platschefer och annan byggledning kommer att ha ett standarddokument att utgå från. De som arbetat i olika kommuner och varit tvungna att lära sig reglerna i varje kommun, kommer nu att kunna arbeta efter samma standard i hela Sverige. De får också upp ögonen för den gröna kompetensen. Självklart redan i planeringsstadiet, till exempel i arbetet med detaljplaner och översiktsplaner i kommunerna, men också i skedet när planerna läggs för hur man ska bygga på just den här tomten.

Besiktningsmän och kontrollansvariga I sista kapitlet beskrivs ett kontrollprogram. Här behöver standardförfattarna hjälp. De vill fånga in fler punkter och revidera de som finns. Standarden behöver en riktigt bra kontrolldel där det också kan utdömas vite om standarden inte följts. Besiktningsmän med grön kompetens är det ett skriande behov av.

Bli den första att kommentera "Så ska träd skyddas vid byggnationer"

Lämna en kommentar

Din epostadress kommer inte att publiceras.


*