6 februari 2024 Väsentliga energi- och klimatförbättringar är nödvändiga på våra byggarbetsplatser och med redan idag känd teknik är detta också möjligt. Hos de större byggbolagen har denna process påbörjats men för de mindre och medelstora företagen är kompetens, resursbrist och kostnader fortfarande ett hinder. Genom ökad kunskap, insikt, digitalisering och en förenklad rapportering kan vi också få med de små och medelstora entreprenörerna. Det ska vara lätt att göra rätt , skriver Johnny Kellner.
Text: Johnny Kellner
En uppskattning är att el-användningen på byggarbetsplatser kan minska med 20–30 procent och att den totala energianvändningen kan minska med cirka 45 procent (Nakos Lantz H, 2020a). Energieffektivisering och hållbarhetspotentialen på arbetsplatsen kan uppnås genom åtgärder för:
- byggbodar
- belysning
- energieffektiva maskiner och verktyg
- upphandling av klimatförbättrade produkter och material
- logistik
- övergång till digitala möten.
För avfall är en förändringsnivå från cirka 37 kg per BTA till 25 kg per BTA med en ytterligare möjlig minskning till 15-20 kg per BTA.
Utsläpp ur ett globalt perspektiv
Sveriges andel av världens totala klimatutsläpp är 0,2 procent per capita. Enligt mätningar vid klimatobservatoriet Mauna Loa på Hawaii låg koldioxidhalten (CO2) i atmosfären den 19 januari 2024 på 422,80 ppm, vilket är en ökning med 3,73 ppm jämfört med för ett år sedan. Redan år 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Som jämförelse låg koldioxidhalten på förindustriell nivå på 280 ppm.
Byggföretagens färdplansarbete
Sedan några år pågår ett färdplansarbete hos Byggföretagen där hittills 170 företag, kommuner och organisationer har anslutit sig till färdplanen med målsättningen att minska påverkan av växthusgaser i den egna verksamheten.
Enligt riksdagens klimatpolitiska ramverk bör utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium år 2045 vara minst 85 procent lägre än utsläppen för år1990. Resterande utsläpp ska ske genom klimatkompensation.
Forskning i ett FoU-projekt utförda av Byggföretagen, KTH och IVL visar att klimatpåverkan under själva byggprocessen för nya flerbostadshus inkluderande garage och källare kan vara i samma storleksordning och ofta större än under själva användningsskedet.
Utsläpp ur ett globalt perspektiv
Sveriges andel av världens totala klimatutsläpp är 0,2 procent per capita. Enligt mätningar vid klimatobservatoriet Mauna Loa på Hawaii låg koldioxidhalten (CO2) i atmosfären den 19 januari 2024 på 422,80 ppm, vilket är en ökning med 3,73 ppm jämfört med för ett år sedan. Redan år 2013 passerades 400 ppm för första gången i mänsklighetens historia. Som jämförelse låg koldioxidhalten på förindustriell nivå på 280 ppm.
Byggföretagens färdplansarbete
Sedan några år pågår ett färdplansarbete hos Byggföretagen där hittills 170 företag, kommuner och organisationer har anslutit sig till färdplanen med målsättningen att minska påverkan av växthusgaser i den egna verksamheten. Forskning i ett FoU-projekt utförda av Byggföretagen, KTH och IVL visar att klimatpåverkan under själva byggprocessen för nya flerbostadshus inkluderande garage och källare kan vara i samma storleksordning och ofta större än under själva användningsskedet.
Netto-noll är det möjligt?
Konsumentverket (KO) och Reklamombudsmannan (RO) har påpekat att begreppen netto-noll klimatutsläpp, klimatneutralitet och klimatkompensation är vaga och vanliga påstående som de anser kan vara både vilseledande och förvirrande. Många organisationer, bolag och kommuner använder slentrianmässigt dessa uttryck utan att förstå innebörden. Klimatkompensation ska alltid ske utanför den egna verksamheten och framför allt vara långsiktiga och trovärdiga med sin klimatnytta. Trädplantering i u-länder är exempel på ett vanligt förekommande kompensation men som i ett långsiktigt perspektiv kan vara tveksam. Försiktighet bör därför alltid iakttas när dessa formuleringar används. Artikelförfattaren har inte några övriga kommentarer på KOs och ROs synpunkter.
Vilka hållbarhetsåtgärder kan byggbranschen utföra
För att kunna genomföra de mest effektiva hållbarhetsåtgärderna för att minska energi- och klimatpåverkan på byggarbetsplatsen krävs en allmän kompetenshöjning och beteendeförändring, inte minst för de medelstora och mindre byggbolagen. Inköpare måste utbildas och få en större ansvarsroll inom den egna organisationen. Krav på transportsätt och drivmedel ska ske redan vid upphandling så som att välja järnväg, båt, lastbilstransport med förnybara bränslen med HVO (hydrerad vegetabilisk olja) eller el. Även planering för minskat avfall genom upphandling av konfektionerade produkter.
Tillverkning av byggmaterial, främst stål och cement, står för cirka 80 procent av byggskedets klimatpåverkan. Vid upphandling måste krav ställas på redovisning med byggvarudekarationer (EPD). Dessa är dessutom väsentliga för redovisning vid Boverkets klimatdeklarationer. Med EPD stimuleras och konkurrensutsätts materialindustrin att leverera material och produkter med lägre koldioxidavtryck och mera hållbara alternativ. Hållbarhetskrav gäller även vid upphandling av underentreprenörer (UE). För att redovisa klimatdeklarationer och EUs krav på CSRD1) krävs en omfattande och noggrann dokumentation och kartläggning.
Sveriges klimatpåverkan
Bygg- och fastighetssektorn senaste statistik från år 2020 var utsläppen av koldioxidekvivalenter (CO2ekv) 9,8 miljoner ton vilket motsvarade cirka 21 procent av Sveriges territoriella totala utsläpp av växthusgaser. Andelen CO2 ekv är i samma storleksordning som utsläppen från personbilstrafiken. Inkluderas även importvaror enligt scope 3 på 6,1 miljoner ton, är utsläppen nära 15,9 miljoner ton CO2ekv. Sveriges totala klimatpåverkande utsläpp var år 2022 på 51,1 miljoner ton CO2 ekv, vilken är den siffra som redovisas till EU. Jämfört med 2021 är det en ökning med sju procent.
Cementtillverkning ger stora utsläpp av växthusgaser
Vid tillverkning av cement genereras mycket koldioxid. Vid val av betongstomme bör betong med lägre klimatpåverkan väljas med inblandning av till exempel masugnsslagg eller flygaska. Uppskattningsvis kan minskade utsläpp med drygt 40 procent ske genom aktiva val av betongrecept. Att för säkerhetsskull använda högre betongkvaliteter och uttorkningskrav än vad konstruktionen kräver fördyrar både produktionskostnaderna och ökar dess klimatpåverkan negativt. För att minska andelen betong bör dessutom slankare konstruktioner eftersträvas utan att därför ge avkall på hållfasthet, brand- och ljudkrav.Redan i dag finns betong med betydligt lägre klimatpåverkan som minskar utsläppen av CO2 ekv till drygt 40 procent. Foto: Tomas Ärlemo.
Redan i dag finns betong med betydligt lägre klimatpåverkan som minskar utsläppen av CO2 ekv till drygt 40 procent. Foto: Tomas Ärlemo.
Energianvändningen
El-användning på byggarbetsplatsen står för drygt 40 procent av den totala energianvändningen under byggproduktionen till det ska läggas en betydande mängd el för driften av byggbodar. Energianvändning på byggarbetsplatser visar att de krav som går att ställa i dagsläget för att minska el-användningen på byggarbetsplatser är framför allt krav på energieffektiva bodar. Energianvändningen inom bygg- och fastighetssektorn i Sverige var cirka 97 TWh. Detta motsvarar ungefär 34 procent av Sveriges totala energianvändning år 2020, vilken var på 282 TWh enligt senast tillgänglig statistik. Genom importvaror bidrar sektorn dessutom till ytterligare energianvändning utomlands med motsvarande cirka 6 TWh, det vill säga totalt ca 37 procent vilket inte ingår i det som rapporteras till EU-kommissionen.
Fjärrvärme och utrustning
Många byggplatser ansluter sig till fjärrvärmenätet i ett tidigt skede i stället för el där detta är tekniskt möjligt De kan då använda fjärrvärme i uttorknings- och under uppvärmningsprocessen. Ofta sätter dock bolag in annan temporär torkutrustning med el för att spara tid. Det är platsorganisationens kompetens och planering som avgör hur effektiv hållbarhetsprocessen blir. För över 90 procent av alla flerbostadshus eller vid nyetableringar i tätorter finns fjärrvärme framdragen.
Byggbodar är stora el-tjuvar
Varje el-ansluten standardbyggbod har en värme- och tappvarmvattenförbrukning motsvarande cirka
7 000-7 500 kWh per år inklusive el för belysning och apparater. Under normal byggkonjunktur finns det cirka 50 000-60 000 byggbodar i omlopp och de flesta av dessa har begränsade energiegenskaper med en bristande klimatskärm. El-förbrukningen motsvarar cirka 15 000-20 000 eluppvärmda småhus per år, eller som en mindre kommun. Med nya energieffektivare byggbodar kan el-behovet totalt minskas till 4 000-5 000 kWh per bod och år.
Solceller och fjärrvärme på byggbodar skapar
miljömedvetenhet på byggarbetsplatsen. Bild: Veidekke
Boverkets byggregler har strikta krav för el-uppvärmda byggnader men dessa gäller märkligt nog inte för el-uppvärmda byggbodar. Målsättningen för byggbodar är att de ska vara i permanent drift året om, som ett småhus. Att använda el för att värma inomhusluften till drygt 20 grader är ett dåligt sätt att använda kvalificerad el (exergi). En anslutning till fjärrvärme för byggbodar via en mobilundercentral är möjlig innan den permanenta undercentralen är färdigställd. En konvertering till i huvudsak fossilfri fjärrvärme där den finns framdragen i stället för el är därför en utmärkt klimatåtgärd.
Anslutning av byggbodar till fjärrvärme är en planeringsfråga där arbetsplatsdispositionsplaner (APD) måste ta hänsyn till placering av byggnadens permanenta undercentral i byggnaden och byggbodarnas placering för att nå ekonomiskt korta kulvertanslutningar. Redan under 1960-talet var värme och tappvarmvatten till byggbodar oljeuppvärmda och utrustade med vattenburna radiatorer. BRA Bygg, Wangeskog Hyrcenter och Mölndal Energi visar på möjligheter med en aktuell etablering med 28 fjärrvärmeuppvärmda byggbodar.
Artikeln fortsätter, läs hela artikeln som pdf här.
Johnny Kellner
Energi- och klimatstrateg.
Tidigare verksam hos JM,
Veidekke och Sweco
- CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Gällerj för mikroföretag med färre än 10 anställda.
Referenser och mer att läsa:
[1] Kellner J, Bygg & Teknik 24 oktober 2019. Boverket anser att byggsektorn är en stor miljöbov.
[2] IVA, Klimatpåverkan från byggprocessen, 2014.
[3] Bygg &Teknik nr 1 2022. Byggsektorns klimatarbete tar nu fart., Sven-Olof Ryding. IVL.
[4] Byggföretagen, Färdplan för fossilfri konkurrenskraft.
[5] Logan, Kunskapsläget om energianvändning på byggarbetsplatser.
[6] Energieffektiv byggproduktion. CIT Energy Management 2021
[7] Kellner J, Sandberg E, Bygga och bo klimatklokt, Fjärrsyn rapport 2013:28 (byggbodar).
[8] Larsson M, Erlandsson M, Malmqvist T, Kellner J, (2016). Byggandets klimatpåverkan.