Buller i klassrum påverkar minne och inlärning

Elevers inlärning påverkas både av det buller utifrån som kommer in i ett klassrum, i första hand från olika slags trafik, och av de ljud som genereras i klassrummet, till exempel att lärarens tal förvrängs av klassrummets akustiska egenskaper.  I denna artikel gör vi ett försök att grovt sortera olika slags bullereffekter och hur stora de är.

Det finns två dominerande typer av buller och bullerstörning i ett klassrum. Det ena är det externa bullret, det utifrån kommande buller från till exempel vägtrafik, flyg och tåg. Det andra är det buller som genereras internt i byggnaden eller i klassrummet, till exempel fläkt- och ventilationsbuller, aktivitetsbuller, som ovidkommande prat och skrapande stolar. Till det interna bullret vill vi också räkna de förvrängningar av lärarens tal som dålig akustik i klassrummet kan ge upphov till, till exempel dåliga signal-brus förhållanden och långa efterklangstider (ekoeffekter). Här redogör vi kortfattat för hur det externa och interna bullret påverkar elevers minne och inlärning.

DET EXTERNA BULLRET
Det finns några större välkontrollerade fältstudier som undersökt hur mycket buller från transportmedel som flyg, vägtrafik och spårbunden trafik försämrar skolbarns inlärning och minne av en text de läst. Resultaten från några av de studierna har sammanfattats i en WHO-skrift, som försöker ge en helhetsbild av sjukdomsbördan för miljöbuller (Burden of Disease (BoD) From Environmental Noise). Grundidén i beräkningen av BoD är att göra en kvantifiering av hur många år som förloras på grund av för tidig död och funktionsnedsättning. Den huvudsakliga måtttenheten för sjukdomsbörda är funktionsjusterade levnadsår (Disability Adjusted Life Years, DALY). DALY för en sjukdom är summan av de år som förloras på grund av förtidig död och de år som förloras på grund av funktionshinder. En DALY motsvarar total förlust av ett år av full hälsa. För att göra en beräkning av DALY ska varje sjukdom eller nedsättning ges en vikt mellan 0 och 1, där 0 är full hälsa och 1 döden.

WHO har gjort graderade skalor för olika funktionsnedsättningar och sjukdomstillstånd. Downs syndrom har vikten 0.59, akut hjärtinfarkt 0.44, Parkinsons sjukdom 0.35 och en lätt behandlad hörselnedsättning 0.04. Genom att välja en mycket låg och konservativ siffra (0.006) för den inlärningsnedsättning externt klassrumsbuller ger för eleverna och kombinera den med uppskattningar av hur många som exponeras för olika bullernivåer, går det att beräkna hur många DALY som går förlorade för skolelever i åldern 7-19 år. Som tabellen 3.2 (från WHO-skriften och med dess numrering) visar är det enbart för Sverige närmare 1 000 DALY per år. Lägg märke till att den siffran inte är beräknad och justerad för det antal levnadsår eleverna kan förväntas ha kvar att leva, utan bara är en beräkning av hur många DALY som förloras per år. Inte heller gör beräkningen något antagande om att effekterna består efter att bullerexponeringen upphört. Kalkylen bygger på ett fullt kognitivt tillfrisknande efter året med bullerexponering. Beräkningen är alltså ytterligt konservativ, både i betydelsen att den kognitiva nedsättningen givits ett lågt värde (0.006) och att effekterna inte tänks vara bestående, långsiktiga eller kroniska. Ett annat sätt att beräkna samhällets förluster av försämrad inlärning för skolelever är att titta på kostnaden för varje förlorad procent undervisningstid. Ett antagande om två procent förlorad undervisningstid, en genomsnittlig lärarlön inklusive sociala avgifter, tolv elever per lärare och en timlön på 25 kronor per timme och elev, ger en kostnad på 1,4 miljarder kronor per år. Det finns starka skäl att tro att den förlorade arbetstiden är mer än två procent.

DET INTERNA BULLRET
Varje rum har en unik akustik, man kan man säga att varje rum har ett akustiskt fingeravtryck. Flera faktorer påverkar rumsakustiken, exempelvis rummets volym, materialval i golv, tak och väggar samt rummets utformning. Om vi bortser från externt ljud såsom trafikbuller eller korridorsljud så är rumsakustik en ”tyst” parameter, det är vad rummet gör med ljudet som är rumsakustik. Vi kan jämföra det med en gitarr, resonanslådan är tyst ända tills vi tillför ett ljud (sätter en sträng i rörelse), då blir vi varse gitarrens akustiska egenskaper. Det är likadant i ett rum, när vi tillför ett ljud kommer ljudvågorna att spridas i rummet och reflekteras eller absorberas av ytorna. Beroende på material och utformning kommer vissa frekvenser att reflekteras och andra absorberas. Detta gör att rummet får en komplex ljudbild som är unik för varje rum. Musiker är väl medvetna om att viss musik låter utmärkt i ett konserthus men sämre i ett annat, men hur är det skolans värld? Kunskap rörande rumsakustik är begränsad bland skolledare och lärare, och bör inte heller vara ett krav. Det är däremot rimligt att fastighetsbolagen som hyr ut skollokaler skall säkerställa att lokalerna är akustiskt anpassade för undervisning. Eftersom detta inte alltid efterlevs bör det införas ett krav på obligatorisk kontroll av ljudmiljön i skollokaler på samma sätt som det är obligatorisk kontroll av ventilationen i skollokaler. Läs hela artikeln i pdf-format här.

Staffan Hygge
Miljöpsykologi
Avd för bygg-, enerig- och miljöteknik
Högskolan Gävle

Robert Ljung
Miljöpsykologi
Avd för bygg-, enerig- och miljöteknik
Högskolan Gävle

Bli den första att kommentera "Buller i klassrum påverkar minne och inlärning"

Lämna en kommentar

Din epostadress kommer inte att publiceras.


*