Hållbara tak och fasader – Inget Slit & Släng med våra byggnader

Gysinge-Byggnadsvård_217 juni, 2016  Artikelserien om material, teknik och funktioner vid byggande fortsätter, denna gång med tak och fasader. Vad finns idag som är både resursmässigt hållbart och kan förvaltas över tid?

Text: Felicia Oreholm

Hållbarhet i bygg- och fastighetssektorn är ett väldigt vitt begrepp. Fokus har än så länge legat på energieffektivisering och inte på att husen ska hålla länge och gå att underhålla. Vi har anammat en slit- och slängmentalitet även i relation till själva byggnadens fysiska kropp. Inom begreppet hållbart byggande går det i realiteten egentligen att sträcka sig så långt bak som från hållfasthet, via byggfysikaliska egenskaper som påverkar det som byggs livslängd, till arbetsvillkoren för de som tillverkar materialen som ingår i byggnaderna.

Det avgörande perspektivet vid beställning eller projektering borde vara det byggdas livslängd, samt en förutsägbarhet av underhållsintervallerna, riktig hållbarhet. Att det går att dra ut på vissa underhållsintervaller med hjälp av petrokemisk kompensation kommer i de flesta fall betyda en risk för människors hälsa och miljön. Och underhållsfritt, vad är det?

En fastighet är inte bara en markplätt, med en byggnad omgiven av ett mer eller mindre människobyggt infrastrukturellt system. Den finns i ett ekosystem, och precis som med byggfysik så gäller att man jobbar med hur det fungerar naturligt i förebyggande syfte. I Tyskland ingår byggbiologer som en självklar del av byggprojekteringen, för att det skall fungera över tid, och för att vi skall slippa en massa dyra och krävande stödsystem för att upprätthålla funktion och prestanda.

I det här perspektivet så krockar bygg med fastighetsbranschen. Mycket på grund av bristande kunskap hos beställaren. Förvaltarens jobb är ju i praktiken att släcka bränder. Det som av kostnadsskäl prioriterats bort, eller i okunskap inte kravspecificerats kommer i förlängningen att förfölja förvaltaren både ekonomiskt och praktiskt. Billigt och sämre i början, dyrt och krävande i löpande drift och underhåll inom en relativt snar framtid. Ohållbart är alltid ett dåligt alternativ.

Underhåll
Tittar vi på kulturhistoriska byggnader så utgick man självklart alltid från förutsättningar som borgade för en lång livslängd. Där finns tegel, skiffer, trä (spån och brädor) samt diverse metaller som koppar, zink, bly och stål. Metallurgen och färgexperten Arja Källbom från Station Ormaryd jobbar i ett forskningsprojekt om målning av plåttak för kulturhistoriska byggnader på uppdrag av Göteborgs universitet/Hantverkslaboratoriet.

Hållbara tak
Arja Källbom har skrivit flera böcker om färg, bland annat en om tjära. Flera gamla kyrkor har exempelvis tjärade spåntak. Kunskapen om tjäran och dess
uthållighet är nästan försvunnen numera, man försöker att ta tillbaka den i de nordiska länderna. Spåntaken klassas självfallet som hållbara ur perspektiven förnyelsebar råvara, av god kvalitet och därmed underhållningsbara. Hon pekade också på solen som ytbehandlade taks värsta fiende. Det skyddande färg- eller tjärskiktet skall vara tätt, blankt och fint. När det mattats har UV-ljuset brutit ner bindemedlet i tjäran eller färgen och därmed utmattat ytans skyddande förmåga.

Brädtak, som också kallas faltak, är av förnyelsebar råvara. Precis som med spåntaken gäller det att ha tätvuxet kådrikt kärnvirke. Spånet skall klyvas och inte sågas för att bli fuktavvisande då träets fiber suger upp fukt och väta kapillärt. Dessutom krävs att trätaken behandlas, då lämpligen med furutjära av hög kvalitet. Arja Källbom berättar att många av taktyperna håller minst hundra år om de är behandlade och underhållna på rätt sätt.

 

Uthållighet

Skiffer_1Takytskiktet skiffer är sannolikt det ultimata om man ser till livslängden och tålighet mot diverse påfrestningar som inga andra ytskikt kommer i närheten av.

– Då man lägger om 100-150 år gamla skiffertak återanvänder man 80-90 procent av materialet, säger Henrik Bark från Takskifferspecialisten. Det enda underhåll som behövs är att man byter ut eventuellt skadade skifferplattor. I övrigt är taket motståndskraftigt mot alger och sura luftnedfall. Skulle mossa växa på taket så tvättar man av med högtryckstvätt, ingen kemi inblandad. Skiffer kan även användas på fasader.

Tegelpannor_1Tak med tegelpannor har också en svårslagen livslängd.

– Pannorna i sig håller i princip hur länge som helst. Det är framförallt pappret och eventuellt läkten som behöver bytas ut efter cirka 70-80 år. Tegeltakets underhåll är byte av gå- eller stormskadade pannor säger Fredrika Ramsay Nelson på Kullabygdens byggnadsvård. Pannorna i sig återanvänds till 90 procent.

Teglet innehåller inga skadliga tillsatser utan består helt av lera, och det vittrar inte på grund av sin täta porstruktur och materialets förmåga att ta upp och avge fukt utan att ta skada över tid. Mossa på tegel skall dock tvättas av för att den binder för mycket fukt till pannan. Vidare finns ett värde i äldre begagnat tegel, så krossa det inte i en container.

– Ryktet att tegelpannor slår sig på taken eller under lagring stämmer inte, det handlar om att på de gamla tegelbruken så var inte sorteringen lika tajt som idag. Så de äldre tegelpannorna hade små ojämnheter vilket gör att man ibland måste jämka pannorna lite, säger Fredrika Ramsay Nelson.

Växtkraft
Gröna tak i form av framförallt sedumytskikt vinner större och större mark då kommuner över landet har fått ökade problem med omhändertagandet av dagvatten – LOD – och vill bromsa flödena som uppstår vid skyfall från tak och asfalterade ytor i tät bebyggelse. De gröna taken ökar förutsättningarna för biologisk mångfald, har bullerdämpande egenskaper, är syreskapande genom fotosyntes och fångar upp försmutsande partiklar i luften.Grönt-tak_1

– Takens skötsel består av gödsling en gång per år, eventuell komplettering och bevattning vid långvarigt torr väderlek, berättar Jeanette Immo som är besiktningsförrättare av gröna tak på Anläggning och utemiljö AB.

Strålande
solenergi-takVill man ha energitekniska tak kan man integrera antingen solceller eller solfångarfunktioner i själva ytskiktet. Med glaspannor från Soltech Energy som har underliggande teknik får du tak och varmvatten i en och samma produkt. Samma gäller Plannjas solfångarplåttak där delar av taket är solfångare och den resterande delen målad plåt. Lösningarna klassas som hållbara ur perspektivet att de ackumulerar den icke miljöförstörande solenergin.solcell-tak_2

 

Betongpannor kan man hoppa över av den anledningen att de kräver betydligt mer av konstruktionen. Tyngden är en orsak, den skrovlig ytan en annan. Den lämpar sig särskilt väl för fuktackumulerande påväxt vilken gör att pannorna vittrar, och därmed förkortas livslängden på takytskiktet.

 

Hållbara fasader
Varenda fasads livslängd avgörs av platsens förutsättningar. Väderstreck, omgivande vegetation, topografin, solinstrålningen och vindarnas påverkan på byggnadens och fasadens mikroklimat – en meter från ytan – samt de klimatvariationer som gäller för platsen. I Sverige har vi som bekant fyra vitt skilda årstider som dessutom varierar från söder till norr.

De enstegstätade fasadernas tid är nu nästan förbi, trots att det bara är vissa byggfysikaliskt uppenbart felaktiga materialkombinationer som borde bära hundhuvudet i skandalen som slutligen avgjorts i Högsta domstolen.

En helt plastfri tjockputs som är så diffusionsöppen att fuktvandringen tillåts gå åt båda hållen på ett stenhus med korrekt utförda plåtbleck blir väldigt hållbar och en tekniskt bra enstegstätad fasad. Putsen bör även vara saltresistent för att tåla de olika salter som finns i bakomliggande putsbärare till exempel tegel och murbruk. Salt i en tegelstomme stressar sönder putsen vid forcerad uttorkning.

– Det som hållit genom åren är den traditionella mineraliska tjockputsen på 20 millimeter eller mer. Tack vare putstjockleken kan fasadens puts hantera regn, frost och uttorkning på bästa sätt, det vill säga snabbt ut, säger Anders Brunfors på Målarkalk.

Skydda?
När det kommer till träfasader så är den allmänna uppfattningen att man måste måla fasaden för att skydda den. Det är fakta med modifikation. Tyvärr används alldeles för mycket petrokemisk (vanlig) fasadfärg som är direkt ohälsosam för framförallt målarna, men även för omgivande miljö. Kunskapsnivån i byggvaruhandeln om färgers innehåll, egenskaper, när det skall målas, och det underliggande materialets preparation för bästa hållbarhet när det är målat är låg. Målandet som yrke har i alltför stor omfattning övergått från att ha varit ett riktigt hantverk med material och färgkunskap till att bli en applicerande verksamhet.

Utan kunskaper om vilka färger som innehåller vad och varför är det omöjligt att få lång hållbarhet på den målade ytan. Det målas alldeles för ofta då det är för fuktigt, eller för kallt, med resultatet att färgen inte sitter kvar som den ska eller att det underliggande träet ruttnar.

Målares ohälsa handlade tidigare om lösningsmedel som ledde till sluddrande tal och skakighet, till att numera bli så allergisk på grund av alla de allergiframkallande konserveringsmedlen i den vattenburna färgen att man får svårt att fortsätta sitt yrke som målare.

Förr var fasaderna av tätvuxet och lufttorkat trä. De behövde ingen målning. Man målade om man hade råd för att smycka fasaden. Idag blir fasader smutsiga av luftföroreningar, och de ljusa eller omålade blir prickiga av smuts och mögelprickar som kalasar på det ytliga enkla sockret som lägger sig utvändigt på industriellt torkat trä.

1+1=2
Färg är ett eget material som inte kan följa med en träfasads rörelser utan att det bildas små sprickor i färgen över tid. Genom dessa sprickor smiter det in fukt, som sedan inte kommer ut. Vill man skydda sin träfasad mot smuts eller mögel så måste man använda sig av väldigt diffusionsöppna färger, exempelvis linolje-, slam- eller silikatfärg, och helst i en mörkare kulör så att luftens smuts inte syns lika väl. Så snart man använder sig av den tätare petrokemiska färgen blir det alltför tätt, och då förkortas livslängden på det underliggande träet, och underhållsintervallen kortas.

Ledig på semestern
Vill man inte måla sin fasad alls så kan man istället använda sig av värmebehandlat trä, så kallat thermoträ. Där har man bränt av en hel del av det ytliga sockret, vilket minskar träets utsatthet för mögel. Fasaden kommer initialt se lite brunbetsad ut, för att sedan övergå i en naturligt grå nyans som uppstår när UV-ljuset bryter ned träet. En fasads livslängd rent materiellt är lång då det ofta handlar om 22 millimeter träråvara. Den tar det lång tid för både väder och lokalt klimat att bryta ned.

Fasad De Luxe är, och kommer sannolikt alltid att vara av tegel. Den har likadan hållbarhetsprofil som tegeltakpannan nämnd ovan. Formstabil, och särskilt beständiga mot biologiska och kemiska angrepp. Utöver detta så är den helt brandtålig. Den tål att ställa en cykel mot och inbjuder inte till klotter. Den passar även för vissa fasadväxter. Lämpligast är Murgröna som tar fukten via sitt rotsystem och inte från murbruket, vilken är en vanlig missuppfattning. Fördelen med denna växtlighet är liknande som det gröna taket. Den bromsar vind och minskar därmed bortförsel av husets värme, den skuggar fasaden från instrålande övervärme, den bullerdämpar, producerar syre och främjar den biologiska mångfalden. RF mellan en Murgröna och en tegelfasad är generellt några procent högre, men det är inte denna mindre mängd fukt som är problematisk för fasadernas skalskydd, utan den fukt som tar sig in i stommen via fasaden. Då växtligheten i sig aktar fasaden mot slagregn då bladen leder regnet ner i marken istället för att det tar sig in genom sprickor i fasaden så blir växtligheten till ett byggnadsskydd. Med växtskydd förekommer heller inget klotter.

Ren och fin
FasadrengöringAtt underhålla sitt tak och fasad innebär inte bara att man ronderar för att hålla utkik efter matta ytor, fläckar, rinnmärken och mikrobiell påväxt som mögel och alger. Luften bär även med sig fler och fler luftburna smutspartiklar som förfular byggnadernas yta och därmed estetik. Tak, och framförallt fasader mår bra, och blir fräscha och fina av tvätt då och då. För både miljö och arbetsmiljö bör denna vara skonsam i relation till kemikalieanvändningen och buller.

Ekofasad har en tvättmetod som innebär att de inte använder sig av hälso- eller miljöskadliga kemikalier i sin rengöringsprocess, utan istället gör de initialt en
grundlig analys där de kontrollerar smutskaraktär och eventuell färg. De utför sedan en provtvätt för att fastighetsförvaltaren skall bli medveten om förväntat resultat, samt för att bedöma vilken utrustning som skall användas till den aktuella ytan. Metoden de använder går ut på att med filter rena vattnet i sina tvättbilar, och på så vis ändra vattnets egenskaper för att bryta ner bindningen mellan smuts och underlag. De nya egenskaperna dödar mikroorganismer och mögel utan att kemikalier behöver tillsättas. Tvättmetoden innefattar nedblötning, borstning, och så sköljer man av fasaden. En fin och välskött fasad skapar värden både genom förlängd livslängd och trivsel.

tegel_red

Felicia Oreholm
Miljöstrateg och föreläsare
Inom sunt och miljöprofilerat byggande

Bli den första att kommentera "Hållbara tak och fasader – Inget Slit & Släng med våra byggnader"

Lämna en kommentar

Din epostadress kommer inte att publiceras.


*


Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.