7 juni 2023 Leder eroderade murfogar i tegelfasader till förhöjt upptag av slagregn? Är omfogning en effektiv åtgärd för att minska risken för regngenomslag i murverk med sprickor? Det är några frågor som undersöks i ett pågående doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola (LTH).
Text: Mohammad Kahangi och Miklós Molnár
Tegelfasader är kända för lång livslängd, lågt underhållsbehov och ofta, vackert åldrande. Utsatthet för väder och vind gör att det i längden uppstår viss erosion av murfogarna. Sprickor kan uppstå på grund av rörelser i stommen eller korrosion av oskyddad murverksarmering.
Meningarna om när en tegelfasad behöver fogas om spretar en hel del. Själva åldrandet anses av många som värdehöjande, speciellt om måttlig erosion framhäver hantverket bakom teglets tillverkning eller inslaget av fossila skal i flodsand i murfogar i äldre murverk. Samtidigt finns det många som anser att kraftigt eroderade fogar är förfulande. Vad som är en tillgång eller belastning ur estetisk synpunkt beror på betraktaren.
I Sverige ägnas stor uppmärksamhet åt risker kopplade till förhöjd fukthalt och regngenomslag i fasader, där negativa erfarenheter med beständighetsproblem i ytterväggar med organiskt innehåll kan vara en viktig förklaring. Många fastighetsägare undrar därför om eroderade murfogar leder till förhöjt upptag av slagregn eller hur stort regngenomslag man får genom sprickor.
Standardsvaret på frågorna om slitna fogar och förekomst av sprickor har varit omfogning, 50 till 80 år efter färdigställandet eller den senaste omfogningen. En del erfarenheter från omfogningar visar att man inte alltid lyckas lösa problem kopplade till regngenomslag. Många inom fastighets- och byggbranschen har därför ifrågasatt det rationella i att genomföra en förhållandevis omfattande och dyr åtgärd utan mer ingående kunskaper om dess effekter.
Doktorandprojekt
Med stöd från SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och TMPB, branschföreningen Tungt Murat och Putsat Byggande, genomförs ett doktorandprojekt om rationell omfogning vid LTH, Avdelningen för konstruktionsteknik. Doktoranden Mohammad Kahangi har sedan hösten 2019 genomfört experimentella studier på vattenupptagning och regngenomslag i tegelmurverk. Arbetet har fokuserat på vattenupptagning och vattengenomslag i tegelmurverk med eroderade fogar och motsvarande fenomen när man har sprickor.
Försöken har genomförts i labbmiljö, under kontrollerade förhållanden (figur 1). Provkropparna av tegelmurverk har exponerats för ett jämnt, droppformigt vattenmoln motsvarande ett medelintensivt till intensivt slagregn under 23 timmar. Under de 23 timmarna hinner provkropparna mättas på vatten och, i förekommande fall, även släppa igenom en del vatten. Både vattenupptagning och vattengenomslag mättes kontinuerligt. En kamera på baksidan, det vill säga på den oexponerade sidan, registrerade uppkomst och utbredning av fuktfläckar. Försöken genomfördes utan tryckskillnad.
Det bör påpekas att exponering mot medelintensivt till intensivt slagregn under 23 timmar är mycket ovanligt i Sverige. Tegelfasader exponerade för slagregn kan dock bli mättade på vatten under den kalla årstiden, då avdunstningen är låg.
Figur 1 Försöksuppställning för droppformig vattenexponering – vågar som registrerar läckaget (a) respektive vattenupptagningen(b); kamera (c); lucka som släpper igenom vattenmolnet (d); dysa som genererar ett konformat vattenmoln (e); tryckreglerare (f).
Eroderade fogar simulerades genom att provkropparna byggdes med murfogar som var indragna cirka 6 millimeter, så kallad tryckt fog. Provkroppar byggdes även utan indragna fogar. Sprickor skapades i liggfogarna genom en plastremsa som avlägsnades innan murbruket hunnit härda (figur 2). All murning genomfördes i labbet av samma erfarna murare.
Figur 2 Provkropp med artificiell spricka – plastremsan skapar en artificiell spricka (A); tillverkning av provkropp (B) och (C); färdig provkropp med genomgående spricka, framsida (D) och baksida (E); spricka i närbild (F).
I omfogningens första steg frästes murfogarna till ett djup av cirka 25 millimeter. Efter renblåsning och tvätt, återfylldes och kompakterades murfogarna med medelsvagt murbruk manuellt, allt enligt etablerat hantverk (figur 3).
Figur 3 Omfogning – fogfräsning (A) och (B); rengjord provkropp (C); återfyllning med fogningsbruk (D); efterbearbetning av fogen (E); omfogad provkropp (F).
För att underlätta jämförelser, testades provkropparna två gånger – före respektive efter omfogning.
Vattenupptagning – eroderade fogar
Effekterna av eroderade fogar på vattenupptagningen studerades på provkroppar med två olika tegelsorter, där teglet hade olika absorptionskoefficient och vattenupptagningskapacitet. Alla provkroppar murades med samma murbruk.
I början av exponeringen sker en kontinuerlig ackumulering av vatten (figur 4). Hastigheten beror på exponeringens intensitet och teglets absorptionskoefficient. När den exponerade ytan börjar mättas på vatten, avtar vattenupptagningen och överskottsvattnet bildar en vattenfilm som rinner på ytan. När kurvorna i figur 4 planar ut, har provkropparna uppnått vattenmättnad.
Figur 4 Vattenupptagning i murverk som funktion av exponeringstiden
Försöken med eroderade (tryckta) fogar kunde inte påvisa någon förhöjd vattenupptagning, varken när det gäller tidsförloppet eller mängden upptaget vatten. Det här resultatet var i linje med de preliminära analyserna, som pekade på att några kubikmillimeter mindre fogmaterial i provkropparna med eroderade fogar inte skulle förändra basegenskaperna hos murverket. Teglets absorptionsegenskaper och vattenmagasineringsförmåga dominerar över motsvarande egenskaper hos murfogarna.
Två slutsatser kan dras från studierna om vattenupptagning. Den första är att erosion av murfogar i sig inte leder till förhöjd vattenupptagning. Den andra är att tegelmurverk har en avsevärd förmåga att buffra fukt, vilket gör att enskilda slagregn sällan leder till vattenmättnad. Detta kommer att visa sig ha en hämmande effekt på regngenomslag. Läs hela artikeln som pdf här:
Mohammad Kahangitekn. lic doktorand
Lunds tekniska högskola
Miklós Molnárdoc, universitetslektor
Lunds tekniska högskola
