11 april 2024 Världen står inför allt större miljömässiga utmaningar, och att minska klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt är en globalt prioriterad fråga. Sedan 2022 finns en svensk lag om klimatdeklarationer, men den gäller i dagsläget enbart större husbyggnadsprojekt. Oavsett om lagen utökas till att omfatta också anläggning eller inte kan branschen redan idag ta egna initiativ till att klimatberäkna anläggningsprojekten. Hur gör man det på mest effektivt sätt?
Text: Klas Eckerberg
Anläggningsbranschen står idag för en mindre del av det totala byggandet. Andelens storlek är svår att avgöra, men utgör troligen mindre än en femtedel. Det kan knappast sägas vara försumbart; om uppskattningen är korrekt handlar det om utsläpp i storleksordningen 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år för den inhemska produktionen. Det blir ca 4% av Sveriges totala utsläpp. (Källa: Boverket).
Samordning på Europanivå
För att kunna minska utsläppen behövs standardiserade metoder för att beräkna klimatpåverkan både från planerade och genomförda projekt. Det är här klimatdeklarationer kommer in i bilden. De bygger på en systematisk process för att kvantifiera och rapportera koldioxidavtrycket för ett projekt från start till slut. Målet är att deklarationerna ska vara en transparent och mätbar väg mot mer hållbara byggmetoder.
För att göra detta praktiskt möjligt krävs först överenskomna sätt att beräkna och redovisa påverkan från produktionen av de produkter och material som används i ett projekt. Nästa steg är standardiserade metoder för att ta fram mängder för de material och arbeten som ingår.
Vad gäller det första steget pågår en lång rad aktiviteter på Europanivå. Det finns nu europeiska normer för beräkningsmetoder, till exempel hur mycket koldioxid som släpps ut när man tillverkar anläggningsbetong. Sådan data lagras nu hos bland annat Boverket och hos leverantörer av verktyg för miljöberäkningar.
De finns också nya standarder för kommunikation av data för produkter och material. Utvecklingen av så kallade datamallar har kommit långt, och här är Sverige med och driver på genom framför allt IVL Svenska Miljöinstitutet. Just nu medverkar författaren tillsammans med IVL i ett nordiskt projekt som syftar till att enas om metoder för så kallade livscykelanalyser (LCA).
Större entreprenörer och lokala initiativ
Manegen börjar alltså bli krattad för anläggningsbranschen för att på allvar ta tag i frågan. Det börjar också att hända saker. Bygg- och anläggningssektorn i Sverige har en färdplan för att uppnå nollutsläpp av växthusgaser till 2045, med stöd från stora företag inom sektorn som Skanska, Peab, NCC, och Cementa. Denna färdplan innebär att sektorn kommer att genomgå betydande förändringar för att minska sin miljöpåverkan och bidra till att uppnå Sveriges klimatmål.
Flera kommuner går före i denna positiva utveckling. Ett exempel är LFM30, Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030. Här har ett antal projekt genomförts där man har testat och testar olika beräkningsmetoder för klimatpåverkan. Bland annat har man använt CoClass Studio som beskrivs längre ner.
Vad gör Trafikverket?
Exempel på en så kallad typåtgärd i Trafikverkets
verktyg Klimatkalkyl. Färdiga miljöberäkningar
finns för ett stort antal typåtgärder baserade på
genomförda projekt ( ex fr. Förbifart Stockholm).
Trafikverket är också högst medvetet om sitt ansvar. Sedan flera år har man krav på att projekt med en budget på över 50 miljoner kronor ska klimatdeklareras. Man har ett webb-baserat verktyg för detta kallat
BIM i anläggningsprojekt
För att praktiskt kunna hantera all nödvändig data om en anläggning krävs i dag att man använder en digitaliserad process, alltså det som benämns BIM, byggnadsinformationsmodellering. BIM handlar om att information ska hanteras i en samordnad och integrerad process, där det slutliga målet är att beställaren ska få ett så bra beslutsunderlag som möjligt för att ta hand om sina tillgångar. Detta görs med ett antal digitala verktyg: CAD för att skapa geometriska modeller; kalkylprogram för att göra analyser och mycket annat.
Beräkna volymer
I CAD-verktygen skapas tredimensionella digitala modeller av det som ska byggas: vägar, broar, tunnlar och så vidare. Modellerna kan användas för att visa hur något kommer att se ut, till exempel hur en väg dras genom landskapet. Men den kan också användas för att beräkna hur stort allting är: hur mycket jord ska schaktas, hur mycket bärlager ska läggas ut, hur många belysningsstolpar ska monteras och så vidare.
Varje CAD-programvara har sin egen metod för detta, och klassificerar och namnger sina objekt på sitt eget sätt. För att kunna använda sådan data i andra miljöer kan programmen exportera sina modeller till ett internationellt standardiserat filformat kallat IFC. Även här finns klasser och benämningar på objekten i modellen, allt givetvis på engelska.
CoClass
Som komplement och utökning av de begrepp som används i CAD-världen finns ett svenskt klassifikationssystem kallat CoClass. Det ägs av ett antal stora organisationer i sektorn, bland andra Trafikverket och Svensk Byggtjänst,det senare har också uppdraget att förvalta systemet.
CoClass är baserat på en serie internationella standarder för klassifikation, men har förutom översättning till svenska kompletterat med fler tabeller och med typer av objekt som är anpassade till svensk praxis.
Boverkets verktyg för klimatdeklarationer bygger på deras eget sätt att sortera delarna i en byggnad. Man kommer dock att öppna för att använda CoClass klasser när en deklaration ska rapporteras. Trafikverkets typåtgärder går att översätta till CoClass, och detta kommer förhoppningsvis att hända inom en rimligt snar framtid.
Hur använder man CoClass?
För en CAD-användare är det enkelt att komplettera alla sina digitala objekt med en egenskap som anger CoClass-klassen. Som ett exempel skulle ett slitlager i en vägmodell i IFC-format heta IfcMaterialLayer. Om den beskrivs också som NCA21 Bitumenbundet slitlager med hjälp av CoClass blir det lättare att begripa vad det är.
Klimatkalkyl. Här kan man göra kalkyler för olika skeden i ett projekt, redan på nivån ”åtgärdsvalsstudie” och sedan vidare ända till en klimatdeklaration för ett färdigprojekterat projekt.
Efter att ha gjort en klimatkalkyl baserat på det materialet kan man sedan testa att byta egenskap på objektet till exempelvis NCA11 Slitlager av grus. Vad händer då, när man inte använder fossilt material som bitumen (asfalt) och i stället tar enbart finkrossat berg (som ju också finns i asfalten)?
Sådant här kan man alltså experimentera med i sitt CAD-program, och låta det plocka ut mängder ur modellen. Men det går också att göra arbetet helt ”icke-grafiskt”. Det finns som nämnts ett antal webbtjänster som kan hjälpa till. Man kan själv skapa en kalkyl där man förtecknar material och mängder, och därefter leta upp värden för klimatpåverkan hos exempelvis Boverket.
Att göra arbetet manuellt är förstås tidskrävande. Bättre är att låta sin dator kommunicera direkt med de källor man behöver. Detta görs online med ett så kallat API, som är ett sätt för programvaror att utbyta data med varandra.
CoClass Studio
Ett lättanvänt verktyg som klarar det är CoClass Studio från Svensk Byggtjänst. Det kräver en licens, men sedan kan man enkelt ”bygga” sin anläggning genom att dra och släppa objekt från tabellerna i CoClass. Här startar man på nivån ”byggnadsverk” i form av väg, park, damm eller vad det nu är man ska bygga. Därefter bygger man upp anläggningen steg för steg: ett marksystem, som innehåller markkonstruktioner, som innehåller komponenter som schakt och fyllning, slitlager, bärlager, växtjord och annat. Sedan kan man komplettera med elkraft, belysning, vatten och avlopp och så vidare.
Allt kan sedan förses med mängder, dimensioner och material. Hur lång är vägen? Vilken tjocklek och bredd har alla lager som ingår? Vilket material består de av?
Den som vill kan dessutom koppla aktiviteter till objekten. Gruset till ett bärlager kan beskrivas med att det behöver lastning, transport, lossning, fyllning och packning. Sådant här kan sedan ligga till underlag för beräkning av tid och kostnader för arbetet, och för vilka maskiner som behövs.
Så här kan en förenklad beskrivning av en fotbollsplan se ut i CoClass Studio:
Planen har ett mått på 60×100 m (uttryckt i mm), och lagret av växtjorden är 150 mm. Via ett API kan sedan lämplig annan programvara beräkna den totala mängden till 900 m3.
Fler programvaror behöver anpassas
Utmaningen här ligger i att utvecklarna av programvaror behöver börja erbjuda den här typen av tjänster. Om alla i stället för att skapa egna system för klassifikation använder det gemensamma språket CoClass skulle vi komma mycket närmare en fungerande digital samverkan.
Detta är enkelt att uppnå: det är bara för kunderna att kräva metoder baserade på standard, så når vi dit. Trafikverket håller steg för steg på att införa CoClass i sin verksamhet. Nu är det dags för resten av anläggningsbranschen att följa efter!
Läs artikeln som pdf här:
Klas Eckerberg
Klas Eckerberg AB
Systematikexpert
Landskapsarkitekt LAR/MSA, AgrD
Läs mer:
Boverket om hållbart byggande och miljöindikatorer
Klimatkalkyl – infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv
Svensk Byggtjänst om CoClass
