September 2018 Ett unikt kulvertsystem där alla ledningarna samlas på samma yta, har byggts i stadsdelen Valla staden i Linköping. Läs hela artikeln här som pdf.
Vinsterna är bland annat längre livslängd för ledningsnätet och mer byggbar yta.
– När den nya stadsdelen byggdes var husen alldeles för tätt exploaterade för att vi skulle kunna sköta drift och underhåll av ledningsnätet på det konventionella sättet, berättar Johan Sedin projektledare på Tekniska Verken i Linköping som har utvecklat kulvertsystemet.
Lösningen blev att samla samtliga ledningar som el, fiber, ärrvärme, avlopp, vatten och sopsug i en 1 800 meter lång kulvert på 2,2 meter i diameter. Stadsdelens fastigheter ansluts via servisledningar från 85 betongkammare. I varje kvarter finns även Felleshus. I Felleshusen, som också fungerar som samlingslokal, snickeriverkstad och gästlägenhet, finns nedgångar till kulvertsystemet.
– Där kan vi gå ner och inspektera ledningsnätet. Vi kan också byta ledningar utan att behöva gräva i gatunätet, säger Johan Sedin.
Idén till kulvertsystemet kommer från Tyskland, där samarbetspartnern Uponor AB levererat en kulvertlösning för gas och vatten genom en grusås, men också från tiden då ärrvärmenätet byggdes med kammare och lådkulvertsystem.
– Den tekniska lösningen att kombinera betongkamrar med plaströr i polyuretan kommer från oss. Den har vi tagit patent på, säger Johan Svedin.
I Vallastaden ligger ledningarna skyddade i en 1 800 meter lång kulvert. Delar ledningsnätsägaren och byggherren på den här investeringen blir det en win-win-situation för båda parter, menar Johan Sedin. Byggherren får mer byggbar yta och ledningsnäts ägaren en längre livslängd på ledningsnätet.
Den största fördelen med konceptet, menar han, är att byggbar yta skapas. Något som kan vara av stort intresse för de som bygger inom högexploaterade stadsmiljöer.
– Med den konventionella metoden krävs breda ledningsgator på 7–8 meter, som inte får bebyggas. Med det här kulvertsystemet räcker det med 4 meters bredd, vilket ger 4 kvadratmeter extra byggyta per löpmeter.
Nackdelen är en större investering i initialskedet. Men den kostnaden vägs upp av att livslängden på ledningarna beräknas bli betydligt längre, menar Johan Sedin.
– Eftersom ledningarna inte behöver komma i kontakt med makadam och grundvatten beräknas de hålla i 100 år, till skillnad från den konventionella livslängden som ligger på 40–50 år. Läs hela artikeln här som pdf.
MARITA ANDERSSON
