Januari 2018 I de flesta entreprenader finns krav på att samordnad kontroll ska utföras och ingå i entreprenaden såsom ett åtagande för en entreprenör. Syftet är att kontrollera att entreprenad överskridande funktioner fungerar tillsammans i drift – såsom värmeoch ventilationssystem, dörr miljöer (exempelvis att en dörr verkligen är stängd då låskolven styrs), samband mellan brandlarm och VVS-system, hisstyrning etc. Innan en samordnad kontroll ska varje entreprenör gjort en egenkontroll på sina installationers funktion.
Den samordnade kontrollen utförs av en provningsledare och de funktioner som ska kontrolleras samordnat beskrivs ofta i ett provningsprogram. Med tanke på kontrollernas omfattning behöver provningsledaren ha en god kunskap om fastighetens alla funktionsdelar.
ANSVARET FÖR DEN SAMORDNADE KONTROLLEN ingår i de flesta fall i entreprenaden, d.v.s. i entreprenörens kontraktsåtagande. I många fall anger avtalet att den samordnade kontrollen ska utföras av styrentreprenören. Styrentreprenören har kännedom om just VVS-funktioner men kanske inte kan en fastighets alla delar. Beställaren kan också välja att utse en kvalificerad provningsledare att utföra den samordnade kontrollen. Ansvaret för att kontrollen sker övergår då till beställaren men ansvaret för eventuella fel ligger kvar på respektive entreprenör enligt huvudavtalet. Vem har ansvaret för att resultatet av provningen är korrekt om beställaren utsett provningsledaren? Är det beställaren eller den enskilde konsulten/provningsledaren?
EN REKOMMENDATION TILL BESTÄLLAREN är att man tillser att den av beställaren utsedda provningsledaren ingår i själva organisationen, på så sätt anavarar entreprenören för resultatet av arbetet. Om så inte sker är det beställaren som har ansvaret. Efter avslutad provning intygar provningsledaren godkänt resultat genom en underskrift.
FÖREKOMSTEN AV INTYG och protokoll från ett antal kontroller (provningar), såsom egenkontroll och samordnad kontroll, ingår som en väsentlig del vid bedömning av en entreprenads färdigställandegrad vid en slutbesiktning. Om föreskrivna protokoll inte föreligger vid slutbesiktningen bör entreprenaden inte godkännas. Undantag kan förekomma men då måste entreprenören kunna förklara varför handlingarna inte föreligger varefter entreprenadbesiktningsmannen har att fatta sitt beslut.
I DE FALL beställaren utser en provningsledare, som inte ingår i organisationen för entreprenaden, och resultatet från den samordnade kontrollen inte kan redovisas vid slutbesiktningen ska detta inte utgöra hinder för att godkänna entreprenaden (givet att orsaken beror på beställaren). Bristen ska då noteras som ett beställarfel. Observera att i sådant fall är det inte bevisat att alla delar fungerar tillsammans. Detta ska inte belastas entreprenören.
FÖREKOMSTEN AV PROTOKOLL från provningar ska noteras i utlåtande/bilaga från slutbesiktningen under ”Tidigare besiktningar och provningar (9)*” om det utförts av beställaren, ej ingående i organisationen för entreprenaden, och under ”Delar som inte besiktigas okulärt, utan endast på grundval av entreprenörens dokumentation över avtalade kvalitets- och miljöåtgärder (12)*” om det utförts av entreprenören enligt de mallar som SBR tillhandahåller.
SLUTLIGEN, observera att den som skriver under protokoll från kontroller är ansvarig för resultatet. D.v.s. den som skriver under ska också själv ha kontrollerat resultatet. Detta bör man tänka på, speciellt vid tillfällen då beställaren väljer att själv tillsätta provningsledare.
* Rubriker med siffermarkering inom parentes ( ) hänför sig till AB 04 kap 7 §14.
Inlägget ovan är granskat av Lars Hag, Foyen Advokatfirma KB
PER SÖDERSTEN
Fd ledamot i SBR
entreprenadbes-
iktningsgrupps
styrelse