April 2018 Utveckling av effektivare koncept för erfarenhetsåterföring och bättre tillvaratagande av besiktningsmannens kunskap är några av de slutsatser Louise Bergman, idag projekt ledare på ÅF Infrastructure, gjorde i sitt examensarbete från KTH Samhällsbyggnad, inriktning hus- och anläggningsteknik. Louise sammanställde och analyserade material från 21 slutbesiktningar, utförda av 22 olika besiktningsmän och omfattande 22 219 anmärkningar. Läs hela artikeln här som pdf.
I många delar av Sverige byggs det mer än någonsin. Vi bygger i en högre takt och med tightare tidplaner. Mycket tid går också åt till att åtgärda fel och brister som uppstått i projekt. I praktiken innebär det att vi lägger tid på projekt som redan borde vara avslutade. Att lägga tid på att åtgärda fel och brister i projekt är något som kan upplevas som stressande för många. En fråga man kan ställa sig är också om de åtgärder man gör i efterhand håller den tekniska kvalitet som från början var projekterad
15 ANMÄRKNINGAR PER LÄGENHET I SNITT
Studien är en genomgång av totalt 21 stycken slutbesiktningar. De genomfördes mellan åren 2008–2015 av 22 olika besiktningsmän och omfattar 22 219 anmärkningar. Entreprenaderna är utförda av totalt 11 olika entreprenadföretag. I flertalet fall har generella anmärkningar förekommit, dessa har endast räknats en gång i sammanställningen.
I den genomförda studien förekom det i genomsnitt 15 anmärkningar per lägenhet. Det kunde inte konstateras någon betydande skillnad mellan entreprenadformerna, utan de genererade i snitt lika många anmärkningar. Majoriteten av anmärkningarna förekom i kategorin väggar, där skador eller bristfälligheter i målning var vanligast. Kategorin väggar motsvarar 32 procent av alla anmärkningar i denna studie. Flest anmärkningar i kategori väggar rör målning, följt av skador, hål och friställen. Fönster är den näst största kategorin sett till antalet anmärkningar. Vanligast för anmärkningarna kring fönster är skador i fönstersmyg, karmskador, glasskador och skador i fönster bågen.
ANMÄRKNINGAR KOPPLADE TILL FUKTPROBLEMATIK
Många av de anmärkningar som förekommer i flertalet entreprenader kan också kopplas direkt till fuktproblematik. Flera av anmärkningarna kan härledas till kategorin badrum. Vid en studie utförd av SP har man konstaterat att det kan finnas bakterier i sättbruket bakom kakel och klinker, tidigare har man inte trott att detta var möjligt. Det förekommer också många anmärkningar som rör anslutningen av golvbrunnar. Dessa anslutningar är bland det känsligaste som vi har i våra hus. Felaktigheter i golvbrunnsanslutningen kan leda till stora vattenskador i konstruktionen.
Det är allmänt känt att fuktrelaterade skador kan ge allvarliga problem. Bland annat riskerar det att ge mögel eller annan biologisk påväxt. Fukt och mögelskador är en känd riskfaktor för astma, allergi eller överkänslighet. Då barn inte är fullt utvecklade rent biologiskt så är de särskilt utsatta för denna risk.
Vidare förekommer det flertalet anmärkningar kring fasader. Felaktigheter i fasaderna kan leda till fuktskador i fasadkonstruktionen och ökad energianvändning, vilket i sin tur leder till ökade energikostnader.
VÅTRUM SOM RISKKONSTRUKTION
Våtrum är en känd riskkonstruktion och vi har inte idag svaret på hur vi ska bygga för att undvika fuktproblematik och mögel, dock går utvecklingen framåt. För att en förändring ska kunna ske så måste hela branschen vara villiga till förändring och delaktiga i förändringsarbetet. För att hitta bra lösningar måste vi i större utsträckning arbeta tillsammans, både intresseorganisationer och objektiva röster som exempelvis forskning. Vi måste också hitta en rimlig nivå, att ändra riktlinjer för byggandet för ofta gör att vi tappar kontinuitet. Kontinuiteten är viktig för att vi ska kunna få ett kvalitativt byggande genom att lära av tidigare bra lösningar och misstag.
ÅTERKOMMANDE ANMÄRKNINGAR
Flertalet av besiktningsanmärkningarna är återkommande i projekten och många är av enkel karraktär. Ett exempel på detta är anmärkningarna som rör målning, dessa motsvarar ca 19 procent av alla anmärkningar i sammanställningen. Anledningen till uppkomsten av dessa enklare anmärkningar bör utredas så att dessa kan arbetas bort.
Det bör ligga i allas intresse att få med sig erfarenheter från tidigare projekt för att undvika bristerna i nästa projekt, likväl som att det är viktigt att ta med sig framgångsfaktorerna från ett projekt.
KUNSKAPSÅTERFÖRING
För att kunna minska de återkommande anmärkningarna måste vi bli bättre på att föra vidare erfarenheterna. Att avsätta tid till att genomföra ett erfarenhetsåterföringsmöte är bra, men kanske inte tillräckligt. Ofta stannar kunskapen i den lilla grupp som genomfört projektet och de individerna kan ta med sig erfarenheten till nästa projekt.
För att kunna göra något i det stora hela måste kunskapen från varje projekt spridas till fler personer. Något som kan vara effektivt är att sortera in erfarenheterna i en sökbar databas, där man kan söka på projekttyp och på så vis sortera fram det som är relevant för det nya projektet som startas upp. Det är viktigt att man tar tillvara på kunskapen hur ett fel åtgärdades och varför man tror att det uppstod. Då kan man koppla den kunskapen till hur vi i framtida projekt kan undvika att det upprepas.
Det finns risk att fel missas vid besiktningen. I och med att det är en stor mängd med anmärkningar så riskerar de allvarligare anmärkningarna att försvinna in i mängden. Det gör också att det kan vara svårt att prioritera åtgärdsordningen. Läs hela artikeln här som pdf.
LOUISE BERGMAN
Projektledare
ÅF Infrastructure