4 oktober 2022 Många av våra äldre byggnader av betong är i behov av att rustas upp eller i vissa fall rivas. ReCreate är ett EU-projekt studerar möjligheterna att ta fram lösningar för ett cirkulärt byggande. Under H22 uppfördes en provisorisk pilotbyggnad i Drottninghög i Helsingborg med till 99 procent återvunnet material. (Bild: Christine Delander Eksten är projektchef på Helsingborgshem).
I projektet ReCreate ingår fyra forskande länder. Förutom Sverige även Tyskland, Nederländerna och Finland som genom Tampere University är huvudansvarig för projektet. I Sverige är det KTH som är projektledare, utöver dem är Helsingborgshem och Strängbetong projektpartners.
– Projektet bygger på olika arbetspaket, berättar Christine Delander Eksten, projektchef, Helsingborgshem AB. Här ser vi på allt från kartläggning av byggsystemen, betongens hållfasthet till demonteringen m.m. Det finns totalt nio arbetspaket som ligger till grund för att utforska de systemförändringar som krävs för att komma vidare med återbruk av betongelement. Studenter från KTH har sett på möjligheten att designa nya byggnader av återbrukade betongelement från miljonprogramsområden. De olika arbetspaketen har även omfattat energi och klimat. Andra har handlat om juridisk och social acceptans, samt kommunikation och här kommer Green Building Council, med säte i Kroatien. De har en särskild roll inom GBC-organisationen att sprida information om återbruk till andra länder i Europa.
Det är viktigt att nå ut med lösningar till de delar av Europa som har ett stort bestånd av prefabricerade betongelement. I den svenska delen av projektet ingår bl.a. att riva en byggnad och ta vara på betongelementen samt bygga en pilotbyggnad av betongelementen, både i labbmiljö och i verkligheten.
Utställningslokalen visar på möjligheterna
KTH gick igenom vilka byggnader som det fanns rivningslov på och undersökte om det fanns förutsättningar för att återvinna element från dessa.
Pilotprojektet fungerande som en utställningslokal under stadsmässan och där kunde man få information om hur arbetet med den återbrukade byggnaden hade gått till.
– Vi landade i att använda pelare och balkar från Berga industriområde i Helsingborg, berättar Christine Delander Eksten. Vi fann också en potential i nyproducerade betongelement som i tillverkningen hade fått fel storlek. Det är självklart bättre att använda denna betong istället för att förstöra den. Pilotbyggnaden uppförde vi på en befintlig betongplatta på platsen från en förskola som nu rivits. Vi har återanvänt material som exempelvis fönster och dörrar. Under stadsmässan har byggnaden fungerat som en utställningslokal och är till 99 procent byggd av återvunnet material.
Det är en enkel byggnad där betongpelarna från början har stått under mark. Nu står de ovan mark och bildar delar av stommen. Det påverkade förstås gestaltningen på byggnaden. När det ska byggas med återbrukade komponenter behöver arkitekterna att tänka i nya banor. Balkar spänner mellan pelarna med HDF bjälklag på toppen. Utrymmena mellan pelarna och balkarna täcks av fönster och dörrar.
– Vi har byggt huset som en utställningslokal och efter sommaren ska byggnaden demonteras, fönster och dörrar gå vidare till en yrkesskola. Diskussioner pågår om vad vi ska göra med betongelementen.
Återbruk gör skillnad
En byggnad på Drottninghög, som skulle rivas, bestod av håltegel med cementfog. Håltegel är mycket vanligt i byggnader från miljonprogrammet. Man trodde att teglet vid rivning skulle gå sönder. I Danmark finns en metod att såga ut håltegel i block som man var intresserad av. Det uppdagades dock att tegelstenarna lossnade en för en på byggnaden i Drottninghög. Samtidigt visade det sig att en tegelleverantör i Sverige hade en metod att rensa ut teglet just sten för sten. Det är den svenska metoden som nu har använts i projektet, vilket har medfört att 70 procent av teglet har återbrukats.
Som ett resultat av projektet finns det nu en process för återbrukat tegel och där producenten tar tillbaka teglet och kan sälja det igen. Det innebär möjligheten för att återbruk börjar bli det normala, säger Christine Delander Eksten. Vi har även tagit hand om stål, diskbänkar och trappräcken. Diskbänkarna var otroligt gedigna på 60-talet men svåra att passa in i detta projekt då köken redan var dimensionerade efter vissa mått. Har man dock med sig måtten från början i planeringen skulle fler diskbänkar kunna återbrukas. Trappräckena har vi med arkitektens hjälp tagit till vara på, blästrat och förzinkat och är i dag fina växtstöd.
På väg framåt
Det återstår mycket att göra men vi är ändå på väg. De gamla bostadsområdena i det forna Östeuropa har visat sig vara en guldgruva när det gäller betongmaterial. Här har man börjat med att kapa de långa tråkiga längorna genom att ta bort våningsplan och skapa grönytor mellan husen och de gamla betongelement kan då tas tillvara och användas i nya byggnader.
– Vi vet att byggbranschen har en stor påverkan på CO2-utsläppen och där är betongen en bov. Vid rivningar blir det också stora mängder av avfallsmaterial. Därför är det viktigt att se på framtida affärsmodeller för återbruk, säger Christine Delander Eksten. Vi är fortfarande i stadiet där vi testar och lär oss. Vi har dock en urban gruva av material ovan jord att ta till vara på.
Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist
