Hur mår vi inomhus, och varför?

Hur ofta tänker vi på att det vi projekterar in i en byggnad kommer att i värsta fall göra ett barnbarn infertilt? Att barnen riskerar att få inlärningssvårigheter? Tänker vi på att någon annan kommer att drabbas negativt av det vi slentrianmässigt bygger våra hus av? Läs hela artikeln här som pdf.

Genom ett medvetet operativt klimat, eller termiskt inomhusklimat försöker vi skapa en skön och sund komfort inomhus. Ett klimat som leder till att de som vistas i miljön under flertalet timmar har grundförutsättningen att hålla sig friska, trivas och prestera, eller återhämta sig väl. Inomhusklimatet beror på temperaturen, eller upplevelsen av den. Den är i sig beroende av distributionen, lufttemperatur, strålningstemperatur, luftrörelser som drag och placering av tilluftinsläpp, relativ fuktighet (RF), och de ingående ytskiktsmaterialens hygroskopiska och värmelagrande förmåga. Dessutom tillkommer faktorer som värmeenergi från människors ämnesomsättning, klädsel och klädernas temperatur.

Utöver temperaturen inomhus påverkas klimatet av faktorer som dagsljus och skapat ljus, allsköns ljud (studsande, absorberande, lågfrekventa och buller), elektromagnetiska strålningsfält och dofter. Att den hygroskopiska förmågan hos materialen i sig påverkar RF (alt. RH) som i sin tur påverkar upplevelsen av temperaturen i miljön man vistas i visar just hur komplext ett komfortabelt inomhusklimat är. Kyla i ett fuktigt klimat upplevs som kallare, och värme i ett fuktigt klimat upplevs som varmare än i torrt. Utöver den relativa fuktighetens påverkan på vår upplevelse av temperatur så har den även påverkan på hur material avger kemikalier, så kallade emissioner (gaser och partiklar).

En fuktigare miljö ökar inredningens, och ytskiktens emissioner. Och trots att många idag är medvetna om att en hel del av de här emissionerna är alltifrån irriterande, till skadliga och i vissa fall till och med farliga så ställs förvånande låga krav på redovisning av materialens och ytskiktens totala kemiska innehåll.

KEJSARENS NYA KLÄDER

 
Är ingående material eller andra produkter Svanen-märkta så tror många att de gjort miljövänliga val. Svanen gör på anmodan inget som helst anspråk på att vara just miljövänliga, utan endast mindre miljöbelastande. I praktiken blir många gånger märkningar som Svanen och dess europeiska motsvarighet EU-blomman direkt vilseledande då många beställare, och konsumenter tror att märkta produkter som kan antas vara miljövänliga, är synonymt med hälsosamma.  I verkligheten finns det betydligt hälsosammare färger och andra produkter, men de saknar miljö- och hälsomärkningar för att dessa blir för dyra för en liten producent. Och för att många av de småskaliga producenterna är väl medvetna om att Svanens och EU-blommans kriterier släpper igenom direkt hälsoskadliga ämnen, och därför inte vill ligga i samma produktkategori som just Svanen och EU-blomman.

Det handlar om trovärdighet och varumärkesskydd. Med märkningen kan branschens omställning utebli då de i sig påverkar nivåkraven i märkningarnas kriterier. Detta genom att märkningen ska få med så många producenter och leverantörer som möjligt. Och att miljömärka sina produkter kostar självklart pengar, ju fler som ansluter sig desto bättre. Det har gått så långt att vissa företag väljer Svanen före andra mer mångfacetterade och högre kravställande märkningar för att Svanen är en så välkänd och etablerad märkning hos konsumenten, som i sin tur litar på märkningen och därför inte ifrågasätter kriterienivåerna, som är tämligen låga för bygg- och fastighetsrelaterade material. Det enda Svanen gör i sin bedömning av ingående ämnen i en märkningsansökan är att ta in säkerhetsdatabladen för produkten. De behöver i sig inte innehålla alla ingående ämnen enligt REACH, som är EU’s kemikalielagstiftning. Sedan kontrollerar de att det inte finns några skadliga eller farliga ämnen över gränsvärdena upptagna i samma dokumentation. Faktiska tester av produkter som ansöker om märkningen är ovanliga, även om möjligheten att göra dem finns med i kriteriekraven.

ANONYMT ÄR NORMALT
Den europeiska kemikalieindustrins lobbyorganisation CEFIC skrev en stor del av lagförslagen till REACH, och det ledde till att skadliga ämnen som ingår i produkter med mindre än 1 volymprocent inte behöver tas med i innehållsförteckningen. Är ämnet farligt så ligger gränsen på 0,1 volymprocent för krav på redovisning. Följden av detta har blivit att exempelvis färgindustrin inte sällan tillsätter olika sorters biocider och fungicider (konserveringsämnen) med samma eller liknande effekt i en och samma produkt för att hamna under gränserna.
Sedan får målarna kroniska allergier som gör att de vare sig kan fortsätta som målare eller sköta sin personliga hygien med kemi då samma ämnen ingår i hygienprodukterna. Och de som sedan vistas i dessa målade miljöer exponeras de också. Ska det vara så här?

FARLIG OCH NÖDVÄNDIG
Luftfuktigheten har en helt avgörande påverkan på vår hälsa inomhus. De flesta av oss mår som allra bäst då luften håller RF 40–60 procent. Då inomhusluften är torr vintertid blir vi mycket mer beroende av vilka typer av invändiga ytskikt vi är omgivna av. Om dessa material och färger har möjlighet att fuktbuffra, det vill säga ta upp och lagra fukt för att sedan släppa den då RF sjunker så har man projekterat och byggt ett väl sammansatt system, som i sin tur är gynnsamt att vistas i.

Under förutsättning att samma hygroskopiska material inte innehåller skadliga eller farliga kemikalier, då de fuktiga materialen ökar sina emissioner. Luftfuktighet över de 60 procenten ökar förekomsten av kvalster och annan mikrobiell tillväxt, och dessa är på många vis alltifrån osunda till farliga. Kvalster leder ofta till allergier och eventuella problem med slemhinnorna. Mögel, mikrobiell tillväxt, är knepig av den anledningen att det finns mängder av sorter, och alla är inte farliga. Vidare så har man inte lyckats hitta vad det är i skadligt mögel som är så potent och just farligt. Däremot är vetenskapen enig om att vissa sorters mögel har alltifrån negativ till mycket negativ hälsopåverkan. Detta har man kommit fram till genom att symptom, exempelvis snuva, trötthet, luftrörsbesvär, huvudvärk, rinnande och kliande ögon, lindras eller försvinner då man evakueras från vissa mögelangripna miljöer.

Läs hela artikeln här; mer om relativ luftfuktighet, fukt och etik på byggarbetsplatsen, statisk elektricitet och allergi. Läs om vad Felicia skriver om att vi ska vara vaksamma på vid materialval och mer om hur vi kan förbättra inomhusmiljön.

tegel_red

Felicia Oreholm
Miljöstrateg och föreläsare
Inom sunt och miljöprofilerat byggande

1 kommentar "Hur mår vi inomhus, och varför?"

  1. Det stämmer bra. Jag har som byggnadsingenjör besiktigat över 1000 enbostads-och flerbostadshus och konstaterat att över 90% av dessa saknat en fungerande och styrd luftomsättning. Stor förekomst av radon, emissioner, mögel, gammastrålning etc. Kunskapen om betydelsen av att välja rätt material och att ha en fungerande luftomsättning är tyvärr mycket låg både bland hyresgäster, fastighets-och villaägare samt projektörer.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.