Ett kulligt parti av sedumtaket vid Drottningtorget i Malmö längre fram på sommaren när sedumen visar upp mer grönska.
Gröna initiativ sprider sig över vårt samtida taklandskap. Efterfrågan på system som aktiverar takkonstruktioner genom adderade miljöfunktioner ökar och marknaden har det senaste årtiondet svarat genom att utveckla flera olika alternativ. Men hur säkras kvaliteten på det utförda arbetet och den funktionen som består?
Visioner om gröna tak har kommit att bli allt vanligare. När SEB:s huvudkontor i Sundbyberg stod klart 1991 var det givetvis inte längre byggnadshistoriens grästak med tätskikt av näver som var aktuella, utan andra, modernare former där byggtekniken moderniserats och relativt resurseffektiva sedumväxter står för grönskan. SEB:s kontor var det första storskaliga svenska sedumtaket och sedan dess har efterfrågan stigit. Kraven på så kallad grönytefaktor ökar och flera miljöcertifieringssystem premierar sedumtak, men branschgemensamma vägledningar gällande tekniska specifikationer och detaljer har länge saknats och därmed har det varit svårt att kvalitetssäkra projekt av den här typen.
Det är många i branschen som erbjuder olika systemlösningar och därmed har just frågan om kvalitetssäkring varit en springande punkt. En rapport från april 2013 initierad av Skanska och en pågående fortsatt studie av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, syftar till att definiera marknadens minsta gemensamma nämnare.
Effekter av gröna tak
Sedumtak tillhör en kategori av gröna tak som kallas extensiva. Det innebär att de baseras på växtlighet som är torktålig och som kräver relativt liten jordmån, det vill säga tunna lager för rötterna att utvecklas i. Rötterna hos dessa växter innebär även relativt sett mindre nötning på underlaget. Motsatsen är så kallade intensiva gröna tak, som normalt kräver mer omfattande skötsel än de extensiva. Hur systemen är uppbyggda, ovanpå tätskiktet som skyddar takkonstruktionen, kan skilja sig mellan de olika typlösningarna, men principen för uppbyggnaden är ett jordlager som armeras med filter för att hindra erosion och ge rötterna fäste samt en dränering och eventuellt ett rotskydd.
Att sedumtak ökat i popularitet har att göra med ett antal faktorer i våra moderna stadsmiljöer. Stora andelar hårdgjorda ytor försvårar hanteringen av dagvatten och detta medför stor skaderisk för byggnader och infrastruktur. Genom att sedumtak har en visserligen varierande men dock god förmåga, att magasinera och fördröja vatternavrinning kan sådana inslag ha en begränsande effekt på dagvattenproblematiken. En annan absorberande funktion gäller ljud och buller i stadsmiljön, där sedummattor kan användas för att förbättra ljudmiljön längs trafikstråk och kring byggnader. Den konstaterade förmågan att dämpa buller skiljer sig och ger bättre resultat på lättare takkonstruktioner än på tyngre. Uppbyggnaden av själva grönskiktet avgör kapaciteten i fråga om frekvens – tunna lösningar för gröna tak är effektivast mot höga frekvenser medan tjocka varianter dämpar lägre frekvenser bättre.
Sedumtak kan även bidra med UV-härdiga ytskikt med livslängdsfördelar framför konventionella papptak. Sedumtakens jordlager kan också ha en positiv inverkan på tätskiktets livslängd då jordlagret begränsar temperaturvariationerna i tätskiktet. Även byggnaders temperaturreglering kan påverkas genom denna effekt, då värme inte absorberas lika effektivt av jordlagren som av exempelvis pappbelagda tak.
Grönska och underhåll
Ökade gröna inslag upplevs av de allra flesta som något starkt positivt i den byggda miljön och ofta ökar det ekonomiska värdet på fastigheter som förses med grönska i någon form. I urbana miljöer med reducerad växtlighet är det självfallet så att sedumtak har potentialen att bidra med förutsättningar för insekter att överleva, även om denna kapacitet inte är närmare studerad ännu. Inslag av växtlighet, blommande arter som attraherar pollinerande insekter och erbjuder en fristad även för andra typer av liv, berikar stadsmiljöerna och gör dem hållbarare, både funktionellt och upplevelsemässigt.
När man kommer in på bedömningen av de grönskande byggnadsinslagens fördelar i miljöhänseende gäller det att de inte kräver permanent, automatiserad bevattning. Sådana bevattningssystem riskerar att förse grönytor med vatten även när de inte behöver det, vilket gör att vattenåtgången i de flesta fall blir mycket högre än det faktiska bevattningsbehovet kräver. Sedumtak kräver normalt mycket låga mängder av bevattningsvatten, oftast endast vid extra utsatt läge, hög taklutning eller extrem väderlek som efter torrperioder. All växtlighet i form av gröna tak behöver också anpassas till klimatet och platsens förutsättningar, först då kan en hållbar och resurseffektiv lösning åstadkommas och miljöfördelarna väga över.
Ett extensivt grönt tak som det ser ut på Skanskas kontor vid Drottningtorget i Malmö. Bilden är tagen tidig vår, då sedumen är stressad av hårda förhållanden.
Grönt kontra grått
I samband med utställningen Bo01 i Malmö 2001 introducerades begreppet grönytefaktor på den svenska marknaden. Begreppet avser en sammanräkning av de ytor inom en fastighet som prioriteras ur ett hållbarhetsperspektiv och kan utnyttjas som styrmedel för hållbarhet inom stadsplanering. Men styrmedel allena är givetvis inte allt. En lyckad projektering kräver byggherrens involvering i processen, då den planerade användningen av taket har avgörande betydelse för utformningen. Viktiga frågeställningar i samråd med byggherren rör avväganden såsom hur stora och vilka delar av takytor som ska förses med sedum, vegetationens variation i karaktär med årstidernas skiftningar, omfattning och rutiner för underhåll och omfattning och art av eventuell tillgänglighet för exempelvis rekreativa funktioner. Önskad bullerdämpning, kompletterande annan vegetation och/eller odlingar samt lokalklimat i relation till omgivande bebyggelse är även de faktorer som är av stor betydelse.
En checklista
Byggherrens syfte, säkrad fuktsäkerhet med fullgott tätskikt, god kommunikation mellan alla aktörer, minutiös kontroll av utförda detaljer samt en noggrann skötselplan. Så ter sig i stora drag en sammanfattning av vad som krävs av projekteringen för ett lyckat resultat. Därtill krävs beaktande av en lång rad frågor som rör konstruktionens dimensionering – vikten kan uppgå till 60 kilo per kvadratmeter när sedumtaket är vattenmättat – slitage under uppförandetiden, förväntad livslängd hos sedumtaket i relation till livslängden hos ingående lager och skikt och så vidare.
När allt kommer omkring så handlar det om levande komponenter och växtlagret behöver komponeras på ett hållbart sätt för att bli livskraftigt. Det handlar om val av arter som fungerar ihop och som fungerar på den aktuella platsen med dess klimatförutsättningar och föroreningssituation. Sedumtak som koncept kan ge sken av att det handlar om en monokultur men vid klimatpåverkan och vid eventuella angrepp av insekter och sjukdomar så klarar sig en variation av arter mycket bättre.
Sedan kommer frågor om brandsäkerhet, där andelen biologiskt material i jordmånen begränsas, armering för hanterbarhet, och även om sedumtaket släpper igenom luft och därmed är mindre känsligt för vindlaster, så kan åtgärder med till exempel armering eller sten som tynger taket krävas, som förebyggande av att vinden sliter loss sedummattan. Sedumen behöver vatten men inte för mycket, vilket gör att en dränering måste till som klarar att hålla en viss mängd vatten men inte låter det bli för vått för vegetationen och som dränerar utan att för den skull mineraljorden sköljs bort.
Detaljer avgör i praktiken
När det gäller kontexten finns ett flertal faktorer som kan spela in och man behöver därför noga gå igenom utföranden av byggnadsdelar och system som är i anslutning till sedumtaket. I en del fall bör man belägga takytan med singel för att dränera bort vatten, till exempel leder takavvattning från anslutande takytor till erosion om vattnet inte avleds innan det når jordlagret. Detsamma kan behövas vid ventilationstrummor som ger upphov till kondensvatten i sedumtakets omedelbara närhet.
Ett helhetsgrepp behövs alltså där byggnadens och takets konstruktion och takets funktion och relation till helheten blir ordentligt genomgången. Förloppet under byggtiden är en annan aspekt i behov av helhetsgrepp. Vegetationen kan skadas av långa transporter och förvaringstider. Den bör installeras så sent som möjligt i processen för att begränsa slitage och det kan ta tid för sedumen att anpassa sig och etablera sig i den nya miljön. Dessutom uppstår förstås lätt skador också på tätskiktet under bygget och ofta beror detta på samma oförsiktighet och slarv, som kan leda till skador på sedumen.
En takträdgård som exempel på ett så kallat intensivt grönt tak.
Underhåll av material och växtlighet
Garantier som lämnas för sedumlagret sträcker sig normalt till mellan två och fem år, vilket ungefär motsvarar tiden det tar för sedumens rötter att bli fullt utvecklade och därmed att en livskraftig biotop har etablerats. Garantin för tätskikten sträcker sig oftast längre än så. Om det skulle uppstå behov av reparation och/eller utbyte av tätskiktet så kan ofta sedumskiktet lyftas av och återanvändas.
Sedumtak kräver underhåll och skötsel – vilket förvisso gäller för de flesta byggnader – och man får inte glömma bort att det är levande material som det handlar om. Sedumen behöver vatten och näring men relativt lite av båda varorna jämfört med många andra växter, vilket gör sedumen så lämplig och rimlig i taksammanhang – andra växter har vanligtvis svårt att slå rot i sedumens tunna jordmån, vilket i sig är en fördel. Att takavvattningen behöver kontrolleras och underhållas har även det med livskraften att göra, inte bara det rent byggnadstekniska att undvika kvarstående vatten.
Högaktuella tak
Vid SP pågår för närvarande ett kompletterande projekt till det som Skanska har utfört. Projektet ingår som en del i det av Vinnova finansierade projektet som går under benämningen C/o City och som handlar om urbana ekosystemtjänster. Delprojektet i c/o city omfattar lösningar för gröna klimatskal där både tak och fasader utvärderas. Bland annat har man byggt upp en grön testvägg som tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet SLU följs upp under ett års tid avseende väggfunktion och använda växter. Erfarenheter från byggherrar och entreprenörer som beställt och byggt gröna tak har också samlats in genom intervjuer. Det är viktigt att sprida erfarenheter från produktionen av gröna ytor i branschen. Erfarenheterna från byggprojekten samt utvärdering av gröna klimatskals fuktsäkerhet kommer att redovisas i rapporter under hösten 2014.
Den utveckling som nu pågår mot grönare städer bygger i mångt och mycket på konstruerade växtplatser som behöver noga anpassning av uppbyggnad och beståndsdelar för livskraftiga resultat. Utnyttjandet av gröna tak är i högsta grad under fortsatt utveckling och det finns all anledning att uppmärksamma dokumentation och analyser av genomförda projekt för att definiera förutsättningarna för hållbara, funktionella och livskraftiga gröna inslag i stadsbilden.
Med en noggrann checklista och en god exempelsamling till hands kan många misstag undvikas och problem förebyggas. Med finansiering från SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, tog Skanska 2012-2013 initiativ till en sammanställning av kunskap och erfarenheter på området. Arbetet resulterade i en rapport med rekommendationer och en checklista för kvalitetssäkring av sedumtak.
Per Danielsson, Slutrapport Kvalitetssäkring av sedumtak, SBUF 12588
C/O City lyfter fram värdet av naturen i staden, de ekologiska, sociala och ekonomiska värdena som renande våtmarker, prunkande parker och bullerdämpande buskage. Vi vill inspirera och övertyga, skapa nya modeller och verktyg och visa upp konkreta exempel. Vi vill göra det enkelt att planera och bygga städer där vi tar hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.
Målet med C/O City är att ta fram verktyg och metoder för kvantifieringar, värdering och syngliggörande av ekosystemtjänster. Vi utvärderar även byggnadstekniska aspekter, som till exempel gröna tak och väggar.
C/O City är en konstellation av aktörer från olika organisationer och branscher. Vi är experter med lång erfarenhet inom våra respektive områden; miljö- och hälsofrågor, planering, arkitektur, byggande, teknik och forskning. Dessutom delar vi ett brinnande engagemang för att skapa något nytt och livskraftigt. Något som kan förbättra livskvaliteten för kommande generationer av stadsbor.
C/O City är ett projekt med finansiering från bland annat Vinnova (UDI) och projektleds av Stockholm Stad.
Bli den första att kommentera "Kvalitetssäkring av sedumtak"