Räkna fram byggnadens klimatpåverkan och få konkurrensfördelar

15 april 2018 Snart kan det bli ett allmänt krav att ta fram en klimatdeklaration för alla nybyggnader enligt Boverkets förslag till regeringen. Detta kommer att ge konkurrensfördelar till byggnader som har lägst klimatpåverkan och på ett betydande sätt förändra hur vi bygger och väljer byggmaterial i framtiden. För att kunna bedöma klimatpåverkan krävs inventeringsmetodik, bedömningsmetoder, miljödata för alla byggresurser och beräkningsstöd i form av ett verktyg som alla i sektorn kan använda som beställare eller för att svara på ett anbud. För att ta fram en klimatdeklaration har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM 1.0). Läs hela artikeln här som pdf. Läs hela artikeln här som pdf.

För att klara en omställning till ett hållbart samhälle krävs betydande förändringar i hur vi väljer byggmaterial och bygger. Byggprocessen har i framtiden större klimatpåverkan än uppvärmning av byggnader. Med det kostnadsfria verktyg som IVL utvecklat med stöd från E2B2 och Smart Built Environment går det att redan på ritbordsstadiet göra en klimatdeklaration för byggnaden. Fördelen är då att man kan man välja lösningar med minimal klimatpåverkan redan innan huset är byggt och på så sätt påverka utvecklingen i en positiv riktning.

Att bygga ett hus idag förorsakar lika stor klimatpåverkan som att värma bostaden under 50 år. Med tanke på de klimatförbättringar som sker i uppvärmningssystemet kommer byggmaterialens belastning dominera i framtiden. Trots att byggprocessen bedöms ha lika stor klimatpåverkan som de svenska persontransporterna, har styrmedelfokus hittills legat på att begränsa energianvändningen under byggnadernas drifts fas. Vi kan samtidigt konstatera att vi runt 2030 kommer ha en fossilfri fordonsflotta och minimala utsläpp från energisystemen som värmer upp våra byggnader.

KONKURRENSNEUTRALA OCH INNOVATIONSDRIVANDE KLIMATKRAV
För att ställa krav på en byggnads klimatprestanda krävs det en vetenskapligt förankrad och allmänt accepterad metod. En livscykelanalys, LCA, hjälper till att beräkna klimatpåverkan och även andra miljöpåverkanskategorier och är på så sätt en metod som gör det möjligt välja de miljömässigt bästa alternativen. För att göra LCA-metodiken entydig har ett internationellt standardiseringsarbete genomförts. Detta arbete preciserar de metodval som behövs, så att en beräkning för ett byggmaterial ger samma svar oavsett vem som gjort beräkningen. Vi kallar detta robust LCA. En viktig del av detta standardarbete är att ett byggmaterials eller en hel byggnads livscykel delas in i ett antal livscykelsskeenden. Dessa innehåller i sin tur informationsmoduler, det vill säga LCA-resultat som beskriver en given del av byggnadens miljöpåverkan och kan läggas samman för att tillsammans beskriva en byggnads miljöpåverkan under hela dess livscykel.

Inom byggbranschen finns således ett gemensamt regelverk med standarder för hur livscykelanalys ska göras för olika insatsvaror, byggmaterial och byggnader. Denna gemensamma LCA-metodik används idag av frivilliga miljöcertifieringssystem såsom LEED, BREEAM, FEBY18 och Miljöbyggnad 3.0 vilka har ökat intresset för dessa analyser.

BYGGSEKTORNS MILJÖBERÄKNINGSVERKTYG, BM 1.0
Till hindren för en bredare användning av LCA hör att det saknas öppna och kostnadsfria verktyg som ger ett entydigt resultat. Detta kan framför allt få mindre entreprenörer att avstå från att göra LCA, vilket i sin tur betyder att även beställare tvekar. Detta har vi framförallt sett som en begränsning vid offentlig upphandling. IVL har därför i ett projekt finansierat av E2B2 och Smart Built Environemt utvecklat ett verktyg som möter dessa krav. Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM1.0) resulterar i en komplett klimatdeklaration för en byggnad, från utvinning av naturresurser till dess att byggnaden är färdig att tas i bruk (A1-A5). Miljöberäkningsverktyget har utvecklats i samarbete med aktörer som har stor påverkan på de krav som ställs vid utformning och upphandling av byggnader. Nedan beskrivs den LCA som kan göras med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg i denna version (BM1.0). Verktyget är designat som är ett lämpligt första steg i att introducera en allmän klimatdeklaration för en byggnad. I framtiden kan verktygets funktionalitet byggas ut allt efter att marknadens vana att tillämpa LCA ökar samt att beräkningarna görs mer omfattande och digitalt.

VAD ÄR INDATA FÖR EN ENKEL JÄMFÖRANDE KLIMATKALKYL
För att göra en LCA-beräkning så behövs en resurssammanställning över alla de resurser som åtgår i de livscykelskeden som inventeringen omfattar. En byggnads livscykel är indelad i ett fast antal standardiserade livscykelskeden som i sin tur består av ett antal informationsmoduler (se Tabell 1). Minsta omfattningen på inventeringen för att göra en så minimal LCA för en byggnad som möjligt, och ändå möjliggöra den enklaste formen av jämförelse, kräver att informationsmodul A1 till A5 beaktas, det vill säga hela byggskedet. En mindre omfattning (exempelvis A1-3 som Boverket föreslagit) skulle sneddriva konkurrensen, eftersom en högre grad av prefabricering flyttar miljöpåverkan från A5 till A1-3. För en byggprodukt räcker det däremot att bara produktionsskedet (A1 3) ingår. Den LCA-databas som finns i BM1.0 för byggmaterial omfattar modul A1-3 och är den minsta omfattning som är obligatoriskt att redovisa enligt den standarden för att ta fram miljövarudeklaration, EPD, för en byggprodukt (EN 15804).

Tabell 1. En byggvaras (EN 15804) eller en byggnads (EN 15978) livscykel uppdelat på skeden
och informationsmoduler. Skede A är en svensk benämning enligt SIS TK 209.

Det har visat sig vanligt i framförallt i utländska LCA-beräkningar att inte inkludera byggarbetsplatsen klimatpåverkan. Denna del av byggprocessen ingår som en naturlig del av kostnadskalkylen för att byggprojekt och i Sverige ser vi därför ingen anledning att inte inkludera denna del i byggskedets miljöpåverkan. Tvärt om, näringslivsintressenterna i projektet ansåg att det behövs en bättre transparens för vad som faktiskt inkluderats i varje LCA-beräkning för A5 bygg- och installationsprocessen, varför vi här bestämt att lägga till ett antal underliggande informationsmoduler (se tabell 2).

Tabell 2. Inforationsmodul 5 uppdelad i underliggande informationsmoduler för en ökad
transparens av bygg- och installationsprocesend delar.

Nästa steg är att resurssammanställningen från en byggkalkylmjukvara eller ett BIM-verktyg mappas mot BM1.0 resurser som i sin tur är kopplade mot LCA-data. Denna mappning mellan kostnadskalkylens resurs och en generisk byggresurs som finns i BM1.0 görs manuellt. Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg innehåller byggmaterial alltid angivna i kg, medan byggkalkylen använder olika slags enheter för sina kalkylposter, varför det ofta krävs en enhetsomräkning när denna mappning görs. Verktyget har en funktion för att komma ihåg dessa mappningar och enhetsomvandlingar, verktyget är på så sätt självlärande. Vissa delar av en kalkyl såsom arbetstid har ingen miljöpåverkan och nollas genom att mappas mot en resurs som heter ”Ej miljöbelastande”. För att säkerställa att tillräcklig andel av resursammaställningen ingår i LCA-resultatet så beräknas följande två kvalitetsindikatorer ut:

• Andel av byggresurssammaställningens resurser som ingår i miljöberäkningen, kr/kr totalt, givet som kostnads-%.
• Andel av byggresurssammaställningens resurser som ingår i miljöberäkningen, kg/kg totalt, givet som vikt-%.

Vi har gjort kontrollberäkningar och om inventeringen omfattar de 25 mest betydande enskilda kalkylposterna så ger detta ett resultat som motsvarar över 80 procent av byggnadens totala klimatpåverkan. Vi föreslår därför att minst 80 procent är rimligt som ett minsta krav på mappningens omfattning, det vill säga minst 80 vikt-% och/eller 80 kostands-% av resurssammanställningens kalkylposter måste mappas mot LCA-data för att möjliggöra någon form av enkel jämförelse. Nästa fråga att ta ställning till är vilka byggdelar som kan ingå i klimatdeklarationen. Nedan redovisas en bruttolista för ett hus och där de ifyllda byggdelarna är det som vi betraktar som en grundnivå för att göra en jämförbar klimatdeklaration för A byggskedet:

• Grundförstärkning, dvs. terrassering, markförstärkning, pålning m.m.
• Grundkonstruktion, uppbyggande konstruktion som formar avgränsning mot terrass
• Klimatskal och stomme, där klimatskalet inkluderar ytterväggar och takkonstruktion
• Garage/källare, det vill säga byggdelar ovan grundkonstruktionen och första våningens bjälklag
• Invändig stomkomplettering, konstruktioner såsom trappor, golv, innertak och ej bärande väggar
• El- och telesystem
• VVS, det vill säga värme, ventilation och sanitet
• Transportsystem, hiss m.m.
•  Ytskikt, färg, tapet, klinker osv.
• Övrig inredning, sakvaror, skåp, garderober osv.

Notera ovan att vi föreslår att garage/källare är en obligatorisk byggdel, men att denna byggdel här är definierad på ett sådant sätt att den går att räkna bort (bottenplattan ansluter då direkt mot bottenbjälklaget). När resurssammanställningen ska användas för att skapa ett referensvärde så kommer därför garage/källardelen, det vill säga att alla byggdelar mellan grundkonstruktionens ovansida och bottenbjälklaget att räkas bort. Läs hela artikeln här som pdf.

MARTIN ERLANDSSON
Tekn. dr,
IVL Svenska miljöinstitutet