Dags att klimatdeklarera!

30 mars 2022   I och med årsskiftet blev det skarpt läge, då infördes lagen om klimatdeklarationer och nu kommer fler behöva lära sig göra klimatberäkningar och livscykelanalyser i sina byggprojekt. Läs hela artikeln som pdf här!

Den 1 januari infördes lagen om klimatdeklarationer. Syftet med lagen, som berör nya byggnader, är att minska klimatpåverkan från den svenska bygg- och fastighetssektorn. Den står idag för cirka 20 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser, där de största utsläppen sker under själva byggandet, och från driften av byggnader. Enligt Boverkets statistik från 2018 så svarade bygg och fastighetssektorn för 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Om utsläpp från importerade byggprodukter inkluderas ökar sektorns uppskattade totala utsläpp och andel till ännu högre.

Utsläppen från byggnaders driftenergi begränsas i dagsläget av energihushållningskraven i Boverkets byggregler. Och mycket har gjorts inom fastighetssektorn vad gäller energieffektivisering medan själva byggfasen inte uppmärksammats lika mycket, trots att en tredjedel av sektorns klimatutsläpp kan spåras dit. Lagen om klimatdeklarationer beskrivs av regeringen som ett sätt att höja kunskapsnivån om just byggfasens klimatpåverkan och få fler att komma i gång med arbetet att minska den.

Sverige är ett av de första länderna i världen som inför klimatdeklaration för produktionsfasen i byggprojekt men de kommer att införas i fler nordiska länder.

En sammanställning av klimatpåverkan vid byggskedet
När lagen infördes vid årsskiftet slog den kanske inte direkt ner som en blixt från klar himmel för någon i bygg- och fastighetsbranschen. Boverket har haft i uppdrag att förbereda den under flera år och den har debatterats och diskuterats flitigt i branschen under de senaste åren.

Ett välkänt namn i sammanhanget är Kristina Einarsson. Hon är expert på miljö och klimat på Boverket, jobbar som projektledare där och har arbetat med att underlätta införandet av klimatdeklarationer sedan 2017. Enligt henne har det inte varit någon anstormning av frågor till Boverket sedan lagen infördes.

–Vi har ju haft löpande information under ganska lång tid, vi fick många frågor innan handboken publicerades men sedan dess har det varit ett jämnt flöde, säger hon.

Handboken hon berättar om finns på Boverkets hemsida tillsammans med Boverkets klimatdatas och en webbutbildning.

Själva klimatdeklarationen, alltså beräkningen och sammanställningen av klimatpåverkan vid byggskedet, ska omfatta uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter.

Byggnader som uppförs av privatpersoner, inte kräver bygglov, har en yta på mindre än 100 kvadratmeter eller utgör fastighet för industriändamål är några exempel på byggnader som är undantagna från klimatdeklarationen och än så länge är klimatdeklarationerna avgränsade till vissa byggnadsdelar. De delar som innefattas är byggnadens klimatskärm, bärande konstruktionsdelar och icke bärande innerväggar.

Konservativt satt klimatdata
Det är byggherren som har ansvar för att klimatdeklarationen görs och lämnas in till Boverket men den mest detaljerade kunskapen om byggprodukterna finns oftast hos byggentreprenörer och underentreprenörerna.Många tillverkare av byggprodukter har tagit fram miljövarudeklarationer som är tredjepartsgranskade enligt den europeiska standarden EN 15804, så kallade EPD:er (Environmental Product Declaration)som kan användas till beräkningarna. I de fall de inte finns, går det att hämta generiska klimatdata från Boverkets klimatdatabas, genomsnittliga klimatdata som är representativa för svenska förhållanden.

Dessa klimatdata är dock konservativt satta för byggmaterialprodukter, cirka 25 procent högre än genomsnittet enligt Boverket, som ett sätt att uppmuntra till att fler både tar fram och letar upp specifika klimatdata. Återanvända byggprodukter är satta till noll klimatpåverkan i produktskedet, till det tillkommer transporter.

Klimatdata för energi och bränsle måste dock hämtas från Boverkets klimatdatabas, dessa data är inte konservativ satta.

Av de detaljfrågor som kommit in till Boverket efter att lagen trädde i kraft så har det funnits en del frågetecken kring när klimatdeklarationen ska lämnas in enligt Kristina Einarsson.

Kristina Einarsson, expert på miljö och klimat på Boverket

–En del tror att man ska lämna in klimatdeklarationen i samband med bygglov men det påverkar alltså inte bygglovsprövningen utan det är först inför slutbeskedet som det krävs att en klimatdeklaration är registrerad hos Boverket för att kommunen ska kunna lämna slutbesked, säger hon.

De nuvarande bestämmelserna handlar först och främst om ett förberedande arbete inför ett framtida gränsvärde, det vill säga krav på maximal tillåten klimatpåverkan, som planeras att införas till 2027. Då är också planen att fler inslag i byggprojekten ska läggas till kraven, som exempelvis installationer och invändiga ytskikt.

–Flera i byggbranschen har efterfrågat en klimatdeklaration vid bygglovet men vi ser inte att det ger samma styrande effekt. Om gränsvärden införs då är det viktigt att veta utfallet, hur det blev, säger Kristina Einarsson.

Artikeln publiceras här i nedkortad version, logga in och läs hela artikeln som pdf.

 

Jennie Krook
Frilansjournalist