Att återställa är inte alltid rätt -Handbok om täkter blev årets innovation

takter-myllrar-av-liv-1Årets Innovation 2015 gick till en handbok som inspirerar till att skapa bra natur i täkter. Bakgrunden är att miljöerna i täkterna gynnar den biologiska mångfalden. Här finns klippbranter för häckande fåglar. I rasbranterna trivs blommor och bin och upplagshögarna blir fina hem till ormar och grodor. Handboken pekar på åtgärder under drift och i samband med efterbehandling. Ibland är det bäst att inte göra någonting.

TEXT: MONICA SOLDINGER ALMEFELT ILLUSTRATIONER: ENETJÄRN NATUR

I snitt använder medelsvensken tio ton ballastprodukter per år. Vi färdas på landets vägar och järnvägar, vi parkerar våra bilar på asfalterade parkeringsytor och många bor i hus som till stor del är byggda av betong. Isälvsavlagringarnas betydelse för dricksvattenförsörjningen gör att det blivit allt svårare att få tillstånd för nya sand- och grustäkter även om behovet av grus och sand fortfarande är stort. Industrin har därför lagt ett tydligt fokus på bergtäkter och krossprodukter i stället för naturligt grus och sand. Det som utmärker de senaste trettio årens utveckling är att antalet täkter har minskat och i gengäld är det färre men större täkter som producerar mer. Framför allt minskar antalet mindre naturgrustäkter och sedan något år tillbaka finns det fler tillståndsgivna bergtäkter än naturgrustäkter.

ÄVEN BERGTÄKTER GER LIVSRUM
Bergmaterialindustrins täkter innebär ingrepp i naturen, men det finns också höga naturvärden i täkterna. Anledningen är att täkterna skapar varierade miljöer med förutsättningar som är ovanliga i det omgivande landskapet. Mest uppmärksammade hittills är sand- och grustäkterna. Här skapas livsrum för många insekter som bin och humlor och rasbranter i täkter kan vara utmärkta häckningsplatser för backsvalor. Mindre känt är att även bergtäkter kan skapa bra förutsättningar för biologisk mångfald. Här finns klippbranter som erbjuder livsrum för många lavar och mossor och bra häckningsplatser för olika fåglar. Potentialen för hög biologisk mångfald är alltså stor och det är dags att vi börjar ta tillvara den.

ÅTERSTÄLLA ÄR INTE ALLTID RÄTT
Många efterbehandlingsplaner fokuserar idag på att försöka återskapa det tidigare landskapet – ofta en relativt artfattig miljö med tät tall- eller granskog. Istället kan nya unika miljöer skapas genom att ta tillvara förutsättningar som skapats av verksamheten. Istället för att gödsla och plantera kan det ibland vara rätt att helt enkelt inte göra någonting. I naturen förekommer ett myller av organismer. De hör till olika arter och varje individ bär med sig en unik kombination av gener. Olika arter har olika krav och lever därmed i olika livsmiljöer. Denna variation av gener, arter och livsmiljöer brukar kallas biologisk mångfald. Det finns många anledningar till varför det är av oerhörd stor vikt att bevara den biologiska mångfalden. Några av dessa anledningar är:
takter-myllrar-av-liv-2 
 ■ Artvariation. Ekosystemen med alla dess arter förser oss med en stor del av det som är livsnödvändigt för oss människor. Olika arter ger oss till exempel råmaterial, mat och mediciner men också inspiration till tekniska lösningar på olika problem.
Genetisk variation. En variation av egenskaper inom arter är nödvändigt för att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya förutsättningar. Genetiska resurser är också viktiga för utvecklingen av nya grödor och mediciner.
Ur ett etiskt perspektiv kan vi också ställa oss frågan om vi har rätt att utrota andra arter överhuvudtaget. Bara för att en art inte har något värde för oss människor gör det inte arten värdelös. Den kan till exempel ha ett värde för omgivningen eller för andra arter.

 

 

SYFTET MED PROJEKTET
Syftet med projektet var att skapa en handbok för biologisk mångfald i berg- och grustäkter med konkreta exempel på åtgärder. Speciellt ska handboken:

■ Långsiktigt öka förståelsen, intresset och kunskapen om biologisk mångfald i berg- och grustäkter hos alla som arbetar inom bergmaterialindustrins värdekedja: från beslutsfattare och företagsledare, via tekniker och miljövetare, till täkternas platspersonal.
■ Vara skriven på ett sådant sätt att den är lättillgänglig för alla som arbetar inom bergmaterialindustrin i Sverige, oavsett utbildnings- och yrkesmässig bakgrund.
■ Vara skriven på svenska samt vara anpassad för svenska förhållanden och ta hänsyn till Sveriges varierande geografi, geologi och natur.

BIOLOGER OCH INDUSTRIN MÖTTES
Swerock har varit projektledare och Enetjärn Natur har skrivit handboken. Under projektet hade vi mycket givande utbyten på referensgruppsmötena när personer med olika utbildning och infallsvinklar fick diskutera ihop sig. Det som var självklart för biologerna visade sig exempelvis inte alls vara självklart för representanterna från ballastindustrin, och tvärtom. I projektet ingick representanter från Swerock/Peab, Skanska, NCC, SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), WSP, Heidelberg Cement och Länsstyrelsen Östergötland. Projektet inleddes med en sammanställning av den information som finns tillgänglig idag om biologisk mångfald i grus- och bergtäkter samt metoder för biologisk efterbehandling. Fokus var på svenska/ nordiska förhållanden, men inspiration inhämtades även från projekt från andra delar av världen. En viktig del av projektet var också att kunna presentera ett antal ”case studies”. För detta ändamål valdes fyra täkter ut, både berg- och grustäkter, lokaliserade inom olika geografiska regioner och med olika lång tid kvar till avslut och efterbehandling. Det är själva handboken som är slutrapporten från projektet. Den innehåller konkreta råd och tips på hur man skapar biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sin täkt, vilken nycklats ut i början av boken.

KARTSKISS ÖVER PLANERADE ÅTGÄRDER
Den täktägare som är intresserad av att stärka de biologiska värdena i sin täkt kan underlätta arbetet genom att göra en plan för artrikedom. Planen bör beskriva hur och vilka åtgärder som är lämpliga att arbeta med i den specifika täkten. Fokus ska vara på åtgärder som kan utföras i driftskedet, när personal och maskiner finns på plats. Planen ska hållas kort och enkel och utgå från de livsmiljöer och åtgärder som presenteras i handboken. I princip räcker det med en kartskiss för en bra överblick över täkten. De miljöer som beskrivs i handboken är bergväggar och klippbranter, rasbranter och slänter, upplagshögar och vallar, lövskog, gräsmarker och vattenmiljöer, se nedan.

BERGVÄGGAR OCH KLIPPBRANTER
Spräng ut klipphyllor, skapa variation med skrevor, sprickor mm. Tänk på säkerheten och genomför säkerhetsåtgärder! Sten utgör ett oerhört viktigt växtsubstrat för många lavar och mossor. Klippväggar med klippavsatser är ändå mest kända som värdefulla för fågellivet. Många fåglar bryr sig inte om bullret i täkten och kan etablera sig i områden som ligger nära pågående brytning.
Vad är bra att eftersträva?
■ Klipphyllor. Med eller utan vegetation.
■ Skuggiga, nordvända väggar/branter. Ger ett stabilt fuktigt mikroklimat för fuktkrävande arter.
■ Torra, sydvända, solexponerade väggar /branter och rasmassor. För värmeälskande arter.

RASBRANTER OCH SLÄNTER
Se över möjligheterna till att skapa rasbranter som gynnar insekter och fågelliv. Här trivs arter som gynnas av återkommande störningar. Hur vegetationen utvecklas här beror på klimat, markförhållanden, exponeringsgrad och störningsfrekvens. Blommande växter som etablerar sig i den här typen av livsmiljö är viktiga nektarkällor för många insekter som humlor, bin, fjärilar, steklar pollenätande baggar med flera. Insekter, växter och eventuella backsvalor störs inte av verksamheten, men kom i håg att inte utföra åtgärder i de direkta branterna i samband med häckning (maj-mitten av augusti).
Vad är bra att eftersträva?
■ Öppna solbelysta slänter med dåligt utvecklad vegetation.
■ Slänter med jord, grus, sand och bergkross direkt i markytan. Företrädesvis solbelysta områden.
■ Branta slänter där ras och erosion sker naturligt.
■ Höga (>3 m) rasbranter med sand, finsand eller annat finkornigt material.

UPPLAGSHÖGAR OCH VALLAR
Upplagshögar och vallar utgör livsmiljöer för de mest störningsgynnade arterna. Dessa miljöer är bra exempel på vandringsbiotoper. Vandringsbiotoper är miljöer som störs kontinuerligt, men som däremellan erbjuder ett livsutrymme för de arter som trängs undan i andra miljöer. I dessa miljöer är ofta koncentrationen av blommande örter hög samtidigt som mycket sand och jord finns direkt i markytan. Upplagshögar med stenar och block skapar mycket hålrum och är ofta bra miljöer för ormar, gro dor och ödlor. Just sten- och blocksamlingar är inte beroende av samma störningsfrekvens som jordhögar.
Vad är bra att ha eftersträva?
■ Kontinuerlig störning – bortschaktning och uppläggning av nya högar.
■ Mycket jordmaterial (sand, grus, sten) i markytan och outvecklad vegetation.
■ Näringsfattiga förhållanden.
■ Hålrum mellan block och sten.

LÖVSKOG
Det är känt att den biologiska mångfalden ökar med ökad andel lövträd i en skog. Exempelvis blir det fler arter och individer av kärlväxter, fåglar och fladdermöss. Lövskogsmiljöer i en täkt blir aldrig särskilt stora och ofta består de av träd i relativt ung ålder. Det finns dock ett värde med dessa mindre grupper med lövträd, särskilt när täkten ligger i ett landskap som domineras av brukad barrskog.

GRÄSMARKER
Gräsmarker med många blommande örter är värdefulla för den biologiska mångfalden, dels för att många olika kärlväxter, mossor och svampar kan hitta livsrum här, dels för att många insekter använder blommande växter som näringskälla. Utan skötsel eller någon form av kontinuerlig störning växer dock gräsmarker igen med högre vegetation, buskar och träd. Då går mångfalden förlorad.
Vad är bra att eftersträva?
■ Öppna områden med finkornigt, sandigt material i markytan.
■ Näringsfattiga förhållanden.
■ Väldränerad mark.

VATTENMILJÖER
Småvatten i täkter kan vara väldigt artrika. Vattensamlingar är viktiga för många vattenlevande insekter, groddjur, ormar och fåglar. I både den aktiva delen och i de delar som inte längre är aktiva i en täkt finns ofta sänkor där vattensamlingar skapas antingen av grundvatten eller av att regnvatten samlas och förhindras att infiltrera bort. Till vattenmiljöerna kan även räknas
de vattensamlingar som bildas och används av verksamheten. Exempelvis sedimentationsdammar och diken för att leda bort länsvatten. Eftersom vattensamlingarna är små och ofta saknar förbindelse med naturliga vatten förekommer ingen fisk. Utan fisk blir miljöerna idealiska för många grod- och kräldjur som behöver vattensamlingarna för att kunna föröka sig.

takter-myllrar-av-liv-3

Vad är bra att eftersträva?
■ Solbelysta vattensamlingar.
■ Variation i djup, bottenstruktur och utbredning.
■ Generellt är alla vattensamlingar värdefulla – även grävda diken.
■ Ingen förekomst av fisk och/eller kräftor.
■ Varierad omgivning i anslutning till vattensamlingarna. Stenblock och död ved skapar håligheter, vegetation med gräs omväxlat med buskar och helt vegetationsfria ytor skapar många mikromiljöer.

ATT TÄNKA PÅ
En följd av åtgärderna som presenteras i handboken är att täkterna kommer bli hemvist för fler arter. Eftersom livsmiljöerna som skapas i täkterna ofta är unika i ett landskapsperspektiv kommer det bli vanligare med fler skyddsvärda arter i våra täkter. Vad händer exempelvis när backsvalor, en rödlistad och skyddsvärd art, etablerar sig i en vall inom täkten? Det finns inga entydiga svar – men det är oerhört viktigt att ha en dialog med tillsynsmyndigheten. Många problem löses med god planering och en regelbunden kontakt med tillsynsmyndigheten. Eftersom miljöerna som skapas i täkter till stor del är störningsgynnade kan de behöva viss skötsel efter verksamhetens avslut. Till exempel hotas gräsmarker av igenväxning av sly, buskar och träd. Växer områdena igen går många av värdena förlorade. I efterbehandlingsskedet bör man ha fokus på åtgärder och miljöer där arter gynnas utan att några större skötselinsatser utförs i framtiden. Möjligheten finns dock att upprätta naturvårdsavtal med markägare för att säkerställa en viss skötsel. Det kan handla om röjning av hög vegetation, buskar och träd, harvning för att behålla öppna områden med jord i markytan med mera. För mer detaljerad information om vad som gäller angående naturvårdsavtal – kontakta tillsynsmyndigheten.

ÅRETS INNOVATION 2015
Vinnare av Årets Innovation 2105 blev projektet ”Ökad biologisk mångfald i täkter både under drift och efter avslutad verksamhet” MOTIVERING: Bergmaterialindustrins täkter innebär stora ingrepp i naturen, men det finns höga naturvärden i täkter. Anledningen är att täkterna skapar varierande miljöer med andra förutsättningar än i det omgi
vande landskapet. Potentialen för ökad biologisk mångfald är alltså stor. Projektet har resulterat i en handbok om hur man med relativt enkla medel kan skapa ekologisk hållbarhet och biologisk mångfald i täkter under drift och efter avveckling. Handbokens rekommendationer kan också appliceras på anläggningsprojekt. arets-innovation-jpgProjektet bidrar till hållbar utveckling och till att täktverksamhet kan leverera viktiga ekosystemtjänster, och det medför således potentiellt hög samhällsnytta.

monica-soldinger-almfeltMonica Soldinger Almefelt
Tekn dr civ ing
Chef råmaterialförsörjning grus och berg
Swerock

HANDBOK
www.sbuf.se sök projekt 13021
Ökad biologisk mångfald i täkter både under drift och efter avslutad verksamhet.

Bli den första att kommentera "Att återställa är inte alltid rätt -Handbok om täkter blev årets innovation"

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.