I kvarteret Stora Frösunda i Solna har BESAB under perioden april 2018 till juni 2019 utfört grundläggningsarbeten för en ny bilhall med ovanliggande bostäder. Inom en borrad glesspont, ca 350 krönmeter med tre till fyra hammarbandsnivåer, har upp till femton meter djupa schakter utförts i lera och flytbenägen siltig jord ned till och ibland under grundvattennivån. Jordinjektering utfördes innan schakt- och utfackningsarbetena för sponten påbörjades för att förhindra utfall av lösa jordmassor. Spontens rörelser övervakades med automatiska inklinometrar och stagkraftsgivare. En del märkliga mätresultat uppkom som orsakade oroligheter under utförandet. Läs hela artikeln här som pdf.
I nom kvarter 6 och 7 på fastigheten Stora Frösunda 2 i stadsdelen Haga Norra i Solna uppförs för närvarande Europas modernaste bilhall. Anläggningen om cirka 37 000 m2 bruttoarea färdigställs under 2021 och kommer att inrymma kontor, restaurang, bilhall, car show room, verkstad och underjordsgarage i två våningar. Ovanpå anläggningen kommer det att uppföras bostäder i åtta till tolv våningsplan, dessa kommer under 2022 vara redo för inflyttning.
Ytterligare utveckling av stadsdelen kommer att ske, bland annat med sex bostadskvarter och två kontorsbyggnader vilket innebär ca 900 lägenheter och 70 000 m2 kommersiella ytor. Inom stadsdelen kommer det att produceras egen värme och kyla genom att installera ca 160 st brunnar för geoenergi på ett djup av 330 meter. Sammanlagt beräknas 2 000 människor bo och 5 000 människor arbeta i stadsdelen. Bilia som har befunnit sig i området sedan 1968 blir kvar, men nu med en helt ny och modern fullserviceanläggning.
Upphandling
Byggherren Fabege inledde systemhandlingsprojektering för anläggningen under sommaren 2017 genom att anlita ELU Konsult för att genomföra geotekniska markundersökningar för utredning av lämpliga stödkonstruktioner och grundläggning. Projektet övergår ganska snart till en förtroendeentreprenad mellan Fabege och Zengun. I december 2017 mynnade systemhandlingsprojekteringen ut i ett förfrågningsunderlag, där sponten utgjordes av en borrad tätspont. Anbud kom in till beställaren som valde att föra dialog med ett antal av anbudslämnarna. Parallellt med detta drevs projekteringen vidare och under mars 2018 skickades ett reviderat förfrågningsunderlag ut, där bland annat den borrade tätsponten hade bytts ut mot en borrad glesspont. Efter nya anbudsutvärderingar och förhandlingar valde beställaren slutligen BESAB som entreprenör för grundläggningsarbetena och S46 som entreprenör för schaktningsarbetena.
Befintliga förhållanden
Fastigheten har sedan början av 1970-talet dominerats av Bilias anläggning med lokaler för bilförsäljning, verkstad, en bensinstation och stora parkeringsytor, se figur 1. Området för den nya anläggningen används för bilparkering och utgör en lågpunkt med nivå ca + 12 inom fastigheten. Marknivån vid Kolonnvägen är ca + 20, vid Frösundaleden ca + 22 och vid Bilias befintliga anläggning ca + 17. Området avgränsas i norr av ett privat område där berget kommer upp i dagen. Den befintliga anläggningen har källare med golvnivå ca + 17 och är huvudsakligen grundlagd på betongpålar slagna med lutning, men även plattgrundläggning förekommer. Anläggningen ska vara fullt tillgänglig och vara i drift fram tills det att den nya anläggningen är inflyttningsbar.
Jordartsförhållanden
Jorddjupen inom fastigheten varierar kraftigt. I nordväst förekommer berg i dagen och i andra delar har sondstopp erhållits drygt 30 m under markytan. Inom vissa delar finns upp till 15 m fast lagrad friktionsjord ovan berget. Större delen av området är uppfyllt. Under fyllningen finns ett ca 5 m tjock lager av lera med torrskorpekaraktär. Under leran förekommer svallat material av i huvudsak sand och silt men även lera förekommer i lager eller skikt. Detta jordlager har en tjocklek av upp mot ca 15 m. Därunder följer fastare friktionsjord på berg. Block förekommer både i fyllningen och i friktionsjorden. Uppmätta grundvattennivåer inom området varierar mellan ca + 5 till + 6.
Spont
Både jord- och bergschakt var aktuellt för grundläggningen och eftersom utrymmet för slänter var begränsat behövde schaktningsarbetena utföras inom sponter. Under projekteringen diskuterades valet mellan borrad glesspont och borrad tätspont flitigt; risker med schakt i flytbenägna jordar nära grundvattennivån inom borrad glesspont ställdes mot färre risker men med högre kostnader inom borrad tätspont. Efter att ett antal metoder diskuterats för att minimera och hantera riskerna kunde projektet enas om att utföra schakten inom en borrad glesspont.
Projektering i 3-D
Befintlig grundläggning och befintliga konstruktioner digitaliserades och ritades upp i 3-D tillsammans med nya tillfälliga och permanenta konstruktioner för att visualisera och tydliggöra arbetena, se figur 2. I figuren framgår att ett antal av spontrören behövde borras genom en underjordisk betongkammare och att ett antal befintliga pålar hamnade innanför spontlinjen. Placeringen av spontens stag anpassades och riktades så att de skulle undvika att hamna i konflikt med de befintliga betongpålarna.
Grundförstärkning
Grundläggningsarbetena inleddes med att grundförstärka två av anläggningens betongpålade fundament. Grundförstärkningen var nödvändig eftersom betongpålarna behövde kapas då de var slagna med lutning och hamnade innanför spontlinjen, se figur 2. Grundförstärkningen gjordes med stålrörspålar som borrades till berg och sedan stoppslogs. Därefter schaktades fundamenten fram och en avväxlingsbalk monterades i ett framschaktat dike under fundamentet, se figur 3. Efter att grundförstärkningen färdigställts påbörjades borrning av glessponten för den nya anläggningen.Spontlinjen utfördes som närmast på knappt en halvmeters avstånd från den befintliga anläggningen, se figur 4. Borrningen gjordes från två fronter och utfördes med vattendriven sänkborrhammare. Det befarades att sedimentationsanläggningens kapacitet inte skulle vara tillräcklig för att omhänderta returvattnet från borrningen, men det visade sig att jordens genomsläpplighet var så pass stor att endast en mindre volym returvatten behövde omhändertas.
Läs hela artikeln som pdf Läs hela artikeln som pdf Läs hela artikeln som pdf
Johan Olovsson
BESAB AB