Förbifart Stockholm – framskrider enligt plan

1 november 2018   Intensiv verksamhet pågår i flera parallella etapper i Trafikverkets storprojekt Förbifart Stockholm. Under hösten pågår bland annat arbetet med att bygga om trafikplatser, geotekniska markundersökningar, sprängning av tunnel under Mälaren samt byggnation av nya tunnelrör. Förbifart Stockholm är ett komplext projekt med många tunnelbyggen och ofta relativt svårarbetad terräng. Läs hela artikeln här som pdf.

I höst har arbeten med nya vägar och en ny gång- och cykelbro i Vårby backe i närheten av Kungens Kurva påbörjats. I Vårby backe ska väg E4/E20 byggas ut mer fler körfält på nya vägar, och en ny gång- och cykelbro ska på plats. Lite längre norrut kommer trafikplats Lindvreten att byggas om. Den befintliga bron ska rivas och ersättas av en ny större cirkulationsplats med nya av- och påfarter. Produktionen beräknas vara klar första halvåret 2022.

TRAFIKPLATS LINDVRETEN NORRA STÅR KLAR 2019

– I arbetsområdet bakom barriärerna kommer först röjningsarbete samt geotekniska markundersökningar att utföras. Bygget med de nya vägarna påbörjas nu under hösten, säger Josefine Gröndahl, mediekommunikatör för Förbifart Stockholm på Trafikverket.

Lite längre norrut byggs den nya trafikplatsen Lindvreten Norra. Den beräknas vara klar och kunna öppnas för trafik under andra halvan av 2019. I och med att trafikplats Lindvreten Norra öppnar stängs nuvarande trafikplats Lindvreten under cirka tre år. Här ska en ny cirkulationsplats byggas med anslutande ramper ner till nya E4 och E20. I oktober inleddes nya arbeten som påverkar trafiken i norrgående riktning. Ett körfält mellan Vårby och trafikplats Lindvreten stängs och kvarvarande tre körfält smalnas av.

TUNNELSPRÄNGNING UNDER MÄLAREN KRÄVER NOGGRANN PLANERING

– I området kring Skärholmen och Sätra inleddes i somras arbetet med att spränga tunnlar under Mälaren. På- och avfarterna till tunnlarna kommer att ligga mitt på E4/E20 i höjd med Ikea samt söder om Bredängs trafikplats. Att spränga tunnel under Mälaren kräver extra planering och eftersom det finns en regional svaghetszon på ett ställe där huvudtunnlarna ska gå fram behöver vi använda fler arbetsmoment än enbart traditionell borra-och-spräng-teknik för att skapa en robust stabilitet. Här är det geologin som är den stora utmaningen. Inlandsisen och andra stora rörelser har påverkat berget i dessa områden. Det innebär att bergskvaliteten varierar, det förekommer bland annat lersprickor i vissa passager, säger Josefine Gröndahl.

Tunnelarbetet i båda körriktningar pågår för fullt och planen är att göra ett genomslag under nästa år. Då kommer man att kunna köra hela vägen från etableringen i Sätra hamn till etableringen i Skärholmen.

–Ett omfattande arbete pågår i de tunnlar som ska gå norrut mot Kungshatt och Lovön. Nu är vi framme vid Mälaren och har börjat spränga tunnel i berget under vattnet. Inför arbetet med tunnlarna under Mälaren mellan Sätra hamn och Kungshatt har vi utfört så kallad kärnborrning i tunnelfronten. Kärnborrning är en metod som innebär att vi borrar ut en kärna ur berget där tunneln ska gå fram. Kärnan ger oss en bild av hur det ser ut inuti berget och hjälper oss att avgöra vilken metod vi ska använda vid injektering och förstärkning, säger Josefine Gröndahl.

ARBETSTUNNLAR GER INFORMATION OM BERGFÖRHÅLLANDEN

Först borras mellan fyrtio och femtio hål i en välvd solfjäderform längs med bergets tunnelfront. I varje hål sticks kraftiga stålrör in. Därefter fylls hålet med cement för att fästa stålröret och täta sprickor i berget. Först därefter sprängs tunneln ut. I nästa steg rensas berget på lösa stenar, bultas och täcks med sprutbetong som förstärker berget. Arbetet fortskrider i en takt på mellan fem och femton meter i veckan.

–Parallellt med sprängningen av huvudtunnlarna i passagen mellan Sätra och Kungshatt jobbar vi samtidigt med att spränga oss vidare mot Kungshatt och Lovön i två parallella arbetstunnlar. Dessa två mindre arbetstunnlar kommer att förse oss med ännu mer information om hur berget ser ut under Mälaren, säger Josefine Gröndahl.

Läs hela artikeln här som pdf.

Annika Wihlborg
Frilansjournalist