Myter & fakta om passivhus

15 oktober 2020  Välbyggda serieproducerade småhus med värmepumpar är bättre än passivhus visar uppföljande undersökningar av bebodda hus. Såväl vad gäller bygg- och energikostnader som innemiljö. Passivhusdebatten pågår med en strid ström av nyhetsinslag och tidningsartiklar. Samtidigt träder allt fler boende fram och vittnar om problem med hus och hälsa. Marknads föringen av passivhus har inte tillräckligt kritiskt granskats av media visar bland annat ett tv-program som fällts av Gransknings nämnden för radio och tv. Läs hela artikeln som pdf här.

Energisparandet i nya bostäder har inte kommit särskilt långt sedan oljekrisen 1973. Som framgår av offentlig statistik är besparingarna genomsnittligen av storleksordningen 10–20 %. En väg till framgång är att arbeta med helhetsgrepp och systemtänkande samt rangordna olika lösningar med hänsyn till kostnader, energianvändning och innemiljö. Man måste ingående granska och utvärdera nya lösningar innan beslut fattas om att starta eventuell serieproduktion. Detta för att främja goda lösningar som kan ha en sparpotential på ytterligare minst 20 %.

Passivhusens föregångare: luftvärmda hus på 80- och 90-talen
Oljekrisen 1973 blev starten på en mängd FoU-arbeten och konstruktionsändringar av nya hus. Kunskapsnivån om byggfysik, energi och innemiljö i byggnader var låg. En mängd energisparåtgärder infördes men medförde olika innemiljöproblem och byggskador. Många gånger uteblev energibesparingen helt eller delvis.

På 1980-talet började luftvärme med återluft marknadsföras i bostäder. Strategin var att värme- och ventilationssystemen kunde förenklas och slås samman till ett distributionssystem genom att husen gjordes avsevärt mer isolerade och tätare.

Figur 1. Genomsnittlig energianvändning per m2, summan för byggnadsuppvärmning och varmvatten, exklusive hushållsel i 7 000 småhus under 2011, fördelat på byggår, kWh/m2.

De luftvärmda husen påstods ha lägre energianvändning och god innemiljö även för allergiker. Marknadsföringen var ytterst aggressiv och argument som i figur 1 användes. De luftvärmda husen visade sig snart ha helt andra egenskaper. Sanningen är att alla nya bostadshus måste värmas i nordiskt klimat. Redan vid ett par plusgrader ute måste energi tillföras via värmesystemet i småhus för att upprätthålla normal innetemperatur 20°C! Många problem uppstod i de luftvärmda husen både i form av större effekt och energibehov än beräknat,men allvarligast för de boende, hälsoproblem och en mängd innemiljöproblem. Ett antal luftvärmda hus har måst kompletterats med elradiatorer för att vara beboeliga, däribland 28 småhus på Bo92 i Örebro.

Mer än 30 000 småhus byggdes med luftvärme och cirka 20 % av dessa hade allvarliga problem för de boende liksom högre energianvändning än utlovat. Till slut blev husen med problem så många att Boverket i de nya byggbestämmelserna 1994 förbjöd luftvärme med återluft. Ett förbud som senare successivt luckrats upp. Kring millennieskiftet återkom luftvärmen i nya passivhus, nu utan återluft.

Vad är passivhus?
Småhus kan byggas på många olika sätt. Ett av dessa sätt är passivhus som kararakteriseras av: extremt tjock isolering, hög täthet, ofta stora glasytor och ett kombinerat värme- och ventilationssystem, luftvärme dvs frånlufts-/tilluftsventilation med ventilationsvärmeväxlare och elektriskt värmebatteri för värmning av tilluften. Klimatskärmen ska vara så energisnål att ventilationsluften räcker för att värma huset. Några element/radiatorer under fönster ska inte finnas. De flesta passivhus är elvärmda med ett värmebatteri.

Skrönor och myter om passivhus
Det verkar fint att slippa synliga element/ radiatorer och lika fint att ha skyltfönster ut mot naturen och grannarna. Men, vi lever i ett nordiskt klimat med andra krav på uppvärmning och komfort än i Sydeuropa. Det är det vi måste bygga efter. Annars får de boende hälso- och komfortproblem samt bygg- och energikostnaderna skjuter i höjden – vilket också har skett.

Förespråkarna påstår osakligt bland annat att:

  • Inneluften är bättre än uteluften genom att den filtreras.
  • Ingen köpt energi behövs. Husen är självvärmda/kroppsvärmda och har därför inget värmesystem.
  • Stora och energieffektiva fönster spar energi.
  • Passivhusen har obetydligt högre eller samma produktionskostnader och lägre energianvändning än vanliga hus.
  • Passivhus minskar användningen av ”marginalel” producerad med kolkraft jämfört med om man använder värmepumpar.

Få har tagit ett helhetsgrepp för att klarlägga passivhusens verkliga egenskaper och beaktat systemet boende-byggteknikenergi- innemiljö. Förespråkarna har därför hittills fått stå ganska oemotsagda i debatten och använt många osakliga argument.

Energianvändning totalt och delposter
Trots stora ekonomiska satsningar för att spara energi under mer än 40 år har energianvändningen i nya småhus inte minskat så mycket visar offentlig statistik, Energimyndigheten (2012, 2017), figur 1 samt tabellerna 1 och 2. Elvärmda småhus byggda under 1970-talet har 2011 genomsnittligen specifik total energianvändning för summa värmesystem, varmvatten och hushållsel med 120 kWh/m2 eller 17 400 kWh medan ”dagens” nyproduktion 2001 genomsnittligen visar cirka 118 kWh/ m2 eller 16 800 kWh.

För 2016 har energianvändningen i småhus byggda på 1970-talet genomsnittligen minskat till 112 kWh/m¦ eller 16 100 kWh medan småhus byggda 2001–2010 har energianvändningen 108 kWh/m¦ eller 16 300 kWh. Som framgår är energibesparingarna genomsnittligen mycket små trots de stora resurser som satsats på att minska energianvändningen. Det rör sig inte om mer än 10–20 % om man jämför hus byggda på 1970- talet med hus byggda under 2000-talet.

Läs hela artikeln som pdf här.

Christer Harrysson
Professor emeritus i byggteknik
Örebro universitet