Betongen är den stora klimatfrågan för byggbranschen.

16 april 2021   Riksbyggen gjorde 2015 Sveriges första upphandling av klimatförbättrad betong. (Se Husbyggaren 2/2016). Då var de ensamma. Men det är dom i längre. Byggbranschen var inte så snabb på bollen. Sveriges riksdag tog sitt första klimatmål 1988. IPCC bildades samma år. 1992 kom klimat-konventionen. Byggbranschens stora klimatproblem blev kvar i alla år.

Men nu är nästan alla på banan: byggföretagen Peab, Skanska, NCC, Veidekke och stora beställare som Trafikverket. Thomas Betong säljer Thomagrön®, betong med upp till 50 % lägre klimatpåverkan. Skanska erbjuder Grön betong som utlovar halvering av koldioxidutsläppen: grön väggbetong, grön bjälklagsbetong, grön garagebetong och grön betong för det 144 meter höga kontorshuset Citygate i Göteborg som byggs nu och ska vara klart sommaren 2022.Betongindustri, liksom Cementa inom Heidelberg Cement, marknadsför Biobetong TM. Det var också Cementa som levererade cement lägre koldioxidavtryck med hjälp av inblandad flygaska till Riksbyggens projekt. Cementa vill idag inte uttala sig om cementrecept till Husbyggaren.

Minusutsläpp med trä?
Ett annat sätt att minska betongens klimatavtryck är att bygga i trä. Veidekke bygger trähuskvarteret Cederhusen i Hagastan i Stockholm åt Folkhem, som hävdar att detta ger minus 16 000 ton koldioxid! Veidekke hävdar också, på sin hemsida, att fiberbetong ger mindre utsläpp genom att det behövs mindre mängd betong. En fiberbetongplatta kan vara 16 mm, eller till och med 12 mm, jämfört med en vanlig betongplatta på 100 mm.

Maria Sandell, hållbarhetschef på JM, pekar också på vikten av slimmade konstruktioner.
-Vi kör ett byggsystem för alla våra hus och där har vi minskat mängden betong i konstruktionen och sen inför vi det för alla våra projekt.

JM har under 2020 gjutit två trapphus i kvarteret Havreflingan, Järfälla, den ena med klimatförbättrad betong från Betongindustri, med tio procent mindre koldioxidavtryck, det andra med vanlig betong. Det föll väl ut.
-Vi ska testa fler leverantörer och högre inblandning av slagg. Vi vill ha det som standard, men först vill vi utvärdera hållfasthet och kvalitet och brinntider, säger hon.

JM bygger också i trä i bland annat Södertälje 2021.

Trafikverket ställer krav
Det finns nu en ökande press på klimatavtryck från beställare som Trafikverket. Verket ställer krav på att den cement som används i deras projekt 2020-2024 ska släppa ut högst 0,7 kg koldioxid per kg cement, eller högst 0,125 per kg betong, berättar Åsa Lindgren projektledare vid Trafikverket. Det skärps till 0,62 respektive 0,108 kg från 2025. Målet är, precis som för hela Sverige, netto noll utsläpp till 2045.
-Vi utvecklar kraven i samråd med branschen, för att se var deras utveckling ligger. Det är ingen idé att vi ställer krav på produkter som inte finns att tillgå, säger Åsa Lindgren.

Det varierar också över landet, eftersom det finns olika tillgång på material att blanda in, som masugnsslagg och flygaska. Det är  olika beroende på hur betongen används, efter exponeringsklass. Det finns ännu inget exakt mått på hur långt man lyckats, men Åsa Lindgren tror att det är cirka 20% mindre utsläpp jämfört med en referensbetong.

-Vi har projekt med högre inblandning där man jobbar med högre inblandning av alternativ. Man ersätter ytterligare mer av den traditionella Portlandscementen med slagg. Då behövs ytterligare provningar, för det är hittills oprövat. Men fullskaletest är nu i gång. (Se längre fram i artikeln.)

Norsk cement mer elektrisk
Förutom alternativa bindemedel finns det också cement med något mindre utsläpp att köpa från Brevik i Norge, där man använder mer el i sina produktionsprocesser, enligt Åsa Lindgren. Cementa och Vattenfall har planer på att i ännu större skala ersätta bränslen med el även på Gotland. Just där på Norcem i Brevik (tio mil väster om Strömstad, fågelvägen) har Norge beslutat att lagra koldioxiden i projekt Långskepp. Norcem är liksom svenska Cementa en del av koncernen Heidelberg Cement. Planen är att samla in 400 000 ton koldioxid per år (av 850 000 ton i utsläpp), frakta den med fartyg till havet väster om Bergen och trycka ner de under havsbottnen där. Projektet beräknas kosta 17 miljarder kronor, varav norska staten betalar det mesta, antingen direkt eller via Equinor (fd Statoil).

Det är världens första projekt för koldioxidlagring från cement, och Norcem skriver på sin hemsida att tekniken kan komma att få ”viral” spridning, men det kanske de skrev innan Covid-19 slog till. Om detta kan vara en framkomlig väg att minska utsläppen även i Sverige får framtiden utvisa. Det finns ett brett politiskt stöd det, men är politikerna också beredda att betala vad det kostar?

Lera ett alternativ
Om det inte får så stort genomslag så är det klart att slagg och aska inte räcker för att ersätta all Portlandcement.
-Inom forskningen tittar vi ännu ett steg längre bort: calcinerade leror och geopolymerer. Det är inget vi använder i Sverige idag, men det vill vi se hur det kan funka för oss och i vilka tillämpningar, säger Åsa Lindgren.

Geopolymerer är en grupp tvåkomponentsmaterial med kisel och aluminiumoxid som aktiveras med en alkalisk lösning. (Se även Husbyggaren 2/2018.) Åsa Lindgren nämner också aska från förbränning av biobränslen som ett möjligt framtida bindemedel. Trafikverket är en stor forskningsfinansiär med en årlig budget på 700 miljoner kronor, ”men det ska ju räcka till många områden”, påpekar Åsa Lindgren.

Även RISE (ri.se) och Vinnova har studerat lerorna i ett projekt kallat ClayBind. Det kom 2020 fram till att ”ett bindemedel som innehåller 30% kalcinerad lera och 15% kalksten avger 35% mindre CO2 per kg bindemedel jämför med ett 100% cementprov”, men att den bästa leran i södra Sverige finns i skyddade områden.

Åsa Lindgren nämner ett annat projekt på RISE, Betcrete 2.0 Klimatneutral cement- och betongindustri, forskning om bland annat alternativa bindemedel (projektet ger f.ö. ut ett gratis nyhetsbrev om betong). Ett av Trafikverkets projekt med särskilt hög ambition är Hamnbanan i Göteborg i Eriksbergs hamnområde. Den sista etappen är att bygga om 1,9 km till dubbelspår (till Pölsebo) varav 1,1 km i tunnel.
-Det är en stor ekonomisk satsning. Hamnbanan är viktig för Sverige, för 30 procent av Sveriges utrikeshandel går genom hamnen i Göteborg, berättar projektledare Björn Ållenberg.

Betongarbetena börjar i höst. Det ska vara klart december 2023. Tunneln ska dras under en känslig miljö, Krokängsparken. I parken finns gott om gamla, ihåliga ekar.

Tuffare miljö för anläggningscement
-Vi ställer krav på att reducera klimatavtryck i förfrågningsunderlag, säger Björn Ållenberg. 

Det är Skanska som gör jobbet, och föresatsen är att minska klimatpåverkan med 50 procent berättar Mikael Andersson, Skanska. Då jämför man med en standardcement 2015.

-Sådant har gjorts för hus, och Thomas Betong har åstadkommit minus 50 procent. Men det är tuffare krav för anläggningsbetong. Där har man tidigare inte lyckats minska mer än 15-20 procent (se artikel Svensk infrastruktur mogen för klimatförbättrat cement i Husbyggaren 1/2020.) 
–Så vi har provgjutit och nu börjar vi känna positiva vibbar! säger han.
Det är 40000 kubikmeter betong som ska gjutas.
-Jag vågar inte svära på att vi klarar 50 procent, men vi är ganska säkra på att klara minus 40 procent, säger han.
Minskningen beror på inblandning av slagg.
-Det är spännande att använda restprodukter som man förr inte kunde bli av med, säger Mikael Andersson.

Den klimatsmartare cementen kommer från Skanska Industrial Solutions (tidigare Skanska Asfalt och Betong).

Peabs nya cementfabrik
Peab startar egen tillverkning i Oxelösund genom dotterbolaget Swecem. Där mals slaggcement från SSAB:s masugn i samma stad. Teknisk chef för fabriken är Henry Flisell:
–Jag jobbade tidigare på SSAB och följde med slaggen, säger han blygsamt. Start för kvarnen har fördröjts på grund av Coronan. Nu ska ordinarie drift starta i sommar.

I Swecems produktionsanläggning i Oxelösund ska biprodukten från råjärnstillverkning omvandlas till bindemedel för betongtillverkning.

Kvarnen är av typen VRM, Vertical Roller Mill.
-Det har substantiella fördelar för miljön. Den är mycket energieffektivare för att man kan mata med hög fukthalt så det behövs ingen torkning. Den är också tystare. Men SSAB ska ju stänga av sin masugn år 2025 och ersätta med en ljusbågsugn. Var får ni slaggen från då?
-Den får vi från en systeranläggning i Finland. Vi har tecknat långa kontrakt, det är en förutsättning för investeringen. Råvaruförsörjningen är inget problem de närmaste 15-20 åren, säger Henry Flisell. Fördelen med slagg är att den bara ger 20-40 kg koldioxid per ton jämfört med 8-900 kg för Portlandcement. Men smakar det så kostar det.
-Slaggpriset har stuckit iväg, säger Henry Flisell.

Det beror hittills på att efterfrågan till cementindustrin ökat, men framöver kan tillgången också minska om andra gör som SSAB-Luleå planerar, och byter till en vätgasbaserad process. Det måste också vara rätt sorts slagg. Slaggen från SSAB:s masugn i Oxelösund är snabbkyld och det ger en granulerad, glasartad, bindemedelsprodukt. Slagg från SSAB-Luleå är luftkyld och kan inte användas på samma sätt men ändå göra viss nytta som ballast i betongen, enligt Henry Flisell. Fler material behövs för att ersätta Portlandscement.
–Kalcinerade leror används i Indien och på Kuba, påpekar han.

 

Fredrik Lundberg
Vetenskapsjournalist

Kommentarerna är stängda.