30 december 2019 Flera initiativ tas just nu för att fastighetsägare och byggherrar ta in möjligheten till effektivare energisystem genom solenergilösningar och solavskärmning för fasad och tak vid renovering och nyproduktion. De tre projekten SOL:AR, ELSA och EST har det gemensamt att de vill ta fram energieffektiva lösningar och underlätta för fastighetsägare att visualisera och räkna hem investeringen.
Text: Annika Wihlborg
Även om energibesparingspotentialen i många fall är omfattande för fastighetsägare som investerar i solenergi så behöver barriärerna för att initiera och genomföra en sådan investering sänkas. Forskningsinstitutet RISE avslutade i december 2018 forskningsprojektet SOL:AR, som kartlade förutsättningar och behov kring ett digitalt visualiseringsverktyg för just solenergi- och solavskärmningslösningar.
− Många fastighetsägare saknar fortfarande kunskap om solenergins möjligheter. Det riskerar att bromsa solenergimarknadens utveckling, säger Maria Håkansson, projektledare för SOL:AR på RISE.
Har analyserat estetiska aspekter
I SOL:AR projektet undersökte man möjligheten att använda ett digitalt visualiseringsverktyg där beställare av solavskärmningar och solenergilösningar tar hjälp av avancerad bildbehandlings- och visualiseringsteknik. Man har bland annat analyserat lösningarnas estetiska aspekter när de monteras på en befintlig fasad och vilken energibesparing de kan generera.
−Ett digitalt verktyg kan effektivisera processen från inspiration till installation och skapa nya möjligheter och kontaktytor för nya aktörskonstellationer inom solenergi- och byggbranschen. Under projektets gång har vi genomfört workshops med bland annat fastighetsägare, stadsplanerare och solenergileverantörer för att samla in behov och krav, som sen legat till grund för en teknisk kravspecifikation på ett verktyg som kan tas vidare till en utvecklingsfas, säger Maria Håkansson.
Visualiserar tekniska och estetiska aspekter
Ett digitalt verktyg kan sänka tröskeln för fastighetsägare som funderar på att investera i solenergilösningar. I augusti i år presenterades slutrapporten för SOL:AR projektets inledande fas.
−Vår främsta slutsats är att ett digitalt verktyg för solenergiinvesteringar skulle kunna bidra med mycket nytta, främst för medelstora fastighetsägare. Verktyget kan ge dem en tidig förståelse och en snabb ungefärlig bild av om solceller på fasader är något för dem. Ett digitalt verktyg kan även ge en bild av hur fastigheterna i fråga kan se ut med solpaneler på, en ungefärlig prisbild och hur besparingspotentialen ser ut för just dem, säger Maria Håkansson.
Hon poängterar att det digitala verktyget i första hand är tänkt att ge en initial bild av om en solcellsinvestering kan vara lönsam.
−Vi ser förstås gärna att verktyget kan motivera fastighetsägare att anmäla sig till en solcellskurs eller att på andra sätt skaffa sig mer information om just solcellsinvesteringar. Verktyget kan också fungera som ett stöd i dialogen mellan fastighetsägare och hyresgäst. Våra intervjuer med fastighetsägare visar att de efterfrågar ett verktyg som både kan användas för att ge en snabb överblick ute på fält och för något djupare analyser på kontoret, säger Maria Håkansson.
Kostnadsfritt verktyg för fastighetsägare
En viktig målsättning i SOL:AR projektets första etapp var att ha en teknisk kravspecifikation på ett verktyg som kan tas vidare till en utvecklingsfas. Än så länge finns ingen planerad fortsättning på projektet. En knäckfråga är, enligt Maria Håkansson, att hitta en neutral organisation som är villig att ta på sig ägandeskapet för det digitala verktyget, exempelvis branschorganisationen Svensk Solenergi.
I Husby utanför Stockholm har Svenska Bostäder gjort en omfattande investering i solpaneler på sina fastigheter.
−Vi är övertygade om att verktyget behöver vara kostnadsfritt att använda för att det ska få ett ordentligt genomslag bland fastighetsägare. Det innebär att den organisation som tar på sig rollen att utveckla och äga verktyget också bör kunna hitta en lämplig finansieringslösning. Vi ser en stor potential och har även identifierat en bred målgrupp för det digitala verktyget. Nu är det upp till en annan part att tillämpa våra forskningsresultat i arbetet med att utveckla ett konkret analysverktyg, säger Maria Håkansson.
ELSA ökade samverkan mellan solenergi- och solavskärmningsbranschen
Forskningsprojektet ELSA, solavskärmningar i ett helhetsperspektiv, som bedrivits av RISE och finansierats av bland annat Energimyndigheten, syftade till att skapa ökat intresse, kunskap och acceptans kring möjligheten att kombinera solcellslösningar och solavskärmning i en och samma produkt.
Idén till ELSA föddes för fyra år sedan när Peter Kovacs, Senior expert på RISE Research Institutes of Sweden, installerade en solavskärmning med solceller på RISE egen byggnad. Via ELSA har han, i samarbete med en rad olika aktörer, studerat solavskärmningar utifrån ett helhetsperspektiv; från energieffektivitet till energiproduktion, produktutveckling och arkitektur.
–Ett viktigt syfte med projektet var att öka samverkan mellan solenergibranschen och solavskärmningsbranschen för att generera synergieffekter och skapa nya möjligheter. Vi ville också skapa samverkan mellan arkitekter, entreprenörer, byggherrar och installatörer kring kombinerade solenergi- och solavskärmningsprodukter. Jag är väldigt nöjd med att vi lyckats få till en fungerande samverkan mellan solenergi- och solskyddsbranschen, säger Peter Kovacs, projektledare för ELSA på RISE.
Har resulterat i flera nya produktidéer
Ett sidospår i projektet var att ta fram ny kunskap om innovation av produkter och processer i byggbranschen. Peter Kovacs involverade tidigt de två branschorganisationerna Svenska Solskyddsförbundet och Svensk Solenergi och satte även ihop en arbetsgrupp bestående av arkitekter från Chalmers och Lunds Tekniska Högskola, arkitektbyråerna Kjellgren & Kaminsky och Inobi samt byggföretag, fastighetsägare och entreprenörer och leverantörer från solskydds- och solenergibranscherna.
I en av Malmö Stads fastigheter har man valt att använda sig av solpaneler som även fungerar som solavskärmning.
–Marknaden för den här typen av produkter är stor, inte minst internationellt och i synnerhet med tanke på att andelen solenergi ökar stadigt i många delar av världen. Egentligen är det ju ganska självklart att kombinera solavskärmningsprodukter med lösningar som tillvaratar solens strålar och omvandlar den till energi, säger han.
– Vi är väldigt nöjda med projektet som helhet och de resultat vi uppnått. Projektet har framförallt bidragit till att solskyddsbranschen har fått upp ögonen för kombinationslösningar. Som jag ser det är det solskyddsbranschen som i första hand har möjlighet att driva konceptet vidare genom att komplettera sitt utbud med produkter som avskärmar solens strålar och samtidigt producerar solenergi. Vi har lyckats så en del frön och intresset för att vidareutveckla projektets idéer finns definitivt där, säger Peter Kovacs.
Ett solenergiföretag och en solskyddstillverkare har valt att arbeta vidare med forskningsresultat som ELSA-projektet utmynnade i.
Stor internationell marknad
–När vi inledde ELSA-projektet trodde vi att det skulle finnas ett stort utbud av kombinerade solenergi- och solavskärmningsprodukter på den europeiska marknaden. Det visade sig dock att det knappt fanns några sådana serieproducerade produkter. Det innebär i sin tur att potentialen för de produkter som utvecklas som ett resultat av ELSA-projektet har stor internationell potential. Det är främst solskyddsbranschen som har möjligheten att nu driva det här framåt på marknaden genom att komplettera sitt utbud med den här typen av produkter, säger Peter Kovacs.
I januari 2019 inledde RISE ytterligare ett forskningsprojekt som ska motivera fler fastighetsägare att satsa på solenergi: Optimerad takrenovering för Effektiva SolcellsTak, EST. Projektet, som pågår till slutet av 2020, ska ge fastighetsägare som vill renovera sina tak och samtidigt passa på att installera solceller som draghjälp och konkreta beräkningsmodeller att använda sig av. I Husbyggaren nr 3 i år kan man läsa mer utförligt om EST-projektet.
Annika Wihlborg
Frilansjournalist