Hur trångboddhet kan påverka bostaden så att den påverkar hälsan hos de boende.

 

1 mars 2023   Trångboddhet har varit och är en viktig folkhälsofråga, ofta förknippad med en försämrad hälsa hos de trångbodda. Denna artikel bygger på en systematisk litteraturundersökning där vi studerat trångboddhetens möjliga konsekvenser för hälsa utifrån ett perspektiv som är viktigt bl.a. för de som arbetar med byggnaders tekniska funktion.

Kunskapsöversikten gjordes utifrån hypotesen att trångboddhet kan påverka bostadens skick och funktion negativt och att detta i sin tur kan påverka hälsan hos de boende. Vi fann flera studier som stödjer vår hypotes, och som kopplar trångboddhet till ett brett spektrum av exponeringar som de boende utsattes för, t.ex. mögel, ohyra och allergener, samt användning av biocider. Var och en av exponeringarna kanske redan är känd inom folkhälsan, men vår genomgång belyser att många exponeringar kan finnas samtidigt och utgöra komplexa exponeringssituationer. Exponeringarna skulle troligen kunna påverkas på olika sätt, bl.a. genom utbildning och förändringar i aktiviteter och beteenden i bostaden.

En systematisk litteraturundersökning
Studiens titel är Overcrowding and Hazardous Dwelling Condition Characteristics: A Systematic Search and Scoping Review of Relevance for Health. Den kan laddas ned utan kostnad via denna web-adress[1] och där finner ni också tillhörande referenser. Vår hypotes var att trångboddhet kan påverka bostaden på olika sätt och leda till biologiska, kemiska och fysiska exponeringar (Figur 1). Litteraturöversikten syftade till att sammanställa och lyfta fram sådan information kring trångboddhet som kan leda till hälsovådliga egenskaper i bostaden. Kunskap och medvetenhet om sådana potentiellt farliga miljöexponeringar är viktiga för att kunna vidta rationella åtgärder i syfte att förebygga negativa hälsoeffekter

I databaserna PubMed och Scopus sökte vi efter publikationer (fram till 5 mars 2021) som behandlar hur egenskaper hos hus påverkas av trångboddhet. Vi avgränsade studien till länder som är medlemmar i OECD idag. Påverkan måste vara bestående, dvs. finnas kvar i bostaden efter att de boende och deras tillhörigheter flyttat ut. Påverkan kan vara specifik (t.ex. mögel) eller ospecifik (t.ex. ”orent”). Luftföroreningar, hög luftfuktighet och fuktiga ytor är exempel på påverkan som inte är bestående.

Vår sökning resulterade i 4 608 artiklar och efter granskning återstod 100 artiklar med relevant innehåll.

Figur 1.
Detta är en illustration av vår underliggande hypotes. Trångboddhet kan påverka bostäder, vilket leder till förhållanden som påverkar hälsan, till exempel överskott av fukt som leder till mögel. Vi granskade alltså inte direkta samband mellan trångboddhet och hälsa.

Allt innehåll som ansågs relevant extraherades och sammanfattades. De 100 artiklarna delades in i två grupper. De sex artiklar som innehöll kvantitativ information om både trångboddhet och påverkan på bostaden fick bli grupp A. De resterande 94 artiklarna saknade kvantitativ information om trångboddhet och/eller påverkan och fick bli grupp B. Grupp A-artiklarna granskades utifrån fyra aspekter:

  • beskrivningar och definitioner av trångboddhet
  •  beskrivning av påverkan på bostaden
  •  numeriska mått på de två variablerna
  • kvantitativa samband mellan de två variablerna.

Varje studie sammanfattades med en kort beskrivning utifrån de fyra aspekterna. Från artiklarna i grupp B extraherades allt innehåll som var relevant. Slutligen gjordes en övergripande syntes.
Läs hela studien som pdf här:

 

Johnny C. Lorentzen
Institutet för miljömedicin, KI
Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm
Gunnar Johanson
Institutet för miljömedicin, KI


Folke Björk
KTH, Hållbara byggnader
Sofia Stensson
RISE, Division Samhällsbyggnad
 

Projektet har genomförts med hjälp av anslag från forskningsrådet FORMAS (Diarienummer 2018-00295): Trångboddhet – påverkan på bostäder av betydelse för boendes hälsa och säkerhet.

Referenser
Vår artikel är tillgänglig i Open access och här länkad. Där finns också källorna till de referensnummer vi anger i vår artikel här. De kompletta listorna på påverkningar som vi fått fram ur materialet, och alla de definitioner på trångboddhet som vi hittat finns också där.