Fuktsäkra byggnader i trä, nytt FoU-projekt

10 februari 2023  Flera aktörer i byggbranschen har tillsammans startat ett forsknings- och utvecklingsprojekt för att ta fram anvisningar för hur hus och byggnader i trä ska projekteras för att undvika fuktrelaterade skador. Målet är att proaktivt minska risken för fuktskador i nybyggda hus och byggnader i trä och ge byggbranschen bättre förutsättningar redan i projekteringsskedet. Projektet kommer att pågå i drygt fyra år och är uppdelat i nio olika delprojekt.

 Målsättningen med projektet är att ta fram en vägledning för hur man ska kunna bygga fuktsäkert i trä, berättar S. Olof Mundt-Petersen, projektledare och utförare, verksam vid Lunds Tekniska Högskola samt som skadeutredare och fuktsakkunnig på Polygon. Det handlar många gånger om enkla saker, som de flesta redan känner till men som inte efterföljs. Det är viktigt att projektörerna har något att förhålla sig till med tydliga anvisningar och vägledningar när de utformar detaljer för att kunna projektera så fuktsäkra och hållbara konstruktioner som möjligt.

Parallellt med projektet löper ytterligare ett utvecklingsprojekt som handlar om att ta fram en vägledning för hur trä och andra organiska material bör hanteras i produktionsfasen för att undvika fuktrelaterade skador. Bristen på riktlinjer för både projektering och produktion har skapat en situation med omfattande fuktskador och stora kostnader i enskilda projekt. Statliga utredningar visar samtidigt att fuktskador ökar. I Boverkets rapport från december 2018 om kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn uppskattas dessa kosta  samhället mellan 80-100 miljarder kronor varje år. En dominerande del av dessa skador och kostnader är kopplade till vatten och fukt.

Projektet utförs vid Lunds Tekniska Högskola och Polygon och finansieras av Akademiska Hus, TräCentrum Norr, Polygon, Cementa och Trä- och Möbelföretagen. Utöver dessa stödjer och medverkar även NCC, OBOS, Lindbäcks och Derome i projektet.

Det första delprojektet handlar om att inventera ett stort antal fuktskador och försöka fastställa i vilka skeden skadorna har uppstått samt vad som är den bakomliggande skadeorsaken. Delprojektet avser att ge en grund för vilka byggnadsdelar, detaljer som anvisningarna bör innehålla och hur en fuktsäkerhetsprojektering bör struktureras. Samtidigt ges utrymme för att studera eventuella orsakssamband då skadeutredningarna katalogiseras utifrån exempelvis byggår, skadade byggnadsdelar, övriga detaljer och skadeorsak. 

Det andra delprojektet består av litteraturstudier med koppling till befintliga fakta. Denna del kommer att involveras i samtliga delar och fortlöpa under hela projekttiden. 

Den tredje projektdelen avser att ta fram riktlinjer för hur risken för inträngande slagregn ska hanteras i projekteringen. Delen omfattar både vilka förutsättningar som behöver uppfyllas för luftspalter och detaljer. Vidare avser delprojektet att specificera vilken mängd slagregn som bör ansättas vid beräkningar och även var denna bör appliceras i konstruktionen.

I det fjärde delprojektet undersöks luftflöden på kallvindar och i ventilerade takkonstruktioner med målet att försöka fastställa hur högt flöde som ska ansättas vid beräkningar i projekteringen. Att ansätta ett rimligt luftflöde är av större vikt eftersom flödet i en ventilerad takkonstruktion påverkar både uppfuktning och uttorkning av ingående material då det är beroende av omgivande klimat. Även i denna del finns en kvalitativ del som beskriver hur luftspalter och takkonstruktioner ska utföras samt även detaljer och sätt att montera takventilation.

Delprojekt fem hänger delvis ihop med delprojekt fyra. Denna del avser att fastställa hur höga fukttillskott som kan förväntas från byggfukt samt inläckage av fuktig luft från inomhusklimatet och hur mycket det omgivande klimatet påverkar fuktbuffningen i takkonstruktioner på årsbasis.

Delprojekt nummer sex innefattar, förutom det som ingår i delprojekt tre, fyra och fem, fler detaljer som gavlar, fönsteranslutningar, infästningar av skärmtak och balkonger. Här inkluderas också materialmöten mellan väggar med skivmaterial, avjämning mot KL-trä samt även anslutningar och infästningar mot betongkonstruktioner.

Den sjunde projektdelen syftar till att ta fram klimatdata för att kunna fastställa tillförlitliga fuktberäkningar. I dag används klimatdata vid fuktberäkningar som är baserade på medelvärden samtidigt som skador många gånger uppstår vid mer extrema väderförhållanden, även kallat dimensionerande förhållanden. Klimatdata för fuktberäkningarna avses att tas fram genom att använda befintliga modeller där intentionen är att i ett nästa steg jämföra och känslighetstesta framtagna klimatmodeller med verkliga uppmätta förhållanden i väggar och tak i trähus.

I delprojekt åtta kompletteras några fall från tidigare delprojekt med att värdera risken för mikrobiell påväxt med hjälp av de mögelmodeller som finns och genom jämförelse mot uppmätt mikrobiell påväxt från verkliga fall. Ur kvalitetsperspektiv berör mögelproverna i första hand detaljer i hörn. Risken för skador i exempelvis skiktade konstruktioner kommer också att undersökas.

Det sista delprojektet, nummer nio avser utbildning och information. Projekteringsanvisningarna kommer att presenteras i både tryckt form och på webben allt eftersom projekten fortskrider. I projektet kommer även en rad vetenskapliga resultat genereras som löpande kommer presenteras i branschtidningar samt vetenskapliga tidskrifter och konferenser. I slutskedet är avsikten att resultaten och anvisningarna även ska redovisas och föredras för exempelvis trähustillverkare, konsultbolag och projektörer.

Mål och intentioner
– Vårt mål från projektet är att skapa bättre förutsättningar för att proaktivt kunna minska risken för fuktskador i hus och byggnader som uppförs med trä, både rena träkonstruktioner och hybridkonstruktioner med olika typer av material. Med ett ökat träbyggande och hybridkonstruktioner där trä, betong och andra byggnadsmaterial blandas, samt de fuktrelaterade risker som finns, är frågan högaktuell, säger S. Olof Mundt-Petersen. I dag saknas vägledning och anvisningar för hur olika frågeställningar kan hanteras och lösas samtidigt som det ställs krav på att frågeställningen kring fuktsäkerhet ska beaktas. Att just svara på frågorna för vilka fuktrelaterade risker som behöver beaktas och hur det kan göras på ett bra sätt är det som vi hoppas kunna ta fram i detta projekt. Som det är i dag har bristen på anvisningar lett till både glädjekalkyler där byggnader projekteras och uppförs med intentionen att det inte kommer regna under tre till fyra månader. Genom att få fram tydliga och tillförlitliga anvisningar hoppas vi kunna stötta de som verkligen vill bygga i trä och utveckla möjligheterna för ett framtida byggande med trä och andra organiska material på ett fuktsäkert och hållbart sätt summerar och avslutar Mundt-Petersen.

Marie Louise Aaröe
Frilansjournalist