11 maj 2023 Betongbranschen bedriver sedan ett antal år tillbaka ett intensivt hållbarhetsarbete med fokus på minskad klimatpåverkan för att nå målsättningen klimatneutral betong enligt den färdplan som lämnades till regeringen 2018. För att främja omställningen har Svensk Betong tillsammans med medlemsföretagen tagit fram Vägledning Klimatförbättrad betong Utgåva 2 [1], en uppdaterad version av den första utgåvan som publicerades 2019. Denna artikel är baserad på den nya utgåvan och ger byggsektorns alla aktörer information och exempel på vad som är möjligt samt handfasta råd till klimatreducerande åtgärder som kan genomföras redan idag.
Text: Kajsa Byfors
Vägledning för råd och stöd
Användningen av klimatförbättrad betong ökar och antalet klimatoptimerade betongbyggnader likaså. Kunskaper sprids och medvetenheten ökar samtidigt som kravställande och standarder utvecklas i en riktning som skapar nya möjligheter och drivkrafter.
Svensk Betongs Vägledning Klimatförbättrad betong är avsedd att användas som ett stöd i arbetet med att klimatoptimera en betongbyggnad. För att nå så långt som möjligt måste alla aktörer i hela byggprocessen bidra och medverka.
Vägledningen är inriktad på produktionsskedet, A1-A3, och innehåller råd om hur betongens klimatpåverkan kan minskas enbart i den delen av livscykeln. Det är viktigt att ha i åtanke att de val som görs under produktionen har stor påverkan på byggnadens klimatpåverkan senare i livscykeln exempelvis avseende byggnadens energiförbrukning och behov av renovering och utbyten av material under driftskedet. Efter driftskedet, eller när kraven på byggnadens funktion förändras, kan betongen tack vare sin beständighet och långa livslängd fortsatt möta ett behov genom återanvändning eller återvinning.
Omställningen handlar om både teknik och process
För att genomföra en klimatförbättring är hanteringen i byggprocessen minst lika viktig som tekniken. Planering och samarbete mellan olika aktörer har visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. Grunden för att klimatoptimera en byggnad läggs i tidigt skede genom att sätta en tydlig målsättning och krav på byggnadens klimatpåverkan. Hela livscykeln ska då beaktas; från ingående material, transporter och byggprocess, till energiförbrukning och behov av utbyten under förväntad livstid och slutligen återanvändning eller rivning. För att uppnå cirkulärt byggande blir möjligheten att återvinna och framför allt återanvända byggnaden avgörande. Grunden för allt detta läggs redan i planeringen av en ny byggnad.
Det finns många möjliga åtgärder för att minska betongens klimatpåverkan i produktionsskedet utan att påverka byggnadens funktion eller livslängd. Utvecklingen av material, teknik och standarder går snabbt. Idag finns det rent tekniskt möjligheter att skapa betongbyggnader med klimatpåverkan reducerad till en nivå som var helt omöjlig att nå för några år sedan och med den nya nationella betongstandarden SS 137003:2021 ökar möjligheterna ytterligare.
Om fokus läggs på enbart produktionsskedet A1-A3 kan klimatoptimering av en betongbyggnad delas in och beskrivas i tre delar:
- Val av resurseffektiv utformning av konstruktionen
- Val av rätt betong på rätt plats
- Val av en klimatförbättrad betongsort eller betongprodukt
För att uppnå så låg klimatpåverkan som möjligt blir det en iterativ process, där konsekvenser av olika val och dess inverkan på funktion och beständighet löpande måste utvärderas och beaktas. Erfarenheter visar att klimatkrav och uppföljning måste integreras i byggprocessen för att bli effektiva och genomförda.
Resurseffektiv konstruktion
Genom resurseffektiv design, materialoptimering och konstruktionslösningar som utnyttjar betongen effektivare, är det möjligt att minska klimatpåverkan från en konstruktion. Dessa insatser ger en direkt reduktion då en mindre mängd betong behöver tillverkas och transporteras. Potentialen varierar beroende på projektets förutsättningar, men bedöms kunna uppgå till upp till 30 procent.
Rätt betong på rätt plats
Rätt betong ur klimatsynpunkt är den betong som uppfyller ställda krav på funktion och beständighet i aktuell konstruktion under hela sin livslängd samtidigt som den har önskade egenskaper för gjutning och hållfasthetstillväxt.
En stor potential att minska betongens klimatpåverkan finns i valet av hållfasthetsklass. Uttorkningskrav i kombination med hög byggtakt har gjort att det i dagens byggande blivit vanligt att använda betong med höga cementhalter samt cementsorter med högt klinkerinnehåll och därmed hög klimatpåverkan. Det leder till överanvändning av cement som ur klimatsynpunkt kan betraktas som slöseri med koldioxidutsläpp. För minskad klimatpåverkan måste cement användas på ett resurseffektivt sätt, det gäller oavsett om betongen levereras som prefabricerad produkt eller som fabriksbetong som gjuts på byggplats.
I Vägledningen finns en beskrivning av hur krav på snabb uttorkning påverkar valet av hållfasthetsklass och därmed klimatpåverkan. Beräkningsexemplet visar att krav på uttorkning till 90 procent relativ fuktighet, RH, innebär att koldioxidutsläppen för en ”vanlig” betong ökar med cirka 20 procent jämfört med en betong utan uttorkningskrav. Att skärpa uttorkningskravet från 90 till 85 procent RH, innebär en ökning motsvarande ytterligare cirka 20 procent.
Att det skulle finnas ett direkt samband mellan klimatförbättrad betong och långa uttorkningstider har länge varit föremål för diskussion och sannolikt också varit orsaken till att klimatförbättrad betong i många fall valts bort. Resultat från nyligen genomförda tester av klimatförbättrad betong innehållande slagg som alternativt bindemedel, visar på motsatsen: att den klimatförbättrade betongen med slagg har minst lika bra eller till och med bättre uttorkningsegenskaper jämfört med ”vanlig” betong.
Klimatförbättrad betong
Klimatförbättrad betong innebär att utifrån en kravställd exponeringsklass och hållfasthetsklass optimera betongen för att reducera de koldioxidutsläpp den genererar. Det gäller såväl fabriksbetong som prefabricerade betongprodukter och handlar framför allt om att optimera betongens sammansättning, men även transporter och tillverkningsprocess har betydelse.
I klimatförbättrad betong ersätts en del av cementklinkern med alternativa bindemedel som har lägre klimatpåverkan. Det vanligaste är att använda tillsatsmaterial som flygaska eller slagg. Med klimatförbättrad betong avses en betong med minst 10 procent reducerade koldioxidutsläpp, jämfört med en referensbetong med samma funktion. Generellt kan sägas att klimatförbättrad betong med 10 – 20 procent reduktion är vanlig på marknaden idag och att utvecklingen går mot allt högre reduktion. För att uppnå högre reduktion krävs ofta extra insatser, framför allt en mer detaljerad planering och samverkan mellan olika parter tidigt i byggprocessen. Erfarenheter visar att ju tidigare man sätter upp mål och involverar betong- eller prefabtillverkaren i planeringen, desto högre reduktion kan uppnås. Det finns exempel där samverkan i tidiga faser resulterat i 40 – 50 procent reduktion eller mer.
Mängden alternativa bindemedel i betong styrs och begränsas av europeisk och nationell betongstandard, i Sverige tillämpas EN 206 och SS 137003. Under slutet av 2021 trädde en uppdaterad utgåva SS 137003:2021 i kraft i Sverige som möjliggör användning av klimatförbättrad betong med ännu lägre klimatpåverkan.
Läs hela artikeln här som pdf.
Kasja Byfors
Svensk Betong
Läs mer:
www.betongarhallbart.se
www.svenskbetong.se/hallbarhet/vagledningar
Referenser [1] Svensk Betong 2022. Vägledning Klimatförbättrad Betong Utgåva 2.
