12 april 2022 Den viktigaste siffran vid fuktsäkerhetsbedömningen av ett betonggolv är ett procenttal från en RBK-mätning. Ligger detta procenttal under det önskade gränsvärdet hör du aldrig talas om det men ligger det över kan det ställa till med en duktig cirkus och involvera en hel uppsjö projektledare, entreprenörer, konsulter, materialleverantörer och självutnämnda experter. Blir det dessutom något efterspel så lägg till jurister och var så säker, den där siffran i protokollet kommer sättas under lupp. Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här:
Text: Anders Selander, Cementa, Kent Bergström, Polygon
Idag bestäms procenttalet med en så kallad borrhålsmätning. Det innebär i all enkelhet att eventuell avjämning tas bort från golvet, ett hål borras i betongen, ett foderrör förs ned i hålet och slutligen placeras givaren i foderröret. Beroende på val av givare varierar tidsintervallen mellan de olika momenten och även behovet av tätning. Avläsning skall ske i ett givet tidsspann efter montage. I foderröret finns nu en liten luftvolym som står i kontakt med betongen i botten av borrhålet. Vi mäter aldrig Relativ fuktighet (RF) i betong utan det är i luftvolymen, vilken förutsätts vara i jämvikt med betongen, som mätningen sker. I Husbyggaren, nr 2, 2017, fick vi lära oss den ädla konsten att förstå ”läckande mäthål” och begreppet mätrabatt introducerades. Ingen tätning blir perfekt utan det kommer alltid vara en flödesjämvikt i den ovan nämnda luftvolymen plus en viss tröghet i givaren. Men i den bästa av världar är mätrabatten försumbar och det är faktiskt ett för betongen representativt RF som registreras av givaren.
Läckande mäthål
Låt oss börja med tätning av mäthål och låt oss direkt konstatera att alla mäter fel om den omgivande luften inte har exakt samma RF som luftvolymen i foderröret. Detta är på intet sätt nytt eller okänt utan ett av skälen till att kvarsittande givare inte längre används. Inte heller återmontage i gamla hål används numera för annat än trendmätningar. Men faktum kvarstår att vi trots dessa förändringar oftast mäter för lågt på grund av den ovan nämnda mätrabatten. Det är dessutom väldigt lätt att visa. 
Vi väljer här att illustrera med tio 5L-hinkar. En HumiGuard-givare monteras ovanifrån med tätning mot betong enligt konstens alla regler samtidigt som en likadan givare sätts från sidan genom plåten, se Figur 1. Det omgivande inomhusklimatet håller ett lägre RF än betongen i hinken. Skillnaden/mätrabatten blir inte större än att den ryms inom mätosäkerheten i detta fall men den är systematisk vilket kan ses i Figur 2. 
Låter vi givarna sitta kvar och läser av igen fyra månader senare blir effekten tydligare. Figur 3 visar att i några fall kvarstår skillnaden medan den växer markant i andra. Här måste det poängteras att inte heller ett montage mot plåt är perfekt men det blir bättre än mot betong och med all säkerhet betydligt bättre än flertalet montage i fält. En viss RF-sänkning har så klart skett då betongen stått i kontakt med inomhusklimat i ytterligare fyra månader men vi kan inte dra några slutsatser om hur mycket. Skall vi gå på djupet i vad som händer i borrhålen måste vi acceptera att ett läckage finns men i labbförsök kan vi välja att täta mot plåt för att minimera det. Genom att välja HumiGuard, den enda givaren i RBK-systemet som tillåts monteras direkt efter borrning, kan vi också följa händelseförloppet direkt efter borrning. Med dessa förutsättningar kommer vi nog så nära sanningen vi kan idag med tillgänglig teknik.
Temperaturen i borrhålet spelar roll
De allra flesta hål som används för fuktmätning borras med ett traditionellt slagborr och alla som har kämpat sig ned i en betong med lågt vattencementtal (vct) vet att borret kan bli väldigt varmt. Ett äldre/slöare borr ger högre temperatur än ett nytt. Denna värmeutveckling triggar en fuktrörelse vilket i sin tur påverkar det avlästa värdet på RF. 
Vi grottar inte ned oss i alla detaljer kring hur fukten omfördelas och betongen påverkas utan kastar oss i stället över hur det avlästa värdet förändras över tid. För att ha något att jämföra med borrade vi även med ett så kallat ventilerat borr eller damsugarborr. Det primära syftet med ett sådant är förbättrad arbetsmiljö men som en bonus skapar luftflödet en kylande effekt och värmeutvecklingen blir betydligt lägre vilket kan ses i Figur 4. För att ytterligare sätta resultaten i perspektiv återmonterades en givare i ett nio månader gammalt hål (foderröret lämnades kvar). När borrhålsmätningen avslutats spräcktes hinken och krossat material placerades i provrör för en sista kontrollmätning. Resultatet från den sistnämnda ligger som väntat markant lägre.
Artikeln är nedkortad, läs hela artikeln som pdf här:
Anders Selander Tekn Dr, Specialist betong Cementa
Kent Bergström Polygon Group
