En överblick av de regelverk som styr betongvalet.

15 maj 2019  Valet av betong påverkas – förutom av grundläggande beständighetskrav – alltmer av andra aspekter som framför allt relaterar till pågående klimatarbete med klimatanpassad betong för ett minskat CO2-avtryck, ett mer rationellt byggande samt på sikt även en cirkulär ekonomi. För att säga att man har valt ”rätt betong” idag krävs ett helhetsperspektiv. En särskilt intressant aspekt är kopplingen mellan beständighet och hållbarhet. Denna artikel, skriven av Markus Peterson standardiseringsexpert på Svensk Betong, tar upp de viktigaste regelverken och deras betydelse vid val av betong i Sverige samt andra aspekter som påverkar betongvalet såsom klimatmål, produktionstid och cirkulär ekonomi. Läs hela artikeln som pdf här.

TEXT: MARKUS PETERSON

Det pågår ett intensivt klimatarbete på många områden, inte minst inom svensk betong- och cementindustri som satt upp tydliga mål om när och hur koldioxidutsläpp ska kunna minskas och upphöra. Detta är en ny typ av incitament för ändring av regelverket på beständighetsområdet. Högst aktuellt i detta sammanhang är att ett revideringsarbete pågår med den svenska standarden SS 137003 Användning av SS-EN 206 i Sverige som anger hur huvudstandarden för betongtillverkare SS-EN 206 Betong – Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse ska tillämpas i Sverige. Baserat på nya forskningsresultat och erfarenheter kan denna revidering leda fram till att förutsättningarna för klimatanpassad betong ökar ytterligare. På europeisk nivå pågår samtidigt utveckling av ett
framtida europeiskt beständighetskoncept som baseras på funktionsprovning och ska kunna underlätta användandet av nya materialsammansättningar.

VAD STYR BETONGVALET?
Att välja ”rätt” sorts betong handlar i första hand om att välja en betongsort som är optimal utifrån hur den ska användas, både på kort och lång sikt. På kort sikt måste man ta hänsyn till aktuell produktionsmetod, vilket ställer krav på t.ex. gjutegenskaper, formrivnings- och uttorkningstider. Då det idag ställs krav på en hög byggtakt kan dessa krav ha stor inverkan på betongvalet. Traditionellt sett avses med ”rätt betong” ur ett långt tidsperspektiv, en betong som innebär god beständighet vilket är en fundamental egenskap som det ställs tydliga krav på inom regelverken, t.ex. tillåten betongsammansättning, vattencementtal och täckande betongskikt med hänsyn till exponeringsklass. Allt oftare lyfts också betydelsen av att kunna bygga konstruktioner som är hållbara fram. Vanligen avses då främst miljö- påverkan (LCA) ur ett livscykelperspektiv, dvs. ekologisk hållbarhet. Cement- och betongbranschen har satt tydliga mål i sitt pågående och omfattande klimatarbete. Enligt Svensk Betongs klimatrapport siktar betongtillverkarna på att för betong till hus- byggnad ha halverat sina koldioxidutsläpp inom en femårsperiod, t.ex. genom
optimering av betongrecept (avseende typ av bindemedel och -mängd) och miljövänliga transporter. Svenska betongbranschen har lämnat in en färdplan till regeringen med målet att tillhandahålla klimatneutral betong år 2030 och all betong ska vara kli- matneutral betong år 2045.
Färdplaner har även lämnats in av svenska cementindustrin och bygg- och anläggningssektorn.


Figur 1 ger en schematisk överblick över vad som styr betongvalet.

I begreppet hållbarhet ingår även två andra dimensioner, ekonomisk hållbarhet (LCC) och social hållbarhet. Det senare är ett begrepp som kan ha många olika innebörder beroende på sammanhang. Standarden EN 16309 Hållbarhet hos byggnadsverk – Värdering av byggnaders social prestanda – Beräkningsmetodik är särskilt relevant vid valet av stommaterial. Den visar på hur kvantifiering av sociala hållbarhetsprestanda för husbyggnader kan ske, t.ex. med hjälp av indikatorer såsom luftkvalitet inomhus, buller, stommens flexibilitet /framtida användningsområden, underhållsbehov och dess konsekvenser för brukaren, mot- stånd mot brand och översvämningar m.m. Ytterligare ett område som kan påverka betongvalet är det på många plan ökade intresset för cirkulär ekonomi. För betongs del tillåter regelverket numera relativt stora mängder återvunnen krossad restbetong, alternativt krossade rivningsmaterial som ballast i ny betong. I praktiken utnyttjas detta sällan i större mängder som betong- ballast, utan används istället som t.ex. fyllnadsmaterial i vägkonstruktioner, delvis på grund av ökade kostnader för materialhantering och investeringskostnader. Det pågår dock flera studier för att undersöka denna potential…..Läs hela artikeln som pdf här

.

MARKUS PETERSON
Tekn. Dr
Standardiseringsexpert,
Svensk Betong