Branschgemensam utformning av beläggningssystem och detaljer för parkeringsgarage i trä

15 juni 2021  I Husbyggaren nr 3, 2020 presenterades ett nystartat SBUF-projekt 13793 om beläggningssystem för parkeringsdäck av trä. Projektet är nu avslutat och en slutrapport har lämnats in till SBUF. Resultat från projektet sammanfattas i denna artikel.

TEXT: Ylva Edwards, Håkan Forsberg och Peter Jacobsson

Projektet behandlar en rad aspekter och frågeställningar kring beläggningssystem på P-däck av trä. Följande delar tas upp i artikeln:

  • Vidhäftning till träunderlag
  • Detaljlösningar
  • Matrisen
  • Riktlinjer och råd

Andra delar som också ingår i SBUF-rapporten berör t.ex. miljövarudeklarationer (EPD:er) och behovet av fortsatt utvecklingsarbete.

Projektarbetet har delats upp i två arbetsgrupper, bitumengruppen och gruppen för härdplast och cementbaserade system. I bitumengruppen ingår en eller flera representanter för DAB group, Duo Asfalt, BMI (tidigare Icopal) samt Nordic waterproofing. I gruppen för härdplast och cementbaserade system ingår en eller flera representanter för Sto, Sika, Weber, Teknos, Tikkurila, CPG-europe (tidigare Flowcrete), Heimdall, Tatech, Holmlunds Måleri och branschorganisationen KTF (Kemisk Tekniska Företagen) med koppling till Sveff (Sveriges Färg och Lim Företagare).

Vidhäftning
Vidhäftningen mellan beläggningssystem och träunderlag har ifrågasatts en del, bland annat mot bakgrund av tidigare studier och erfarenhet från träbroar. Vidhäftning har därför ingått som en viktig del i projektet.

Erhållna resultat för de härdplastbaserade system som provats i projektet visar på god vidhäftning till träunderlaget vid god träkvalitet, dvs. träkvalitet som inte fuktbelastats och som varit avsedd för träbjälklag i t.ex. parkeringshus. Vid dragprovning på befintlig beläggning i parkeringshuset Briggen låg resultatet på minst 3,5 MPa, med limbrott. Ytterligare provning som genomförts av deltagande parter i laboratorium visar också på goda vidhäftningsresultat.

Erhållna resultat från provläggning med bitumenbaserat system (bitumenmatta och gjutasfalt), som också ingått i projektet, visar däremot på otillfredsställande vidhäftning till träunderlaget vid uppmätta fuktkvoter, samt blåsbildning vid utläggning av gjutasfalt. Speciellt gäller detta för provplattor som förseglats med MMA (metylmetakrylat) eller epoxi. Lokalt vidhäftningssläpp har uppstått över kvistar i träet, vilket indikerar att träytans kvalitet har stor betydelse för slutresultatet.

Avsikten med provläggningen har varit att studera primerns/förseglingens inverkan på vidhäftning och eventuell blåsbildning. Med primer menas här ett lager bitumenprimer i form av bitumenlösning eller bitumenemulsion. Med försegling menas två lager MMA eller epoxi med sand mellan lagren. Förseglingen förväntas vara tät och förhindra att blåsbildning uppstår till följd av fukt i underlaget. Primern är däremot inte tät.

Flera provplattor ingick i provläggningen. En större träskiva delades in i fyra lika stora sektioner och försågs med en primer (bitumenlösning), en annan primer (bitumenemulsion) samt två olika förseglingssystem (epoxiförsegling respektive MMA-försegling). Två mindre skivor försågs med epoxiförsegling respektive MMA-försegling. Samma tätskiktsmatta (enligt TRV kravspecifikation) och gjutasfalt lades därefter ut på samtliga tre plattor. Den minsta träplattan försågs med bitumenemulsion. Ingen förbehandling i form av blästring och/eller rengöring genomfördes. Fuktkvoten uppmättes på träytorna.

Vidhäftningen mellan träunderlag och försegling provades genom dragprovning som genomfördes när behandlingen härdat. De förseglade ytorna undersöktes visuellt med avseende på så kallade pinholes och andra skador. Skadorna markerades och dokumenterades genom foto och åtgärdades på plats. Båda lagren besiktigades.

Matta svetsapplicerades (eller självklistrades i ett fall där ett Universalmembran ingick i systemet med dubbel matta) på förseglingen. Rivprov utfördes när den svetsapplicerade mattan svalnat till mindre än 25 °C. Även dragprov utfördes på mattan.

Gjutasfalten lades ut i två lager. Varje lager undersöktes visuellt med avseende på blåsbildning och dokumenterades genom foto. Båda lagren besiktigades. Gjutasfaltens utläggningstemperatur och stämpelvärde mättes och registrerades.

När gjutasfalten påfördes i ett första lager uppstod viss blåsbildning för så gott som samtliga plattor och system. Kraftig blåsbildning uppstod när andra lagret gjutasfalt påfördes den stora provplattan med fyra olika primersystem. Kraftiga bulor bildades på de delar av provplattan som hade förseglats.

Detaljer
Detaljlösningar skiljer sig en del beroende på typ av beläggningssystem. En rad förslag på lösningar har tagits fram i projektet. Avsikten har varit att ta fram branschgemensamma detaljlösningar, men de lösningar som presenteras i rapporten är ännu så länge endast förslag på detaljlösningar. De behöver förfinas ytterligare och förankras i branschen.

Eftersom tätskiktet är en så väsentlig del i parkeringshus av trä så blir utformningen av detaljer särskilt viktig. Utöver själva utförandet behöver, redan i projekteringsfasen, tid och resurser läggas ner på att tänka igenom vilka rörelser och belastningar som respektive detalj ska klara, och utifrån det projektera fram lösningar som tydligt redovisas i bygghandlingar. Samverkan och utbyte av information mellan stomprojektör och tätskiktsprojektör utgör en viktig del i projekteringen.

Detaljlösningar har behandlats i båda arbetsgrupperna och skiljer sig en del beroende på typ av beläggningssystem. Frågor som har diskuterats rör hur tätskikt och beläggning lämpligen utformas mot t.ex. pelare eller vid innervägg uppe på bärdäck. Avslut, uppvikets storlek och skydd av uppvik har tagits upp, liksom lämpligaste placeringen för punktavlopp.

 

Vad gäller detaljlösningar till cementbaserat system på trädäck har Weber varit tongivande i förslagen som kopplas till en av dem föreslagen beläggningslösning med matta och hårdbetongmassa. Webers cementbaserade system är minst 50 mm tjockt och armerat. Hårdbetongen läggs ut på en tätskiktsmatta som är självhäftande. Underlaget kan vid behov primerbehandlas, t.ex. där mattan ska vikas upp vertikalt.

Samtliga framtagna ritningsförslag på detaljer ingår som bilagor i SBUF-rapporten.

Matrisen
Inom arbetsgruppen för härdplast och cementbaserade system har en digital matris i form av ett gemensamt excelark tagits fram. Matrisen beskriver olika system med avseende på material, egenskaper, utförande m.m. Matrisen har under projektets gång fyllts i av medverkande tillverkare/leverantörer som med hjälp av detta verktyg bidragit med input för sina produkter rörande väsentliga krav samt redovisning av resultat från provning enligt standardiserad metodik. Innehållet i matrisen har analyserats och diskuterats i arbetsgruppen. En rad skillnader mellan olika produkter kan utläsas.

Syftet med matrisen har varit att fånga in och sammanställa svar och information för att på sikt kunna delge ytterligare erfarenheter och kunskaper till beställare.

Riktlinjer och råd
Riktlinjer för beläggningssystem på parkeringsdäck av trä har tagits fram, baserat på motsvarande riktlinjer för beläggningssystem på betong. De båda riktlinjerna skiljer sig i en rad avseenden. Speciellt gäller detta underlag, vidhäftning och spricköverbryggande förmåga.

Betongunderlag som är väldefinierat enligt standard byts ut mot träunderlag som inte är väldefinierat enligt standard, utan beskrivs som slipad träplatta avsedd för träbjälklag till parkeringsdäck i trä.

Vidhäftning mellan trä och beläggningssystem kan ha avgörande stor betydelse i de fall fullständig vidhäftning krävs för systemet. Men vidhäftningen för ett och samma system verkar kunna variera en del beroende på träunderlagets fuktkvot och kvalitet. Provningsmetoden kan därför behöva revideras med avseende på träunderlagets utseende och/eller fuktkvot. Detta är emellertid inte gjort i riktlinjerna som ingår i denna rapport, men kan bli aktuellt efter ytterligare studier.

Spricköverbryggande förmåga har också avgörande stor betydelse för beläggningssystem eftersom trä är mer flexibelt och rör sig mer än betong. Beläggningssystemet måste kunna ta upp dessa rörelser utan att spricka eller lossna från underlaget. Provningsmetoden kan därför behöva revideras. Detta är emellertid inte gjort i riktlinjerna som ingår i denna rapport, men kan bli aktuellt efter ytterligare studier. Spricköverbryggande membran krävs för system baserade på polyuretan eller akryl. Epoxibeläggning rekommenderas inte för träbjälklag.

Ett antal generella råd vid val av skyddsbeläggning på parkeringsdäck av trä tas även upp, liksom några bedömningar från medverkande tillverkare vad gäller underhållsbehov och intervall.

Ylva Edwards
Teknisk doktor i Vägteknik och
docent i Brobyggnad (KTH).
Seniorkonsult Ylva Edwards
Materialteknik AB
Håkan Forsberg
Seniorkonsult
i beläggningsmassor.
Golvanalys Sverige AB
& Ytskyddsakademin
Peter Jacobsson
Utvecklingschef Martinsons

 

Referenser:
Edwards Y., Forsberg H., Jacobsson P., Beläggningssystem för parkeringsdäck i trä, SBUF-rapport 13793, 2021.