BIM – KEJSARENS NYA KLÄDER eller en revolution i byggbranschen?

”Det finns till synes inget slut på de akademiska överdrifterna kring BIM’s potential att revolutionera byggpraktiken genom att göra den mer intelligent och effektiv genom integrerade projektleveranser”.

Detta är fritt översatt citat från en konferensartikel av Andrew Dainty med flera som presenterades på ”Engineering Project Organization Conference” i Edinburgh i juni 2016. Citatet visar på ena sidan av dagens BIM-praktik, där BIM mer eller mindre målas upp som en lösning på diverse problem inom byggbranschen och som en förändringskraft med enorm potential. Å andra sidan har vi BIM-praktiken i företag och organisationer, där det pågår ett dagligt arbete med att till exempel sprida kunskap om BIM och utveckla användningen bortom kollisionskontroller och visualiseringstillämpningar. Utan att överdriva finns det ett gap mellan de visioner om vad som kan göras med BIM och det som faktiskt görs. Men BIM användningen har fått fäste hos de större entreprenadföretagen som idag använder BIM under projekteringsskedet i i princip alla nyproduktionsprojekt, samtidigt som ett arbete pågår att göra modellerna tillgängliga på byggarbetsplatserna. Men om vi ser till de medelstora entreprenadföretagen är genomslaget mera varierande. I en nyligen publicerad SBUF-rapport (SBUF 13069) anges att cirka 58 procent av de tillfrågade företagen hade varit involverade i ett projekt där BIM hade använts i något skede. Men cirka 30 procent av de tillfrågade tjänstemännen angav att de inte hade kunskap om hur BIM kunde användas i byggprocessen. Med andra ord så finns det en rad utmaningar att hantera innan BIM på allvar kan bli en utvecklings- och förändringskraft i branschen.

BIMS STORA UTMANING
I Husbyggaren nummer 6, 2015, gör professor Väino Tarandi, KTH, en utmärkt genomgång av vad BIM är, samt några av de utmaningar som finns för att BIM skall kunna bli en förändringskraft i bygg- och anläggningsbranschen. En av dessa grundläggande utmaningar är behovet att skapa en öppen standard som är oberoende av vilka programvaror som används och som gör att integrerade informationsflöden kan skapas mellan branschens aktörer. Det kan inte nog understrykas att detta är en grundläggande förutsättning för att BIM på allvar skall bli en utvecklings- och förändringskraft i branschen. Men, när väl de grundläggande tekniska problemen är lösta, återstår de riktigt stora utmaningarna: att utveckla och förändra affärslogiken och hur vi tänker kring organiseringen av samhällbyggnadsprocessen, samt att lagar och regleringar även måste anpassas till en förändrad praktik.

DAGENS ”BEST PRACTICE” ÄR FÖRLORARNA
Men inom både den vetenskapliga litteraturen och i studier av BIM användningen i praktiken framförs ofta åsikten att BIM inte skall behöva leda till förändrade arbetssätt, eller att man gärna använder BIM mera om det anpassas till befintliga arbetssätt. Om vi för över denna tanke till andra branscher och föreställer oss högsta ledningen i företagen hade resonerat på samma sätt för 10–20 år sedan, hade vi idag fortfarande varit tvungna att uträtta våra bankärenden före klockan 15, uppsöka eller ringa närmaste resebyrå för att beställa en resa och vi hade till exempel inte kunnat jämföra priser på olika varor och tjänster på Internet. Om det är någonting som ledare inom företag och organisationer borde ha lärt sig av historien, så är det att framväxten av nya teknologier skapar nya möjligheter att producera och distribuera varor och tjänster. De framgångsrika företag som håller fast vid det som är dagens ”best practice” hör till morgondagens förlorare, som till exempel Kodak 1, eftersom dagens ”best pratice” bygger på gårdagens teknologi. Men vad vi också vet, är att de visioner som skapas när nya teknologier växer fram sällan realiseras, utan utvecklingen tar oftast andra vägar. Så om ledare på olika nivåer hos byggbranschens aktörer anser att BIM skall anpassas till befintliga arbetssätt, så kommer införandet av BIM medföra att det blir ”business as usual”. Det vill säga de visioner som finns om BIM som en förändringskraft i byggbranscher kommer endast att förbli visioner. Men vilka drivkrafter finns för en BIM-stödd utveckling av branschen?

NÄTVERK AV FÖRETAG KONKURRERAR
Hittills har drivkrafterna främst varit interna för att använda BIM. Det innebär att företag som är involverade i byggprocessen har främst använt BIM för att effektivisera sina egna interna processer. Men detta har också delvis resulterat i positiva resultat på projektnivå, till exempel mer kompletta handlingar. Anledningen till att företagen främst använder BIM för att utveckla och förbättra sina interna processer kan vi hitta i organiseringen av produktionen. Historiskt sett har den grupp av företag som haft det lägsta anbudet vunnit upphandlingen och hur dessa grupperingar ser ut varierar över tid. Osäkerheten om vem man ska arbeta tillsammans med i nästa projekt har inneburit att bland annat investeringar i gemensamma system för informationsutbyte inte genomförs eftersom företagen inte vet vem man samarbetar med i kommande projekt. Vi kan dock börja skönja tecken på att branschen börjar arbeta på liknande sätt som andra branscher som arbetar projektbaserat. Det vill säga att det finns olika nätverk av företag som konkurrerar. Detta innebär att nyckelaktörerna sluter långsiktiga samarbetsavtal som bland annat innebär att det skapas incitament för till exempel gemensamma investeringar i system för informationsutbyten. Dessa långsiktiga samarbeten medför även att de företag som ingår i nätverken kan dra nytta av den kunskap som utvecklas över tiden, exempelvis hur BIM kan användas för att utveckla byggprocessen.

BYGGBRANSCHEN HAR MINDRE GLOBAL KONKURRENS
Förutom att det historiskt sett har saknats incitament för att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik genom hela byggprocessen, finns det ytterligare en grundläggande förutsättning som gör att det inte är riktigt samma förändringstryck i byggbranschen, som det uppstår i en bransch med global konkurrens. I detta fall är det produkten: ”Den står där den står”. Byggnader, vägar och järnvägar produceras och konsumeras på en och samma plats. Det är till exempel inte som i fallet med digitala kameror att de kan produceras på den eller de platser i världen där det är mest kostnadseffektivt utifrån ett visst kundbehov och sedan distribueras produkten runt om i världen. Det företag som vill ta upp konkurrensen måste då fundera på hur produkten kan göras bättre eller billigare med hjälp av olika innovationer. Inom byggbranschen finns inte riktigt detta konkurrenstryck. I stället kan vi säga det lokala, nationella och internationella konkurrenstrycket bestäms av projektets storlek. Från en Jönköpingshorisont skulle detta kunna illustreras i nedan stående figur. Ju större projekt desto längre bort finns det företag som är intresserade av projektet.

KUNSKAP FÖRS INTE VIDARE
Frågan kan dock resas varför inte de entreprenadföretag som är verksamma på en nationell och internationell nivå konkurrerar ut de medelstora entreprenörerna när det gäller projekt upp mot 200–300 miljoner kronor? Detta är en komplex frågeställning, men delar av svaret kan finnas i de strukturella förutsättningarna som diskuterades. Det är inte enbart kombinationen av företag som ingår i olika projektet som varierar, utan även individerna som ingår i projektteamet. Från till exempel entreprenören byts ofta personer ut mellan projekten, vilket försvårar en kunskapsöverföring som kan driva utvecklingen. Vidare har även representanter för större entreprenadföretag uttryckt sig i termer av att: Man agerar som hundratals små företag. Detta har historiskt hämmat möjligheterna att dra nytta av kunskap om hur till exempel BIM kan användas i kommande projekt.

INTE EN REVOLUTION MEN EN EVOLUTION
Mot denna bakgrund kommer knappast BIM att revolutionera branschen, men de evolutionära processer som har inletts kommer att fortsätta i takt med att de nyutexaminerade studenter som börjar att arbeta i branschen ser möjligheterna att använda BIM för att utveckla olika aktiviteter. Ytterligare initiativ som också har möjlighet att påverka och utveckla branschen med hjälp av digital teknik som till exempel BIM, är Smart Built Environment. Detta ett så kallat strategiskt innovationsprogram för samhällbyggnadssektorn. Totalt finns det 16 stycken strategiska innovationsprogram för olika branscher och samhällssektorer. Smart Built är ett samarbete mellan branschens företag, offentliga aktörer samt akademin. En grundtanke med Smart Built är man inte skall försöka förändra hela branschen, utan arbeta med de företag som är intresserade av att utveckla möjligheterna med digital tekniker som BIM. En grundtanke med Smart Built är bland annat att de projektresultat som kommer fram skall återkopplas till utbildningarna inom samhällbyggnadssektorn och på så sätt kan en långsiktig påverkan av byggbranschen komma till stånd.

Henrik Linderoth
Professor
Avd. byggteknisk och belysningsvetenskap
Tekniska Högskolan i Jönköping

Bli den första att kommentera "BIM – KEJSARENS NYA KLÄDER eller en revolution i byggbranschen?"

Lämna en kommentar

Din epostadress kommer inte att publiceras.


*