Vems är materialet?

7 juni 2023   Det finns ofta material och varor kvar på arbetsområdet när en entreprenör försätts i konkurs under en pågående entreprenad. Frågor som då ofta uppkommer är vems materialet är och vad som krävs för att få använda det?

En viss tidsförskjutning i utförda prestationer kan sällan helt undvikas i en entreprenad varför det ofta finns en obalans mellan beställarens och entreprenörens utförda prestationer. Denna tidsförskjutning innebär bland annat att beställaren, för att säkerställa framdriften, kan ha betalat för material som levererats till arbetsområdet men som entreprenören inte har hunnit använda innan konkursutbrottet. Man kan tycka att sådant material som beställaren betalat för i förväg och som levererats till arbetsplatsen inte ska tillfalla entreprenörens konkursbo utan fritt ska få nyttjas av beställaren för att färdigställa entreprenaden. Betalning och leverans är dock ett begränsat skydd mot entreprenörens konkursbo. För att ha rätt till sådan egendom räcker det inte med att beställaren löpande har betalat entreprenörens fakturor eller betalat i överskott. För att beställaren ska ha rätt till det kvarlämnade materialet krävs det att egendomen ska vara överlämnad till beställaren och vara i dennes besittning innan konkursutbrottet.

Att materialet ska vara överlämnat till beställaren och kommit i dennes besittning innebär att entreprenören inte längre får ha möjlighet att förfoga över materialet. Material som finns upplagt på arbetsområdet och som entreprenören haft fri tillgång till under arbetets gång anses inte vara avskuret från entreprenörens rådighet och ingår i entreprenörens konkursbo. Frågan om huruvida rådigheten ska anses vara avskuren eller inte är alltid en bedömningsfråga i det enskilda fallet. Genom att beställaren låser in materialet, styr när, var och hur entreprenören får tillgång till materialet och inte låter entreprenören fritt hämta ut vad som behövs för utförandet av sina arbeten, talar dock för att entreprenören inte fritt kan förfoga över det och att rådigheten avskurits på sådant sätt att beställaren fått egendomen i sin besittning.

Frågan om material som funnits kvar på arbetsområdet efter att entreprenören gått i konkurs har varit föremål för prövning i målen NJA 1941 s 687 och NJA 1945 s 400. I det först nämnda målet gjorde beställaren gällande panträtt och anförde att markområdet där materialet var upplagt var både inhägnat, fridlyst och bevakat och att entreprenören inte haft någon annan nyttjanderätt till markområdena än det som följt av entreprenaden. Konkursboet anförde å andra sidan att materialet hela tiden befunnit sig i samma förhållande till entreprenören och att entreprenören inte avskurits från rådigheten över materialet. Domstolen delade inte beställarens uppfattning utan ansåg i likhet med konkursboet att materialet inte överlämnats i beställarens besittning.

I mål NJA 1945 s 400 var beställaren tvungen att utge ersättning till konkursboet efter att ha överlåtit material till en ny entreprenör som skulle färdigställa entreprenaden på grund av den tidigare anlitade entreprenörens konkurs. Domstolen ansåg att materialet tillhörde konkursboet och att materialet inte övergått i beställarens besittning. Detta trots att beställaren och entreprenören bland annat avtalat om att äganderätten till materialet skulle övergå till beställaren i samband med avlastning på arbetsområdet och att materialet var upplagt på mark som upplåtits av beställaren.

I en tid som nu aktuella, då marginal för många aktörer krympt, är det extra viktigt att få inblick i sin avtalsparts ekonomiska förhållanden. Detta för att tidigt kunna vidta åtgärder för att minimera de negativa effekterna som följer om en konkurs drabbar entreprenaden. När det gäller material kan det bland annat handla om att ta fram rutiner och arbetssätt för hanteringen av material som levereras till arbetsområdet innan det hunnit tillföras fastigheten eller bli en del av byggnaden och därigenom bli oåtkomligt för konkursboet. På så sätt underlättas arbetet ifall det oväntade inträffar och risken för att behöva betala för materialet två gånger minskar.

Anna Hagelberg
Biträdande jurist

 

Fredrik Jonasson
Biträdande jurist

Anders Lindström
Advokat