26 februari 2024 Under det gångna året har AI tillsammans med olika former av nya digitaliseringsmodeller och verktyg fått stor uppmärksamhet runt om i världen. Samhällsbyggnadssektorn utgör inget undantag utan där pågår också en snabb utveckling av de digitala processerna.
Många olika branschorganisationer[1] och företag arbetar aktivt med att utveckla och effektivisera branschen digitalt inte minst för att kunna möta klimat- och miljömålen 2030 (Agenda 30). Detta arbete omfattar även utveckling av metoder för beräkningar av klimatbelastning för byggnader och anläggningar under deras hela livscykel.
Världsledande inom digitaliseringen av samhällsbyggnadssektorn är antagligen Storbritannien som redan år 2012 införde krav i lagstiftningen om att BIM skulle användas i offentligt finansierade entreprenader. Den brittiska staten menar sig ha sparat miljarder sedan kravet infördes och att 66 % av alla kontrakterade projekt slutförts i tid och inom budget, vilket är en ökning med 33 % sedan 2010 innan lagkravet.[2]
I Sverige saknas lagkrav om BIM. Sveriges riksdag och regering har också uppmärksammat denna utveckling och regeringen anser att digitaliseringen av byggprocesser är en viktig komponent, men att den är komplex och berör många olika aktörer och att det därför finns ett behov av samordning och gemensamma arbetsprocesser. Regeringen gav därför Boverket i uppdrag förra året att verka för digitalisering av byggprocesser genom att ta fram ett stöd för offentliga aktörer avseende användning av BIM för byggnader.[3] BIM bedöms av regeringen utgöra ett verktyg som kan ge signifikanta kostnadsbesparingar för projekt såväl som att vara informationsbärare för beslutsunderlag i de olika faserna av en byggnads eller anläggnings livscykel. När konceptet anammas fullt ut kan det också sammanfogas med andra digitala verktyg. Boverket ska med beaktande av ovan redovisa resultatet av sitt uppdrag senast den 29 februari 2024. Enligt uppdraget ska Boverket föreslå vilka standarder och riktlinjer som offentliga aktörer ska använda vid olika processer där BIM-modeller kan bli aktuella som informationsbärare.
För många är BIM känt för sina 3D-modeller, men BIM är även en metodik som innefattar många olika aspekter av informationshantering under en byggnads livscykel. I designfasan kan BIM användas för utvärdering av olika alternativa utformningar, samordna 3D modeller, och förebygga problem som uppsåt under produktion. I förvaltningsskedet efter byggnadens uppförande kan BIM användas för att skapa bättre effektiva drift- och underhållsrutiner. BIM kan göra stor skillnad ur ett ekonomiskt hållbarhetsperspektiv inte bara vid projektering utan under byggnadens hela livslängd bland annat genom att bidra till färre fel, minskad resursförbrukning och en mer effektiv förvaltning.[4]
Även byggföretagen har fått upp ögonen för en mer effektiv användning av BIM i sitt arbete. Under 2023 har det utvecklats och sjösatts nya digitala verktyg med automatiserade processer för projektering, utförande och förvaltning av byggnader och anläggningar i vilken BIM utgör en del.[5]
Dessa nya verktyg i vilka parterna kan arbeta gemensamt i en digital modell ställer nya krav på avtalen. Entreprenadbranschens standardavtal AB 04 och ABT 06 har en lång historisk bakgrund med rötter i ingenjörsutformning. Avtalen har kontinuerligt uppdaterats för att följa branschutvecklingen och är färgade av traditionell byggmetod och besiktning. Många strukturer i de befintliga regelverken har formats utifrån arbetssätt som inom en snar framtid kan vara daterade.
Redan sedan tidigare har det förekommit behov av anpassning av avtal för användning av BIM i delar av projektet, såsom begreppsdefinition, rangordning och nyttjanderätt. Men den snabba digitala utvecklingen tillsammans med det pågående klimatarbetet kommer att kräva större anpassningar i både affären och avtalen mellan parterna, inte minst avseende kompetens-, gränsdragning- och ansvarsfrågorna. Vi följer denna utveckling med spänning.
Har du frågor i ämnet kontakta oss gärna.
 IDA M ULFSDOTTERAdvokat & partner ida.m.ulfsdotter@foyen.se |
 RICHARD SAHLBERGAdvokat & partner richard.sahlberg@foyen.se |
[1] Bland annat organisationer som BIM Alliance, buildningSMART International, SBUF (Svenska byggbranschens utvecklingsfond), LFM30 m.fl.
[2] Motiv 2020/21:876 ”Införande av krav på BIM”
[3] Regeringsbeslut 2023-09-28 om ”Uppdrag att ta fram ett stöd för offentliga aktörer avseende byggnadsinformationsmodellering”
[4] Se Boverkets rapport ”Byggnadsinformationsmodellering, BIM” 2023:4
[5] Exempel på företag som utvecklat nya digitala verktyg för samhällsbyggnadssektorn är Builddots, Contilio och Avvir
