Preskription av förseningsvite – vad gäller?

23 oktober 2023   Anspråk på förseningsviten skaframställas skriftligen senast tre månader efter entreprenadens godkännande.När är en entreprenad godkänd och vad händer om parterna agerar på ett annat sätt än i enlighet med villkoren i entreprenadavtalet?

Om parterna har avtalat om att standardavtalen AB04 eller ABT06 ska gälla har beställaren rätt till vite för bland annat överskridande av den tid som bestämts för utförande av en viss del av entreprenaden. Vitet utgör ett förbestämt penningbelopp som entreprenören är skyldig att erlägga beställaren och innebär samtidigt att beställaren frånsäger sig rätten att därutöver kräva skadestånd på grund av förseningen. Ett anspråk på vite ska framställas skriftligen senast tre månader efter entreprenadens godkännande vilket i de flesta fall är i samband med godkänd slutbesiktning.[1]Om parterna har avtalat om att avlämnandet av entreprenaden ska genomföras på annat sätt än genom slutbesiktning anses entreprenaden godkänd och avlämnad när förutsättningarna för godkännande enligt avtalet är uppfyllda.[2]Ifall beställaren inte framställer sitt anspråk i tid efter entreprenadens godkännande går beställaren miste om sin rätt tillförseningsvite.

Svea hovrätt har i en nyligen publicerad dom behandlat de olika frågeställningar som aktualiseras i en situation där entreprenadens godkännande ändrats genom parternas agerande (s.k. konkludent handlande).[3]Målet gällde en offentlig upphandling avseende löpande gatuunderhåll och markarbeten. Enligt entreprenadavtalet skulle kontraktsarbetena vara färdigställda och tillgängliga för årlig slutbesiktning eller efter överenskommelse med beställaren. Parterna använde det webbaserade verktyget Driftportalen för att hantera de ärenden som rörde det löpande gatuunderhållet. I Driftportalen skulle beställaren granska de underlag i form av före- och efterbilder som entreprenören lade upp för att visa vilka åtgärder som hade vidtagits. Därefter skulle beställaren ange om ärendet var ”Godkänt för fakturering”.

Enligt beställaren började tremånadersfristen löpa först sedan hela entreprenaden godkänts och inte efter godkännande av enskilda entreprenadarbeten.Beställaren anförde även att Driftportalen varken styrde förseningsviten eller reklamation utan endast användes för att administrera ärendena internt.

Hovrätten delade inte beställarens uppfattning och hänvisade bl.a. till begreppsbestämningarna i AB 04 och framhöll att begreppet ”entreprenaden” avser kontraktsarbeten jämte förekommande ÄTA-arbeten och attdenna ordalydelseinnebar att preskriptionsfristen kan börja löpa även efter godkännande av enskilda entreprenadarbeten. Hovrätten konstaterade därutöver att någon årlig slutbesiktning aldrig skett och att gatorna regelmässigt togs i bruk efter godkännande i Driftportalen. Det hadedärmed enligt Hovrätten funnits en gemensam avsikt hos parterna att de löpande underhållsarbetena skulle anses slutbesiktigade efter att de godkäntsi Driftportalen. Då parterna inrättat sig och handlat i enlighet med denna avsikt fann hovrätten att parterna genom konkludenthandlade ändrat entreprenadavtalet i fråga om årliga slutbesiktningar.Utfallet blev en mångmiljonförlust för beställaren, som förlorade rätten till förseningsvite då beställarens vitesanspråk till viss del kom att bedömas preskriberade på grund av att parterna frångått vissa villkor i entreprenadavtalet.

Även om försiktighet är påkallad när det gäller att med ledning av avtalstillämpningen fastställa ett avtals innehåll mot dess lydelse är avgörandet ett tydligt exempel på när parternas agerande under avtalstiden kan resultera i att viktiga avtalsvillkor sätt ur spel. För att förhindra att man förlorar rätten att göra anspråk bör man därför alltid beakta vilka effekter som kan uppstå för parterna innan man frångår avtalets lydelse. Avgörandet är även en bra påminnelse om att begreppsbestämningarna i standardavtalen är en viktig utgångspunkt i tolkningen av entreprenadavtal som ansluter sig till ett av standardavtalen. ♦
Läs artikeln som pdf:

JOHANNA TÖLLENIUS
Advokat
johanna.tollenius@foyen.se
FREDRIK JONASSON
Biträdande jurist
fredrik.jonasson@foyen.se

[1]5 kap. 3 § 3 st. AB 04 / ABT 06

[2] 7 kap. 12 § 8 st. AB 04 / ABT 06

[3] Svea Hovrätt dom 2023-06-21 i mål nr T 5717-21