5 september 2023 I Husbyggaren nr 3, 2021 presenterade vi resultat från ett SBUF-projekt 13793 om beläggningssystem för parkeringsdäck av KL-trä (korslimmat trä). Projektet fortsatte emellertid under 2021/2022 med ytterligare en projektetapp, SBUF-projekt 14055. I artikeln nedan sammanfattas valda delar och resultat från denna andra etapp.
Att förse ett P-däck i trä med ytskyddande tätskikts- och beläggningssystem är en absolut nödvändighet för funktion. Ytskyddets uppgift är bland annat att hindra fukt, vatten och andra vätskor från att skada träunderlaget. Skador som till följd av fukt och vatten kan uppstå på träbjälklag i parkeringshus utan ytskyddande tätskikts- och beläggningssystem är: sprickbildning, svällning, mögelpåväxt, med mera.
När träets fuktkvot ändras, ändras också träets volym. Träet sväller eller krymper. En förhöjd ytfuktkvot ökar risken för mikrobiell påväxt. För att börja växa behöver mikroorganismer tillgång till syre, näring, fukt och tillräckligt hög temperatur. Utan tillgång till fukt har mikroorganismerna ingen möjlighet att växa. Trä bör därför inte utsättas för fritt vatten eller förhöjd fuktbelastning annat än under en kort period, och ska därefter ges möjlighet att snabbt kunna torka ut.
Träunderlaget måste även skyddas från slitage till följd av biltrafik. Speciellt gäller detta slitage från dubbdäckstrafik vintertid. Ramper och kurvor är mest utsatta. Halkrisken på ett träunderlag är ytterligare en aspekt att beakta.
Följande delar från projektet tas upp:
- Vidhäftning
- Parkeringshus Sege Park
- Riktlinjer och råd
För övriga delar, som också ingår i rapporten, hänvisas till denna.
Vidhäftning
Vidhäftningen mellan beläggningssystem och träunderlag har ifrågasatts en del, bland annat mot bakgrund av tidigare studier och erfarenhet från träbroar. Vidhäftning har därför ingått som en viktig del i projektarbetet.
Erhållna resultat för härdplastbaserade system som provats inom SBUF-projekt 13793 visar på god vidhäftning till träunderlaget.
Vid studier utförda i Schweiz redovisas också goda resultat för sprutapplicerat härdplastbaserat system i kombination med flera olika primerprodukter av epoxityp och olika fuktnivåer i träunderlaget. Ett system med polyurea och lösningsmedelsbaserad alifatisk polyuretan som topcoat uppvisar bäst resultat i den schweiziska studien.
Vidhäftningen för bitumenbaserade system verkar däremot mer osäker. Erhållna resultat från den provläggning som genomförts inom SBUF-projekt 13793 visar på otillfredsställande vidhäftning till träunderlaget vid uppmätta fuktkvoter samt blåsbildning vid utläggning av gjutasfalt. Speciellt gäller detta för provplattor som förseglats med MMA (metylmetakrylat) eller epoxi. Lokalt vidhäftningssläpp uppstod för MMA över kvistar i träet, vilket visar att träytans kvalitet har betydelse för slutresultatet.
När gjutasfalten påfördes i ett första lager vid provläggningen uppstod viss blåsbildning för så gott som samtliga provplattor och system.
Kraftig blåsbildning uppstod även när andra lagret gjutasfalt påfördes den stora provplattan med fyra olika primersystem. Kraftiga bulor bildades på de delar av provplattan som hade förseglats (se bilden t.h.).
Vid fortsatta utvärderingar av den aktuella provläggningen inom projektet konstateras att blåsbildning vid utläggning av gjutasfalt inte uppstår endast mellan tätskiktsmatta och primer/försegling utan även i mattan som sådan. Provplattorna med MMA-försegling uppvisar mer blåsbildning än övriga primer/förseglingssystem. Tätskiktssystem med bitumenemulsion och två lager tätskiktsmatta uppvisar goda möjligheter att fungera på träunderlag i kombination med gjutasfalt som beläggning, och borde därför utvärderas ytterligare.
Samtliga provplattor undersöktes enligt ett föreslaget provningsprogram. Totalt fjorton inspektioner gjordes på de fyra olika provplattorna. Vinkelrät provdragning ingick.
Vidhäftningen inspekterades visuellt på totalt fem ställen där blåsbildning (blåsor/bulor i gjutasfalten) uppstått i samband med utläggning. I samtliga fall noterades vidhäftningsförlust mot underlaget/primern och/eller i tätskiktsmattan som sådan. På ställen där blåsbildning/ bulor inte uppstått i gjutasfalten var däremot vidhäftningen i samtliga fall god.
Även rivprov utfördes (i tre fall). I två av fallen delade sig mattan. I det tredje fallet släppte mattan helt från underlaget på en provplatta som legat tre år utomhus och som är primerförseglad med MMA (grön på bilden t.h.).
Parkeringshus Sege Park
Parkeringshuset i Sege Park är sydsveriges första i trä och öppnades den 1:e november, 2022.
P Malmö har i egen regi samordnat de tolv delentreprenader som ingår i det aktuella parkeringshuset i trä, med stomentreprenad enligt Binderholz och gjutasfaltentreprenad enligt DAB. Tyréns har levererat konceptuell utredning, programhandling, systemhandling och bygghandling för projektet. Parkeringshuset är ritat av Lloyd’s Arkitektkontor.
Tätskikts- och beläggningssystemet består av bitumenprimer (bitumenlösning), polymermodifierad tätskiktsmatta samt gjutasfalt i två lager. Polymermodifieringen sker i gjutasfaltverket liksom vaxtillsats. Oxiderat bitumen har, enligt uppgift, även ingått som tillsatsmedel. Stämpelvärdet, som är ett mått på gjutasfaltens hårdhet, ligger kring 3 mm för slitlagret och något högre (dvs mjukare) för första lagret.
Fuktkvoten för träytan har varierat kring 18 %. Inget väderskydd har använts under konstruktions- och montagearbetet av träbjälklagen. Regnvatten har i förekommande fall blåsts bort och träytan har sedan fått lufttorka inför kommande primerbehandling. Ingen värme har tillförts för att yttorka träytan. Blåsbildningen i första gjutasfaltlagret har uppstått i motsvarande omfattning som för träbroar, enligt DAB. Blåsbildningen i andra lagret/slitlagret har varit betydligt mindre än i första lagret och har inte åtgärdats i något av lagren. Slipad gjutasfalt har valts i trapphus och hissar.
Ett studiebesök genomfördes för SBUF-projektets deltagare 6 april under ledning av byggprojektledare Peter Plaschke.
Riktlinjer och råd
Riktlinjer för beläggningssystem på betongbjälklag har tidigare tagits fram som en delaktivitet inom SBUF-projekt 13212 ”Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering” Etapp IV och reviderats inom SBUF-projekt 13375 ”Beläggningssystem för parkeringsdäck – Utvärdering av system, riktlinjer och hjälpverktyg”. Riktlinjerna vänder sig främst till byggare, beställare och utförare av beläggningssystem på betong, men också till projektörer, konstruktörer och arkitekter. Avsikten med riktlinjerna är att höja kunskapsnivån samt peka på olika fördelar, brister och problem vad gäller val av tekniskt hållbara beläggningssystem. Riktlinjerna ska med fördel läsas i anslutning till det hjälpverktyg (P-BAPP) som, i form av en excelapplikation, också har tagits fram inom ovan nämnda projekt.
I riktlinjerna listas olika standarder och regelverk som man bör känna till, inklusive ett förslag på funktionskrav för beläggningssystem på parkeringsdäck av betong. Olika typer av produkter och system tas upp vad gäller innehåll, uppbyggnad och funktion. För- och nackdelar tas upp. Avslutningsvis behandlas arbetsutförande, säkerhet och hälsa. Riktlinjerna för beläggningssystem på betongbjälklag ingår som bilaga i SBUF-rapport 13375.
Motsvarande förslag till riktlinjer för beläggningssystem på bjälklag i KL-trä för parkeringsdäck har tagits fram inom föreliggande SBUF-projekt och baseras således i stora drag på ovan beskrivna riktlinjer för beläggningssystem på betongbjälklag. Ett första förslag för träbjälklag finns med som bilaga redan i SBUF-rapport 13793. Detta förslag har remissbehandlats och reviderats inom föreliggande projekt och ingår i rapporten som bilaga.
Utrustning för bestämning av slitstyrka för beläggningssystem på P-däck
Det finns visserligen en standard för reparation av träkonstruktioner. Den heter SS EN 17418 ”Tvåkomponents epoxi- och polyuretanlim för reparation på plats av spruckna träkonstruktioner – Provning, krav och verifiering av reparationshållfasthet”. Det finns även några standarder om produkter för träskydd (mot fukt, mögel, svampar, insekter och brand). Dessa avser emellertid träet som sådant och har därför inte bedömts vara relevanta för beläggningssystem på träbjälklag med fordonstrafik.
De respektive riktlinjernas funktionskrav skiljer sig i en rad avseenden. Detta gäller speciellt underlaget, vidhäftning och spricköverbryggande förmåga.
Beträffande slitstyrka och provning enligt modifierad EN 12697-50 i riktlinjerna, så anges att resultat från laboratorieprovning på betongplatta kan godtas, eftersom resultatet förväntas bli ungefär detsamma, oberoende av underlag (trä eller betong). Artikeln fortsätter, läs hela artikeln här som pdf:
Ylva EdwardsTeknisk doktor i Vägteknik
Seniorkonsult
Håkan ForsbergSeniorkonsult bläggningsmassor
