Vem betalar din rättegång?

24 oktober 2022   Det sista som behandlas under en rättegång och i ett domslut är rättegångskostnaderna. Även om frågor kring kostnader som regel utgör en liten del i en process kan det finnas anledning att ge frågorna ett större utrymme, särskilt i processer där tvisteföremålets värde är lägre än eller motsvarar kostnaderna.

Frågor en part bör ställa sig inför en process är vad kostnaderna kan komma att uppgå till, vilken eller vilka parter som riskerar att få betala kostnaderna och hur kostnaderna kan komma att fördelas mellan parterna.

Huvudregeln är att den förlorande parten ska betala den vinnande partens kostnader[1].

I ett mål där parterna, käranden och svaranden, ömsom vinner och ömsom förlorar ska parterna betala sina egna kostnader eller så ska den ena parten betala en jämkad del av den andre partens kostnader. När domstolen prövar hur kostnaderna ska fördelas får frågan om var tyngdpunkten i processen har legat betydelse och i vilken utsträckning en part totalt sett kan anses ha fått framgång med sin talan. Om en part förlorar en del av ett mål som är av mindre betydelse kan parten därmed ändå få full ersättning för sina kostnader. Om kostnaderna för olika delar av målet däremot kan särskiljas så ska ersättningsskyldigheten för kostnaderna bestämmas därefter.[2]

När det är flera parter på en och samma sida i ett mål är huvudregeln att de förlorande parterna solidariskt ska ersätta den vinnande partens rättegångskostnad. Om de förlorande parterna inte intagit samma ställning i målet eller en uppkommen kostnad endast angår en av de förlorande parterna så ska den parten ensam ersätta den kostnaden till den vinnande parten[3].

Om en kärande stämmer in två svaranden och vinner mot den ena men förlorar mot den andra görs det skillnad på om kostnaderna kan särskiljas till någon av svarandena eller om kostnaderna är gemensamma för de båda svarandena. Om kostnaderna kan särskiljas ska den förlorande svaranden betala kärandens kostnader som särskiljs till målet dem emellan. Den förlorande svaranden ska dock inte betala kärandens kostnader som särskiljs till målet mellan käranden och den vinnande svaranden. Däremot ska den förlorande svaranden fullt ut betala kärandens kostnader som är gemensamma för de båda svarandena. Käranden ska i sin tur fullt ut betala den vinnande svarandens kostnader.[4]

När kan frågor om rättegångskostnader då ha betydelse? När beslut om att driva en process ska fattas får frågorna betydelse eftersom det kan finnas anledning att utelämna yrkanden vars utfall bedöms osäkra eller att utelämna en potentiell motpart ur en process om talan mot denne motpart bedöms svag. När beslut om förlikning ska fattas får frågorna betydelse eftersom risken att betala både sina egna  och motpartens kostnader, fullt ut eller en jämkad del, direkt avspeglas i vilken förlikning som kan accepteras. Även i de fall en processlägesanalys utvisar ett bra case innebärande att motparten med största sannolikhet kommer att förlora målet och betala alla kostnaderna får frågan betydelse om det finns en risk att motparten går i konkurs och därmed inte kan betala.

En annan fråga som alltid ska ställas vad avser rättegångskostnader är om det finns en försäkring med ett rättsskyddsmoment som kan täcka delar av kostnaderna.

Sammanfattningsvis är frågor om rättegångskostnader viktiga och förtjänar i vissa fall ett större utrymme i en process eftersom frågorna direkt påverkar hur en talan utformas och utfallet i en förlikning.  

ANJA NORDERYD
Advokat
anja.norderyd@foyen.se

 


[1] 18 kap 1 § Rättegångsbalken
[2] 18 kap 4 § Rättegångsbalken
[3] 18 kap 9 § Rättegångsbalken
[4] Högsta domstolens beslut meddelat den 17 december, Ö 5761-19