14 maj 2025 Litiumjonbatterier är en självklar del av vår vardag, men felaktig hantering kan leda till allvarliga risker som brand och farliga gaser. Batteriskåp har blivit allt mer aktuellt som en säkerhetsåtgärd – men hur väl uppfyller de sitt syfte? Emil Persson och Pierre Wahlqvist på Brandskyddslaget reder ut riskerna, gällande standarder och vad du bör tänka på vid inköp batteriskåp.
Batterier, särskilt litiumjonbatterier, blir alltmer vanliga i vår vardag – både i hemmet och på arbetsplatsen. Litiumjonbatterier är i regel inte farligare än andra batterier vid normal användning, men fara kan uppstå om ett litiumjonbatteri skadas eller används felaktigt. Farorna som kan uppstå är termisk rusning, brand eller att farliga gaser sprids till omgivningen.
I ett försök att hantera dessa faror används ofta speciella skåp för batteriförvaring och batteriladdning som säkerhetsåtgärd. Men vilka krav finns det egentligen för dessa skåp? Och uppfyller kraven nödvändig funktion?
Den här artikeln fokuserar på batteriskåp och du får lära dig om risker med litiumjonbatterier, relevanta standarder, säkerhetsåtgärder för brandskydd kopplat till laddning och förvaring samt vad som bör beaktas vid inköp av batteriskåp.
Risker med litiumjonbatterier
Ett litiumjonbatteri består av flera battericeller som är placerade i direkt närhet av varandra, och inkapslade i ett hölje. Ett litiumjonbatteri kan bli instabilt om det blir utsatt för hög värme eller skadas genom exempelvis stötar, felaktig laddning, yttre brandpåverkan eller kortslutning.
Detta instabila tillstånd som kallas för termisk rusning innebär att kemiska reaktioner sker okontrollerat inuti battericellen och att temperaturen i batteriet därför ökar snabbt. Temperaturökningen kan under vissa omständigheter vara så kraftig och omfattande att det leder till att batteriet börjar brinna. En sådan brand får ofta ett mycket häftigt brandförlopp med snabba temperaturstegringar och stor risk för spridning av brand till närliggande föremål eller utrymmen.
Det är dessutom i princip omöjligt att stoppa en termisk rusning i en battericell. Det går förvisso att bromsa spridningen av termisk rusning till närliggande battericeller (propagering) genom att kyla batteriet, men denna typ av insats är komplicerad att genomföra då battericellerna i regel är väl inkapslade och svåråtkomliga för kylning.
Termisk rusning kan i vissa fall uppstå långt efter att en skada på battericellen har uppstått, vilket gör att det kan uppfattas som att ett till synes opåverkat batteri spontant börjar brinna. Givet den termiska rusningen finns det också en risk för att ett litiumjonbatteri som brunnit kan återantändas.
Vid termisk rusning tryckavlastar battericeller (”gasavgång” eller ”off-gasing”) mot omgivningen. När detta sker avges bland annat vätgas, kolmonoxid, koldioxid samt kolväten[1]. Utöver detta genererar även ett litiumjonbatteri syre under termisk rusning, vilket förstärker förbränningen. Om en effektiv tändkälla saknas vid sådan tryckavlastning kan gaserna i stället ansamlas i utrymmet. Gaskoncentrationer kan då nå nivåer som innebär att en explosiv atmosfär uppnås.
Litiumjonbatterier är idag är en naturlig del av vår vardag, och ibland också en förutsättning för att vi ska kunna utföra arbete, transportera oss m.m. Detta i form av eltransportmedel, elverktyg, maskiner. Med den ökade användningen av litiumjonbatterier i samhället ökar också behovet av att hitta säkra möjligheter för laddning och förvaring med bakgrund av riskerna nämnda ovan. För att säkerställa en fortsatt smidig men även säker användning av batterier i vår vardag kan det under vissa omständigheter vara skäligt att genomföra åtgärder för säker förvaring och laddning. Är det kanske till och med skäligt att installera specifika ”säkra” batteriskåp?
Säkra skåp?
Det finns tyvärr ingen specifik lagstiftning i Sverige som idag dikterar hur så kallade ”batteriskåp” ska utformas. I vårt arbete som brandskyddskonsulter, både i projekt och ute i verksamheter, ser vi dock att allt fler tillverkare och leverantörer marknadsför brandsäkra skåp för förvaring och laddning av litiumjonbatterier. Ofta till förhållandevis stora kostnader.
Problemet kommer när man djupdyker i dokumentationen kring dessa ”säkra” skåp. Det blir då tydligt att de standarder som används för att göra ett skåp ”säkert” inte är helt ändamålsenliga för den aktuella användningen. Det medför att skåpen inte är testade för de situationer som kan uppstå vid förvaring och laddning av litiumjonbatterier, utan ofta i grunden är anpassade för helt annat nyttjande.
De brandsäkra skåp som säljs idag är ofta testade utifrån standarden SS-EN 14470. Den standarden finns i två delar och gäller brandtestade förvaringsskåp för brandfarliga vätskor eller gasflaskor. En annan standard som ibland nämns kopplat till skåp för förvaring av litiumjonbatterier är SS-EN 1363–1:2020 Provning av brandmotstånd. Den standarden handlar generellt om provning av brandmotstånd för olika byggprodukter och byggnadskonstruktioner och inte specifikt om skåp där förutsättningarna för skyddet är väsentligt annorlunda.
Ingen av de standarder, som olika tillverkare och försäljare av brandsäkra skåp för litiumjonbatterier ofta hänvisar till idag, är utformade för invändig brand i skåpet och inte heller för den typ av brand som ett litiumjonbatteri kan åstadkomma. Standarderna utgår från en s.k. standardbrand och syftet med standarderna är snarare att ha ett sätt att tillgodose behovet av skydd från en utvändig brand.
SS-EN 14470-1, som är framtagen för förvaring av brandfarliga vätskor, klassar skåpen utifrån brandmotståndet vid extern brandpåverkan och tiden det tar för temperaturen i skåpet att öka med 180 grader. Ett skåp klassat som typ 90 ger således 90 minuters brandskydd för den externa branden och avser att förhindra att det brandfarliga innehållet bidrar till brandförloppet under den tiden.
SS-EN 14470-2 är framtagen för förvaring av gasflaskor och den ger likt ovan en klassning av skåpet utifrån brandmotståndet vid en extern brand och tiden det tar i minuter för temperaturen på en gasflaska placerad i skåpet att öka med 50 grader. Ett skåp klassat som G90 ger således 90 minuters brandskydd.
Det finns alltså inga standarder idag som är framtagna specifikt med syftet att skydda litiumjonbatterier som placeras i skåpet eller skydda omgivningen mot scenarion som kan inträffa i skåpet (brand, termisk rusning, battericeller som tryckavlastar etc.). De temperaturer som kan uppstå eller den mängd gas som kan produceras vid en termisk rusning skiljer sig mot de temperaturer som uppkommer vid brand i brandfarliga vätskor eller utsläpp av gas från trycksatta behållare. De standarder som finns ger således inte per automatik ett gott skydd och sådana skåp kan därför inte ses som säkra utan vidare eftertanke.
Emil PerssonBrand- och riskingenjör
Brandskyddslaget
Pierre WahlqvistCivilingenjör Riskhantering
Brandskyddslaget
