Öka byggnadens miljöcertifierings betyg genom klok planering av brandskyddet

Byggnaders brandskydd projekteras enligt Boverkets Byggregler för att uppfylla lagkrav, dock sällan med fokus på att specifikt bidra till byggnaders eller verksamheters hållbarhetsmål. Detta trots att säkerhet i byggnader och verksamheter bidrar till hållbarhet genom att exempelvis minimera driftavbrott och minska återställningskostnad vid en brand.

Text: Jan Ottosson, WSP

Välfungerande, energieffektiva och flexibla byggnader bidrar till samhällets hållbarhet. Verksamheterna i byggnaden kan dra nytta av energieffektivitet och flexibilitet för att öka sin ekonomiska hållbarhet. Denna artikel handlar främst om hur brandteknisk projektering kan medverka till en hållbar byggnad genom att visa på exempel från BREEAM-SE (BRE Environmental Assessment Method).

Många verksamheter och organisationer söker idag olika typer av miljöcertifieringar för byggnader. I Sverige använder vi certifieringssystem som BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och på senare tid även ett system, WELL, som tar hänsyn till hyresgästens verksamhet i byggnaden. Dessa system utgår från olika värderingsskalor. En typ av skala anger värden i ett eller noll. För att nå en certifiering måste alla nivåer vara uppnådda. Miljöbyggnad, som är det mest använda i Sverige, är ett sådant certifieringssystem. Det kan också vara en ranking där byggnaden skall nå en totalpoäng och där en funktion kan få ett lägre värde under förutsättning att det balanseras av att en annan funktion får ett högre värde. BREEAM och LEED använder sådan skalor.

BREEAM är ett miljöcertifieringssystem från Storbritannien och är ett av de äldsta miljöcertifieringssystemen. Över 500 000 byggnader har certifierats med detta system. Sweden Green Building Council, SBGC, har anpassat systemet till svenska förhållanden och den svenska versionen, BREEAM-SE, är sedan 2013 den versionen av som används på den svenska marknaden. En ny version, BREEAM-SE 2017, släpptes i oktober 2017. Flera internationella och svenska investerare ser ett högre värde i byggnader vars miljöcertifiering kan jämföras på en internationell marknad. Genom att uppfylla certifieringens krav erhålls en fastighet som bidrar till en bättre miljö och som ger en bättre investering.

BREEAM-SE används för att bedöma och poängsätta byggandens energianvändning, inomhusklimat, ekologi, vattenhushållning och avfallshantering. Även projektledningen, byggnadens placering i förhållande till allmänna kommunikationsmedel, val av byggnadsmaterial och de föroreningar byggnaden kan ge upphov till ingår i bedömningen. Extrapoäng kan fås för hur innovativ byggnaden är i sina tekniska lösningar. När ett projekt ska certifieras krävs en Assessor som granskar och bedömer om projektet uppfyller kraven. Assessorn fungerar som en revisor som opartiskt bedömer om projektet förtjänar det betyg det vill uppnå. För varje område räknas det ut hur stor del av den totala poängen för området byggnaden har uppnått, dessa summeras sedan till en totalpoäng. Assessorn upprättar vanligtvis kravlistor eller checklistor för beställaren, de olika projekteringsdisciplinerna samt för entreprenören och följer löpande upp om kraven uppnås. Brandprojektören får sällan eller aldrig en kravlista att förhålla sig till.

Vi som arbetar med brandsäkerhet i byggnader har i många fall suttit på läktaren och tittat på hur andra discipliner drivit hållbarhetsfrågan. Frågan som jag har ställt mig många gånger är om brandskyddets utformning i en byggnad kan bidra till hållbarhet och om det går att mäta brandprojektörens bidrag till detta. Det är relativt lätt att fastna i tankegångar kring själva branden, om byggmaterial och dess bidrag till miljöpåverkan när det brinner, samt kring byggnadens utformning om den är flexibel och tillåter verksamhetsförändringar utan större byggnadsändringar. Dock är det mycket svårt, om inte omöjligt, att mäta hur en brand i en byggnad påverkar miljön baserat på medvetna materialval. Energieffektivitet och dagsljusinsläpp är faktorer som är lättare att mäta och förhålla sig till. Aspekter som kostnad för drift, för underhåll och för ombyggnationer är också lättare att mäta. Att definiera vad hållbarhet innebär för en brandprojektör är inte lätt. Denna artikel gör inga anspråk på att göra den definitionen. Istället lyfter jag fram EN möjlighet att sätta in de brandtekniska frågorna i ett nytt perspektiv och där system redan finns för att bedöma andra funktioner i en byggnad utifrån ett certifieringssystem.

Internt på WSP gjorde vi 2016 ett utvecklingsprojekt med målen att samverkan mellan olika projekteringsdiscipliner skull öka, att ett konventionellt uppdrag inom brandteknisk projektering skulle kompletteras med ett hållbart erbjudande samt ”hållbarhetsaspekter” inkluderas i flera nya uppdrag. Vi hade också som mål att genomföra ett antal kundmöten för att pröva våra tankar. Vi tog i arbetet fram en checklista som kan användas av brandprojektören i dialog med Assessorn.

Våra kundmöten gav en hel del värdefull information där speciellt fördelen med samverkan lyftes av flera kunder. En kund ansåg att en fördel med certifieringsarbetet, utöver att hållbarhetsfrågan lyfts, är att det utgör ett verktyg för en samfacklig samordning i projektet. Denna kunds erfarenhet av att använda sig av Miljöbyggnad i projekt var att slutresultatet ofta ger ett högre betyg än det man satt som mål. Detta visar att även om hållbarhetsambitionerna är medelmåttiga ger arbetssättet vissa automatiska förbättringar. Att få in fler discipliner i detta arbetsverktyg är därför positivt. Det finns många stuprör inom byggprocessen där respektive disciplin hanterar sina frågor separat och det vore därför positivt att inkludera flera discipliner, bland andra brand, i arbetet. En kund uttryckte fördelarna med att ta in hållbarhetsaspekter tidigt i projekten och att det är positivt med en flexibel inställning där man funderar kring olika alternativ i samverkan med övriga discipliner tidigt.

Sett ur ett ekonomiskt perspektiv kan besparingar göras genom att tänka till i ett tidigt skede. Möjligheten att fokusera på multidisciplinära aspekter i tidiga skeden ses som en fördel för projektet och resultatet av projekteringen blir bättre än utan denna samordning. En av de intervjuade kunderna representerar ett statligt bolag med höga krav när det gäller hållbarhet. Kunden hade stor erfarenhet av arbete med hållbarhetscertifiering i form av både BREEAM-SE och Miljöbyggnad. Bolaget har anpassat sina projekteringsanvisningar efter Miljöbyggnads kriterier. Dock kommer dom att i första hand försöka få sina projekt certifierade enligt BREEAM-SE. Generellt hade kunden goda erfarenheter av brandprojektörers medverkan i projekteringsfasen och håller med om att det skulle vara positivt att kunna ta det ett steg längre. Ett verktyg som även brandprojektörer kunde arbeta efter på ett mer proaktivt sätt skulle enligt henne vara värdefullt eftersom beställaren får ett bättre beslutsunderlag i ett tidigt skede.

BREEAM-SE är väldigt omfattande och det är därför positivt med verktyg som bryter ner certifieringskraven och gör dem lättöverskådliga. Kunden uttrycker också att det är mycket positivt att få med en bred bild med alla discipliner i ett dokument för att sammanfatta och tydliggöra aspekter som kan hjälpa beställaren i beslutsfattandet. Detta minimerar risken för att beslut tas som först i ett senare skede visar sig ha varit dåligt underbyggda ur något av de inblandade disciplinernas perspektiv.

Som en del av det interna utvecklingsprojektet skickade vi frågor till våra brandprojektörer. Frågorna var; Har ni varit involverade i ett projekt som hållbarhetscertifierats och har någon varit involverad i det arbetet, d.v.s fört en dialog med Assessorn eller fått en kravlista att förhålla sig till i projekteringen? Frågorna ställdes till över 50 brandprojektörer. Få hade fört en dialog med Assessorn eller fått en kravlista och få kände till om projekten dom jobbat med varit hållbarhetscertifierade. Tillsammans med några av våra Assessorer arbetade vi därför fram en checklista för våra brandprojektörer att ha med sig till ”hållbarhetsprojekt” för att i någon mån kunna bidra i certifieringsarbetet. Ovan ges några exempel från checklistan på områden i BREEAM-SE som skulle kunna ingå i en kravlista för disciplinen Brand. De kunder vi träffat är alla positiva till den kravlista för hållbar brandprojektering som vi tagit fram. Kunderna efterfrågar engagemang och nytänkande vilket vårt arbete är ett exempel på. Samverkan i projektet kring hållbarhetsfrågorna är viktigt och brandprojektörens arbete kan vara ett av flera verktyg i en samordningsfas.

Jan Ottosson, brandingenjör, WSP