Brandsäkerhet i moderna trähus -kartläggning av brandincidenter

HB1602-brandsak-hoga-byggnader-2April 2, 2016  Flervåningshus med trästomme har kunnat byggas i Sverige sedan 1994, då vi fick funktionsbaserade byggregler. Byggtekniken är nu väl etablerad och stadigt ökande. Personskyddet är klart definierat i byggreglerna och nu har frågor om egendomsskydd aktualiserats från nya perspektiv. Som ett första steg i ökad förståelse har brandincidenter kartlagts i de flervåningshus som hittills byggts med trästomme. Kartläggningen visar att moderna flerbostadshus med trästomme har en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten än hela beståndet av flerbostadshus.

Ny kunskap om brandteknisk funktion hos träkonstruktioner och trämaterial har tagits fram i internationell samverkan under de senaste tre decennierna varvid Sverige haft en ledande roll. Kunskapen har använts för att kunna uppfylla nya europeiska och nationella krav på brandsäkerhet och har tillämpats i 20 år (1). Det är därför naturligt att utvärdera hur brandsäkerheten fungerat i verkligheten och en kartläggning har nyligen genomförts (2).

Det moderna träbyggandet definieras som flerbostadshus högre än två våningar, där den bärande stommen är av trä som byggts enligt Boverkets byggregler 1994 eller senare uppdateringar. Till begreppet flerbostadshus räknas även studentboende/elevhem samt vårdboende (3).

Inventering av flerbostadshus med trästomme

Flerbostadshus med trästomme har totalinventerats och analyserats. Data har inhämtats från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat eller uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Totalt har trettio företag kontaktats. Dessa kontakter har resulterat i en databas med totalt 10 264 bostäder från 188 byggnadsprojekt under perioden 1994–2015, vilket bedöms vara mer än 95 procent av genomförda projekt.HB1602-brandsak-hoga-byggnader_fig-1

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har därefter levererat utdrag ur sin incidentdatabas med insatser från räddningstjänsten (4). Moderna trähus har jämförts med totalpopulationen av flerbostadshus, oavsett stomtyp, byggnadsår, antal våningar med mera, då detta är det enda jämförelseunderlag som finns tillgängligt.

Brandincidenter 1998–2014

Tre brandincidenter har identifierats av tillverkarna för åren 1998–2014, varav två lett till skador utanför startbrandcellen. Utöver dessa har ytterligare tre brandincidenter identifierats under 2015 och inga incidenter före 1998. Sammanställningen koncentreras till åren 1998–2014, där det finns statistik hos MSB över alla brandincidenter med insatser från räddningstjänsten. Byggnadsadresserna och fastighetsbeteckningarna har därefter använts för avstämning mot MSBs databas över samtliga incidenter i landet där räddningstjänsten varit involverad. Ytterligare 19 brandincidenter har identifierats, dock ingen ytterligare med brandspridning utanför startbrandcellen. Totalt är således 22 brandincidenter inrapporterade under perioden 1998–2014:

  • 3 bränder i fristående sophus/soprum
  • 8 torrkokning på spis etc – utryckning men ingen brand
  • 7 bränder i startföremål – släckt eller självslocknat
  • 2 bränder i startutrymme/startbrandcell
    • Brand i källarförråd
    • Brand i hall
  • 2 bränder med spridning utanför startbrandcellen
    • Lägenhetsbrand där dörr till korridor lämnades öppen. Brand- och vattenskador i lägenhet och korridor
    • Torrkokning som spred sig till vind som brann av. Därefter krypbrand som gjorde att huset revs.

I endast en av de inrapporterade brandincidenterna har stommaterialet haft någon inverkan på brandförloppet. Denna brandincident avser ett hus på Klintvägen i Luleå, som fick rivas efter branden. Branden finns väl dokumenterad (5) och brister i detaljlösningar och kontroll har identifierats.

Ingen av brandincidenterna i trähus 1998–2014 har lett till dödsfall, men personskador från rök har rapporterats i två av incidenterna.

Jämförelse med hela bostadsbeståndet

Brandincidenternas omfattning har indelats i sex nivåer på brandspridningen enligt MSBs och Räddningstjänstens definition, se tabell 1.HB1602-brandsak-hoga-byggnader-tab-1

Totala antalet bostäder i flerbostadshus har enligt SCBs statistik (6) ökat från 2,33 miljoner 1998 till 2,58 miljoner 2014. Medelantalet blir 2,44 miljoner. Medelantalet av flerbostadshus med trästomme, 3560 bostäder, utgör således 0,15 procent av totala bostadsbeståndet i flerbostadshus under denna period.

Utgående från totala antalet incidenter borde det ha skett cirka 73 incidenter i beståndet av trähus om bestånden är likvärdiga. Detta är mer än vad som framkommit i denna studie (totalt 22 stycken), se tabell 1.

Befintlig statistik visar alltså en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten i trähus jämfört med rikssnittet för alla flerbostadshus. Detta är inte förvånande, bland annat med hänsyn till att träbyggnaderna är relativt nya. Dock finns ingen statistik över brandincidenter med uppdelning på byggnadens ålder att jämföra med. Brandincidenterna med insats från räddningstjänsten i de moderna träbyggnaderna är 0,4 per 1000 lägenheter och år. Motsvarande data för hela bostadsbeståndet i flerbostadshus under samma tid är 1,2 per 1000 lägenheter och år.

Utfallet är dock så litet att fortsatt analys snarare bör vara kvalitativ än kvantitativ.

Slutsatser och fortsättning

Inrapporterade brandincidenter under perioden 1994–2015 visar att moderna flerbostadshus med trästomme uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten än hela beståndet av flerbostadshus. Detta kan förklaras med att träbyggnaderna är relativt nyproducerade. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10 000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet. Den mest förekommande incidenten är uppkomst i startföremålet utan fortsatt spridning, vilket överensstämmer med incidenter i det totala bostadsbeståndet.

Fortsatta aktiviteter inkluderar analys av statistik från andra länder samt framtagande av rekommendationer för ökat egendomsskydd inom ramen för ett nystartat brandforskprojekt.

Birgit Östman
SP Träbyggande och boende
Stockholm

Referenser

  1. Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP Rapport 2012:18, Stockholm 2012.
  2. Eriksson P-E, Nord T och Östman, B. Kartläggning av brandincidenter i flervåningshus med trästomme – Erfarenheter från 20 års brukande, SP Rapport 2016:12, 2016.
  3. Nord, T: Wood construction – a review of development and status. Presentation at the conference: Modern Wood Industrial Construction – on a path towards a bio-based economy, Växjö, April 2013 (opublicerad).
  4. MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap): Bränder i bostäder – Antal räddningsinsatser till bränder i bostäder 1998–2014. http://ida.msb.se/ida2#page=a0230 (informationen hämtad december 2015).
  5. Östman B och Stehn L. Brand i flerbostadshus av trä – Analys, rekommendationer och FoU-behov, SP rapport 2014:07, 2014.
  6. SCB (Statistiska centralbyrån): Antal lägenheter efter hustyp 1990–2014. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Bostadsbyggande-och-ombyggnad/Bostadsbestand/87469/87476/374826/ (informationen hämtad december 2015).

Bli den första att kommentera "Brandsäkerhet i moderna trähus -kartläggning av brandincidenter"

Lämna en kommentar

Din epostadress kommer inte att publiceras.


*