Klimatförändringarna i vår närhet får oss att vakna upp och tänka till. Vi behöver förändra våra invanda tankebanor. Att ställa om till en klimatneutral byggsektor förutsätter att alla aktörer letar nya och mer hållbara alternativ i stort och smått. Läs hela artikeln här som pdf.
TEXT: THERÉSE GÖRAS & NILS OLSSON
Många pilotprojekt med hållbar inriktning pågår runt om i Sverige. Nya metoder prövas både vid projektering och byggnation. Vissa siktar på att bygga fossilfritt, andra jobbar med lokal materialåtervinning från rivningsobjekt, cirkulation av gråvatten, installation av solceller och energilagring på olika innovativa sätt.
Tankar och visioner under projekteringen skapar nya boendemiljöer och andra vanor. När t.ex. cykel, lastcykel och elbil finns till förfogande i en bostadsrättsförening behövs inget parkeringsgarage för centralt belägna flerbostadshus. Ett mer hållbart byggande skapar både nya möjligheter och utmaningar inom det brandtekniska området. Solceller, laddstationer och växtlighet på tak och fasader medför nya brandrisker att hantera vid projektering av en byggnad.
SOLCELLER
Solceller installeras flitigt och utgör en mycket bra källa till energi. Att det går att få bidrag för investeringen bidrar naturligtvis till ett ökat intresse.
Brandsäkerheten behöver beaktas när solceller ska installeras både för att hindra uppkomst av brand och för att säkerställa att räddningstjänsten har möjlighet att utföra en säker insats.
Vanliga brister i solcellsanläggningar som kan orsaka brand är felaktigt montage av kablar vilket ger slitage, kortslutning, ljusbågar eller medför att tak och hängrännor blir strömförande. Montage av kablar ska ske enligt gällande föreskrifter för att minska risken för att brand uppstår.
Att möjliggöra en snabb och effektiv insats från räddningstjänsten ökar sannolikheten för att kunna rädda större delar av byggnaden vid en brand vilket minimerar skadekostnaderna för fastighetsägaren.
Det finns alltid spänning över solcellspaneler då de genererar el så snart de träffas av ljusstrålar. Det räcker alltså inte att koppla från växelriktaren för att solcellspanelerna ska bli spänningslösa. Därför betraktas solcellspanelen alltid som en riskfaktor för räddningstjänsten vid en insats.
En växelriktare omvandlar likspänning från solcellerna till växelspänning som sedan ansluts till byggnadens elsystem. Växelriktaren ska monteras så nära solcellerna som möjligt för att minska kablage med likspänning.
Oavsett om det brinner i solcellspanelerna eller inne i byggnaden så tillämpar räddningstjänsten försiktighetsprincipen, vilket medför att om det finns tveksamheter att det inte är säkert att gå upp på ett tak med solcellspaneler så kommer dom att retirera.
För att räddningstjänsten ska kunna göra en insats vid brand i en byggnad som är försedd med solcellspaneler ska räddningspersonalens säkerhet beaktas redan vid installationen av solcellspanelerna. Stora solcellsanläggningar ska utföras med brandgator för att underlätta framkomligheten på taket och avstånd till brandväggar och rökluckor ska beaktas.
Tydlig skyltning och översiktliga orienteringsritningar gör att en släckinsats snabbtkan påbörjas. Av orienteringsritningarna ska det framgå vilka delar av kablaget som blir spänningslösa av säkerhetsbrytaren och vilka delar av systemet som är konstant strömförande. Kontaktuppgifter till anläggningsskötare med kunskap om solcellsanläggningen ska finnas tillgängligt.
Boverket har nyligen publicerat riktlinjer om solcellspaneler i PBL-kunskapsbanken.
ELBILAR
Brand i elbilar är ett nytt brandscenario som ger räddningstjänsten nya utmaningar. Störst risk för uppkomst av brand i elbilar är det vid laddning eller kollision. Laddning av elbilar ger högbelastning på installationerna. Om installationerna inte är rätt utförda kan det orsaka kortslutning, jordfel eller gnistor från slitna kontakter som kan antända byggnaden.
Vid överladdning, kortslutning eller kollision kan batteriets elektrolyt antända. En brand i ett batteri är svår att släcka då det normalt sitter väl skyddat och det krävs kraftig kylning för att stoppa termisk rusning. Termisk rusning är en reaktion där temperaturen stiger okontrollerat och antänder batteriets elektrolyt, vilket kan starta om batteriets temperatur uppgår till 130–200°C.
En brand i ett litiumjonbatteri kan egentligen släckas med vatten men när det brinner i litiumjonbatterier bildas vätefluorid och fluorvätesyra. Vätefluorid är en giftig gas som transporteras in genom huden. Risken är stor att släckvattnet innehåller vätefluorid som är lättlösligt i vatten, vilket då bildar fluorvätesyra. Dessa ämnen är mycket giftiga vid inandning eller hudkontakt, vilket medför risker för räddningstjänsten vid brandsläckning. Forskning pågår hur man bäst släcker en batteribrand.
För att ladda en bil på ett säkert sätt hemma i bostaden rekommenderar Elsäkerhetsverket att en laddbox installeras. Laddning av fordon kräver stora strömstyrkor vilket ger en risk för överhettning om laddningen sker via ett vanligt el-uttag. Laddboxen har en inbyggd aktiv säkerhet. Säkringar och jordfelsbrytare ska kontrolleras där elbilar laddas. Laddkablar till elbilar är ofta ställbara och Elsäkerhetsverket rekommenderar att laddningen ställs ner till 6–8 ampere för att minska riskerna.
Att förse publika garage med sprinkler är ett sätt att minska risken för brand. Laddplatser placeras med fördel i anslutning till utfarten för att underlätta släckning och uttransport av elbilar då risken för återantändning i en elbil är stor.
GRÖNA TAK OCH FASADER
Att klä tak och fasader med växtlighet är berikande för stadsmiljön på många sätt, men påverkar också brandförloppet.
Taktäckningen har betydelse för hur snabbt en brand kan spridas från en byggnad till en annan via flygbrand och räddningstjänsten behöver kunna begränsa brandspridning mellan byggnader. Byggreglerna ställer krav på att en brännbar taktäckning inte ska antändas av en flygbrand. Taktäckningen får bara ge ett begränsat bidrag till branden, antändningen ska försvåras och framförallt ska brandspridningen begränsas.
Mer information om hållbara brandtekniska utformningar finns i handboken ”Hållbart Brandskydd” av bengt Dahlgren www.bengtdahlgren.se/handbok.
För många tak med växtlighet är det svårt att uppfylla den brandtekniska klassen BROOF (t2), delvis beroende på de provningsmetoder som gäller idag. Fetbladiga
växter kan nå brandklassen, däremot har grästak svårare att uppfylla brandkraven.
I Sverige finns inga tydliga riktlinjer hur tak med växtlighet kan utföras om produkten inte uppfyller BROOF (t2). Tittar man däremot på andra länder så anger t.ex. norska riktlinjer att gröna takytor ska begränsas till ytor om max 4040 meter. Mellan dessa ytor ska det finnas 1 meter breda brandgator fria från växtlighet alternativt monteras barriärer med höjden 0,3 meter. I anslutning till rökluckor och andra öppningar ska skyddsavståndet vara minst 0,5 meter. Liknande riktlinjer finns även i England och Tyskland.
När växtlighet monteras på fasaden behöver risk för brandspridning längs fasaden beaktas och nedfallande delar får inte orsaka personskador. Utrymning från byggnaden får heller inte påverkas negativt vilket speciellt bör beaktas om dimensioneringen förutsätter att räddningstjänsten ska kunna evakuera personer med stege.
NY TEKNIK
Ny teknik kan förbättra brandsäkerheten då sensorer larmar vid fel i fastigheten och möjligheterna till övervakning och larmöverföring ökar. Larmsystem kan t.ex. kopplas upp med kameraövervakning som visar vad som händer i byggnaden när ingen är närvarande. Spisvakter kan bryta strömmen till spisen om det börjar brinna
eller aktivera en larmsignal, vilket minskar risken för brandtillbud i köket.
Ny teknik skapar också nya risker när allt fler funktioner fjärrstyrs i hemmet, som t.ex. byggnadens värmesystem, belysning, hushållsmaskiner och tv-apparater. Då finns det risk för att en brand startar när ingen är hemma eller på natten när ingen är vaken.
Ett hållbart byggande skapar både nya möjligheter och utmaningar inom brandtekniken. Forskningen är viktig för att få mer kunskap om vilka brandscenarier vi kan förvänta oss framöver och för att utveckla släckmetoderna.
Läs hela artikeln här som pdf.
THERÉSE GÖRASBengt Dahlgren Brand & Risk
NILS OLSSONBengt Dahlgren Brand & Risk